Annons:

Fler ansöker om skuldsanering – men de flesta får avslag

Välfärdskollapsen

Publicerad september 24, 2024 – av Jan Sundstedt
Hushåll ekonomi
Allt fler svenska hushåll får avslag på ansökan om skuldsanering.

Ansökningar om skuldsanering fortsätter att ligga på en hög nivå men sex av tio ansökningar beviljas inte, visar Kronofogdens statistik för första halvåret 2024.

Under årets första sex månader ansökte över 17 000 personer om skuldsanering, en ökning med drygt 23 procent jämfört med samma period 2022. Dock är det bara knappt fyra av tio ansökningar som beviljas.

Många ansökningar avslås då de inte uppfyller de strikta krav som ställs för skuldsanering, uppger Kronofogdemyndigheten i ett pressmeddelande.

Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, förklarar att många ansökningar gäller personer med mer tillfälliga ekonomiska problem, en grupp som skuldsanering inte är till för.

Annons:

Många ansökningar handlar om mer tillfälliga ekonomiska svårigheter, och det är inte den gruppen skuldsanering riktar sig till. Skuldsanering är ingen genväg, utan en sista utväg, konstaterar han.

Hårda krav

För att beviljas skuldsanering krävs att den sökande kan visa att dennes skulder inte kan betalas tillbaka inom 7–15 år samt att försök gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen, vilket kan innebära att man tagit initiativ för att minska utgifter, öka inkomster eller få kontroll över ett spelmissbruk.

Vi ger alltid rådet att vara aktiv. Vänta inte med att agera tills du får svar på din ansökan, risken är då att skulderna bara fortsätter att öka, säger Lindh, och uppmanar de som behöver råd att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare.

En oroande trend är att fler äldre ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar från kvinnor över 65 år har ökat med 13 procent sedan årsskiftet.

Många äldre har svårt att påverka sina inkomster och har drabbats hårt av de senaste årens ökade kostnader. Det finns många i gruppen äldre som troligen uppfyller kraven, men som tidigare inte ansökt om skuldsanering.

Det finns även stora regionala skillnader. I Västerbottens län har antalet ansökningar ökat mest, med 28 procent, medan Kronobergs län har sett en minskning på 25 procent. Samtidigt har antalet ansökningar i åldersgruppen 18–30 minskat med 13 procent jämfört med samma period förra året.

Fakta skuldsanering

Skuldsanering innebär i regel att man betalar delar av sin skuld enligt en betalningsplan och lever på existensminimum i fem år – inkomst däröver går till att betala skulden. Man är skuldfri när skuldsaneringen avslutas.

Innan man ansöker om skuldsanering

  • Kontakta den du är skyldig pengar. Kanske kan ni komma överens om att dela upp betalningen eller hitta en annan lösning.
  • Försök öka dina inkomster till exempel genom att söka jobb, bidrag som du kan ha rätt till eller sälja saker som du inte behöver.
  • Betala på dina skulder så gott du kan – har du löneutmätning så är det ett sätt att betala.
  • Undvik nya skulder.
  • Gör en budget och anpassa din ekonomi så att du klarar dig månad till månad på det som du får behålla efter löneutmätning.
  • Se över dina kostnader, kanske finns det billigare alternativ för dina fasta kostnader eller abonnemang, och prenumerationer som du kan klara dig utan.
  • Sök hjälp hos budget- och skuldrådgivning i din kommun.

Källa: via.tt.se/Kronofogden

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Äldre bestals – Malmö anmälde inte ett enda fall till IVO

Ökade otryggheten

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en äldre persons hand på en käpp och Malmö stadshus.

Malmö stad registrerade 180 avvikelser om misstänkta stölder inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. Inte ett enda av fallen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt en granskning av Senioren.

Uppgifterna omfattar både vård- och omsorgsboenden och personer med hemtjänst. Enligt Senioren rör det sig även om grova misstänkta tillgrepp där stora belopp har försvunnit och polisutredningar har genomförts.

Enligt IVO ska en verksamhet inom socialtjänsten utreda rapporterade missförhållanden. Om ett missförhållande bedöms som allvarligt, eller risken för det som påtaglig, ska huvudmannen anmäla det enligt lex Sarah till myndigheten.

Återkommande anställningar

Senioren uppger att en undersköterska som förekommit i flera polisutredningar har haft återkommande anställningar i Malmö stad sedan 2014. Tidningen har tagit del av åtta anställningskontrakt. Vid den senaste rekryteringen, 2024, uppges referenserna ha gett klartecken.

Först efter att Sydsvenskan under sommaren uppmärksammat att undersköterskan fortfarande var anställd stängdes personen av, enligt Senioren. Anställningen har därefter avslutats.

Helen Martinsson, med övergripande ansvar för stadens vård- och omsorgsboenden, skriver till Senioren att staden har konstaterat brister i hanteringen, bland annat i referenstagningen.

Det ser vi mycket allvarligt på, skriver hon.

Malmö stad meddelade i mars i år att en annan misstänkt allvarlig händelse inom hemtjänsten hade polisanmälts och skulle anmälas till IVO enligt lex Sarah.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IVO: Äldre utsätts för våld och sexuella övergrepp

Välfärdskollapsen

Publicerad juli 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
En äldre kvinna sitter ensam i en rullstol framför ett fönster.

Äldre lämnas utan hjälp med mat, hygien, toalettbesök och läkemedel – och utsätts i vissa fall för våld och sexuella övergrepp av personal. En rapport från Inspektionen för vård och omsorg visar omfattande missförhållanden i den svenska äldreomsorgen.

IVO har analyserat samtliga 1 430 lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. De vanligaste bristerna gäller beviljad hjälp som antingen inte har utförts alls eller har utförts på fel sätt.

Totalt handlar 468 anmälningar om uteblivna insatser och 443 om felaktigt utförda insatser. I flera fall har äldre blivit liggande utan hjälp trots att de larmat efter personal, framgår av den officiella rapportredovisningen.

Våld och sexuella övergrepp

Av anmälningarna gäller 150 fysiskt våld, övergrepp eller sexuella övergrepp som har begåtts av personal. IVO beskriver sexuellt våld, olämplig beröring, hårdhänt hantering, knuffar, slag, fasthållning och annan kränkande fysisk behandling.

Ytterligare 170 anmälningar gäller bristande bemötande, psykiska övergrepp eller andra kränkningar. Ett mindre antal rör ekonomiska övergrepp, våld mellan boende, insatser mot den äldres vilja, rättssäkerhetsbrister eller brister i den fysiska miljön.

Det är särskilt oroande att det förekommer våld och övergrepp mot de äldre då många av dem har begränsade möjligheter att skydda sig och är beroende av personal för sin dagliga trygghet och omsorg, säger Peder Carlsson, avdelningschef på IVO.

Utredningarna ofta otillräckliga

Flest anmälningar kommer från särskilda boenden, följt av hemtjänsten. Kommunalt drivna verksamheter står för den största andelen. IVO understryker samtidigt att antalet anmälningar inte ensamt kan användas som mått på kvalitet, eftersom skillnader bland annat kan bero på verksamheternas storlek, uppdrag och benägenhet att rapportera.

Myndigheten riktar även kritik mot hur händelserna utreds. I ungefär hälften av anmälningarna har kommuner och andra verksamhetsutövare behövt lämna kompletteringar. Huvudmännen har ofta stannat vid den enskilda händelsen utan att analysera de bakomliggande orsakerna, som främst handlar om brister i processer, rutiner och riktlinjer.

Rapporten ingår i ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas i januari 2027. Regeringen har dessutom tillsatt en särskild utredning som bland annat ska föreslå hur övergrepp kan förebyggas och hur äldre ska kunna välja kön på omsorgspersonalen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu är måttet rågat

Välfärdskollapsen

När ett postombud inte längre kan sälja ett frimärke har något gått förlorat i ett Sverige som vant sig vid allt sämre samhällsservice, skriver Tege Tornvall.

Uppdaterad juli 4, 2026, Publicerad juli 3, 2026 – av Tege Tornvall
Postnords huvudkontor Arken i Solna.
Postnords huvudkontor, Arken, i Solna.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Glad i hågen kliver jag in på posten för att posta ett brev till Skatteverket. Bakom disken står en ung dam. Jag räcker fram brevet och säger:

– Kan jag få ett frimärke till detta?

Utan att rodna eller skämmas svarar den unga damen:

– Vi säljer inte frimärken.

Golvet rämnar. Taket rasar. Jag hugger tag i disken för att inte dras med. Att man inte kan köpa biljett på tåget visste jag redan. Men detta!

Utanför står två gula brevlådor – tydligen för ofrankerade försändelser.

”Posten” är numera dansk-svenska Postnord, som kämpar för sin överlevnad i konkurrens med e-post, sms och andra digitala medier.

Postverket var en gång, liksom Televerket, en statlig myndighet man kunde lita på. Men inte längre.

Ändå tycks ingen bry sig. Svenskar är märkligt fogliga. Men för mig är måttet rågat!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre av fyra kommuner ser språkproblem i äldreomsorgen

Välfärdskollapsen

Publicerad juni 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
Den 1 juli 2026 införs nya språkkrav inom äldreomsorgen efter återkommande rapporter om missförstånd.

Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen.

Kommunalarbetarens granskning, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan.

I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser.

Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram.

Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger, sade han.

I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.

Språktester ökar snabbt

Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester.

Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.

Ny lag från 1 juli

Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt lagändringen ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.

Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete.

Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024.

SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.