Vindkraftsindustrin i Norrland befinner sig i djup kris, med värderingar som minskat från 1,5 miljoner euro till så lite som 10 euro per installerad megawatt.
Företagsekonomen Christian Steinbeck, som granskar vindkraftsindustrin, menar att kollapsen var förutsägbar och beror på en politiskt driven utbyggnad utan ekonomisk grund.
I en intervju med Riks beskriver Steinbeck hur vindkraftsindustrin hamnat i en situation där ägarna desperat försöker bli av med sina anläggningar, men inte hittar några köpare.
— Det är inte alls konstigt om man tittar på det. Det är konstigt snarare att Energimyndigheten och andra inte har varnat för det här och förutsett det, säger Steinbeck om den dramatiska värdeminskningen.
Han förklarar bakgrunden till krisen:
— Man har genom olika bidrag och offentliga stöd maximerat antalet vindkraftverk i Norrland där ingen egentligen behöver den här elen. Och det här har lett till att när det blåser då har vi ett sådant överskott av el att det blir negativa priser. Och när det inte blåser kan de inte producera någonting. Så det är en ren förlustaffär att äga vindkraft i Norrland men även i resten av Sverige.
Skrotvärdet högre än marknadsvärdet
Den extremt låga värderingen på bara 10 euro per installerad megawatt får Steinbeck att dra slutsatsen att "själva skrotvärdet på vindkraftverken är högre".
— Det här är ett tecken på att man faktiskt kanske är lite rädd för vad saneringskostnaderna kommer att bli. Så man kastar det härifrån sig men ingen vill ha det, konstaterar han.
En vanlig förklaring till vindkraftens problem är den bristande elnätsutbyggnaden mellan norra och södra Sverige. Men Steinbeck menar att denna analys är felaktig.
— Det blåser ungefär likadant i hela Sverige. Hela norra Europa samtidigt. Så att om det blåser i Skåne då blåser det i Norrland. Och om det är vindstilla i Skåne då är det vindstilla i Norrland.
Han beskriver situationen som absurd:
— Det som är fantastiskt är att man har byggt vindkraft för ungefär 120 miljarder kronor i Norrland utan att ha överföringskapacitet. Man kommer på det i efterhand att det gick ju inte att skicka iväg någonstans förresten.
Förutsägbar kollaps
Steinbeck menar att vindkraftsutbyggnaden varit driven av politiska motiv snarare än ekonomisk logik.
— Allt det här är byggt av bidrag. Man har fått väldigt mycket stöd från samhället för att göra det här. Det är en politisk idé att ha väderkvarnar. Det är inte en företagsekonomisk idé, och nu har vi nått vägs ände.
Han hävdar att problemen varit förutsägbara under lång tid. Han har gjort diagram som visar hur elproduktionen från vindkraft stiger och sjunker med vindförhållandena, medan elpriset rör sig i motsatt riktning – högt när det inte blåser och negativt när det blåser mycket.
— Det här hade man kunnat förutse för 20 år sedan. Att bygger man tillräckligt mycket vindkraft, det fungerar ju bara när det blåser, då kommer man att få en sådan situation att när det blåser så kan ingen använda elen för man får för mycket el, förklarar han.
Trots detta menar Steinbeck att Energimyndigheten spelat en problematisk roll genom felaktiga underlag.
Staten får städa upp
Steinbeck förutspår att de privata ägarna kommer att låta sina bolag gå i konkurs och lämna saneringskostnaderna till samhället. Han jämför situationen med kollapsen inom kärnavfallsbranschen.
— Min bedömning är att svenska staten kommer att behöva ta över de här och fortsätta driva dem men de här större som vi ser i Norrland, jag skulle tro att de har blåst sönder inom tio år.
Miljöproblemen är ett annat bekymmer. Steinbeck påpekar att "det finns ju idag ingen metod för att ta hand om de här rotorbladen. som ingen riktigt vet vad de innehåller, annat än att det är väldigt mycket kemikalier".
Myndighetsaktivism bakom utbyggnaden
Som förklaring till hur Sverige hamnat i denna situation pekar Steinbeck på "myndighetsaktivism". Han kritiserar särskilt Energimyndighetens utredning "Produktionskostnader för vindkraft i Sverige".
— När man läser den här, den här skulle inte få godkänt på A-nivå i företagsekonomi. Man har helt enkelt bara frågat de som tjänar pengar på bidrag att bygga vindkraft, säger han och fortsätter:
— Man har från Energimyndighetens sida lockat investerare till Sverige genom att hävda att det blåser väldigt mycket i Sverige. Det här baseras på en vindkartering från 2011 från en gammal meteorolog. Man har inte gjort någon ny vindkartering sedan dess.
Framtiden oviss
Trots krisen är Steinbeck osäker på om detta innebär slutet för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.
— Den kan mycket väl leva vidare för det här är inte alls bara rödgrönt. Det finns många andra politiker som gillar vindkraft. Även i SD finns det entusiaster, säger han.
Han kallar vindkraftverken för "bidragskvarnar" och påpekar att vissa, särskilt projektörer, har mycket att tjäna på dem.
I slutändan blir det svenska folket som får betala räkningen:
— Då kommer det nog att betalas genom ett urholkat penningvärde. Så att våra politiker har finansierat det här genom att låna från framtiden, kan man säga, så att det är inte genom skatten utan det är vi som medborgare som förlorar, avslutar han.
