Kriget i Ukraina fick snabbt stor påverkan även på det svenska hemvärnet som under 2022 fick in rekordmånga ansökningar.
Många förstod dock inte vad hemvärnet var för någonting, eller vad de ansökt till, varför omkring en tredjedel av ansökningarna snart drogs tillbaka.
– Jag hade extremt många korkade ansökningar som kom i samband med Ukrainakriget, säger Jonas Algotsson, bataljonschef för hemvärnet i Kalmar till statskanalen SVT.
Under 2022 inkom cirka 30 000 ansökningar – att jämföra med de mellan 4-5000 ansökningar som normalt inkommer under ett år. Cirka 10 000 av de sökande ”drog tillbaka sina ansökningar efter att ha insett vad uppdraget innebär”, rapporterar man.
– Normalt sett har vi ett bortfall på tio procent. Det här är ju människor som sträcker sig från värnplikten till att de fyllt 70 år. Många befinner sig i livssituationer där de har småbarn, pluggar eller flyttar till annan ort. Men vi har blivit noggrannare med att folk gör sin kontrakterade tid, fortsätter Algotsson.
Ojämn fördelning
Trots det stora antalet mindre seriösa sökande blev 2022 ändå ett mycket bra år för hemvärnet. Sammanlagt tecknades tjänstgöringsavtal med 5200 personer – samtidigt som 3800 avslutade sina tjänster.
Tittar man på de senaste fem åren har antalet aktiva ökat med drygt 1000 personer, men det märks också att det är betydligt svårare för hemvärn som inte ligger i storstadsområdena att rekrytera nya soldater.
– Det är lite speciellt. Vår befolkning är liten och få genomförde värnplikten under de sista åren av det gamla systemet. För att ge en jämförelse, när jag gjorde värnplikten 1981-82 var det 47 000 som deltog. Det sista året vi hade värnplikt var det endast 3 000 i hela Sverige, och jag tror att de flesta kom från storstadsområden, förklarar Algotsson.
– Hemvärnets huvuduppgift med att bevaka och skydda är ju extremt viktig så det gäller verkligen att vi taggar upp, avslutar han.