Sjukskrivningar har ökat markant sedan 2010. Stress är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning och främst drabbas kvinnor, enligt Försäkringskassan.
Före millennieskiftet var bland annat ryggont vanligast vid längre sjukdomsfall. Idag är stress den främsta orsaken till en längre sjukskrivning. I Jönköpings län var exempelvis 1451 personer sjukskrivna för stress, i minst två veckors tid, i december 2023. I december 2010 låg den siffran på 375 personer. 77 procent av de drabbade i Jönköping är kvinnor.
Under den perioden har antalet sjukfall ökat från 9312 till 44 465 i hela landet.
– Vi är uppkopplade och bortkopplade brukar jag säga och vi har tappat tid för reflektion, säger Margaretha Forss, psykoterapeut i Jönköping, till skattefinansierade SVT.
Annons:
Dyrt för individen och samhället
Enligt Försäkringskassan är sjukfall kopplade till psykiatriska diagnoser längre än andra och har en genomsnittslängd på 90 dagar, jämfört med 49 dagar för samtliga diagnoser. Det som kallas "akuta stressreaktioner" innebär ofta en sjukskrivning på 40 dagar. Diagnosen ”utmattningssyndrom”, som beror på långvarig negativ stress, innebär ofta sjukskrivningar i ett halvår eller mer.
– Kortare sjukskrivningar innebär mindre inkomstbortfall för individen och mindre utgifter för den allmänna sjukförsäkringen. Långvariga sjukskrivningar innebär omfattande kostnader för både individen och samhället, främst i form av produktionsbortfall, ökade sjukpenningutgifter och personligt lidande, säger Ulrik Lidwall, vid Försäkringskassan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.
Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.
Huliganer och sadelstölder går före
Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.
I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.
Annons:
Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.
Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.
Förvar i stället för skydd
Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.
Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.
Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.
— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.
Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.
— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.
Vittnen i stället för målsägande
När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.
Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.
Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.
Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.
Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.
— Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.
Annons:
Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.
Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.
— Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.
Februari 2020
Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.
Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.
Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.
Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.
Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.
UNFASSBAR TEILEN! 😡
Empörung in Schweden, nachdem die Behörden beschlossen haben, einen 24-jährigen Migranten nicht wegen des Anzündens der Haare des 72-jährigen Egon Malmberg anzuklagen.
Der ältere schwedische Mann war mit dem Bus auf dem Weg zur Geburstagsfeier eines…
I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.
Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.
— Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.
Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.
I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.
Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.
— Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.
Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.
Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.
— Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.
Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.
Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Joel Bjurströmer Almgren greps efter överfallet vid Aspuddens IP. Han åtalas för grov misshandel av en då 16-årig pojke, som enligt förundersökningen låg ner när sparkarna mot huvudet utdelades. Han nekar.
Joel Bjurströmer Almgren, 47, grundare av vänsterextrema Revolutionära fronten, åtalas för grov misshandel efter ett överfall på en då 16-årig pojke vid Aspuddens IP. Enligt förundersökningen ska han ha sparkat pojken i huvudet medan han låg ner. Han nekar.
Pojken hade kommit för att se IFK Aspudden-Tellus. På läktaren ska Bjurströmer Almgren och ytterligare en man först ha ropat på honom, sedan sprungit ikapp och slagit omkull honom. Därefter började sparkarna. Enligt förundersökningen deltog ett tiotal svartklädda. Bjurströmer Almgren ska ha utdelat upprepade sparkar mot huvudet, medan andra sparkade i ryggen och drog i tröjan. Sedan flydde de maskerade. Förloppet förefaller utpekat: de gick på en ensam pojke, inte tvärtom.
Åklagaren bedömer misshandeln som grov på grund av våldets omfattning och det numerära överläget. Pojken, i dag 17, klarade sig utan allvarliga skador, skriver Bonniertidningen Expressen. I förhör säger han: "Jag står kvar i helchock av att jag inte vet vad som händer, i nästa sekund ligger jag ner och får en massa slag." Matchen ställdes in. En polispatrull fanns redan på plats, men de flesta hann undan. Polisens bilder från gripandet visar blod på Bjurströmer Almgrens händer.
Samma man överföll den som avslöjade åtalet
Uppgifterna om sparkarna kommer från Mijo Eklund, 18, som skriver under namnet Lulle. Han publicerade delar av förundersökningen dagen innan övriga medier. Eklund blev själv överfallen av Bjurströmer Almgren och flera andra vänsterextremister vid Stockholms moské i oktober 2025, och filmade när det hände.
Annons:
I söndags blev jag misshandlad och pepparsprayad av sex stycken beväpnade AFA-aktivister.
Det skedde utanför Stockholms moské, när jag var på väg till Medborgarplatsen för att filma en vänsterextrem minnesstund. pic.twitter.com/LzfFRGEYAc
Åtalet rapporterades under tisdagen av Fria Tider, som påminner om att vänstern hyllade honom med kampanjen #freejoel när han tidigare dömdes för att ha knivhuggit en politisk motståndare i ryggen. Den domen, från upploppet i Kärrtorp 2014, blev sex och ett halvt års fängelse, skriver Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet. Fria Tider har också rapporterat att Stockholms tingsrätt i december 2022 dömde honom till två års fängelse för grovt vapenbrott.
Flaskan är den andra åtalspunkten
I samma stämningsansökan åtalas han för misshandel efter att ha slagit en glasflaska i huvudet på en man i 23-årsåldern. Mannen säger i förhör att han försökte gripa in och då fick flaskan, och att den som slog hette Joel Bjurströmer Almgren, rapporterar Aftonbladet. Han är målsägande, inte åtalad. Bjurströmer Almgren nekar till båda punkterna. En annan man, 35 år, åtalas också. Båda har enligt Expressen vägrat svara på polisens frågor.
Åklagaren lämnar politiken utanför
Åklagare Josefine Lundström säger till Aftonbladet att hon inte för någon bevisning om tillhörighet.
– Jag för ingen bevisning till någon tillhörighet åt något håll, det finns ingen större anledning att utreda det i det här fallet. Det är ingen sådan grund till den här misshandeln, säger hon.
Det åtalet gäller är ändå sparkarna mot en pojke som låg ner. I förhör sade Bjurströmer Almgren bara:
– Jag är oskyldig.
Fria Tider uppger, med hänvisning till Lulle, att pojken några veckor senare fick ett hotbrev och att affischer sattes upp i trapphuset. Varken namn eller personnummer återges här.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
IAF uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025. Omkring 242 miljoner av dem spåras till handläggningen hos Arbetsförmedlingen och a-kassorna.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025, vilket motsvarar 3,4 procent av de 24,4 miljarder kronor som betalades ut under året. Ungefär tre av fem felaktiga kronor har orsakats av de arbetssökande själva.
Uppskattningen kommer från IAF:s omfattningsstudie, som beslutades under tisdagen och har lämnats till regeringen. Det sammanvägda intervallet är 713–914 miljoner kronor. Myndighetens rapport bygger på registeranalyser och ärendegranskningar.
Tyngst väger felen hos de sökande, omkring 500 miljoner kronor. Merparten gäller förhållanden som inte har anmälts. Det vanligaste är att arbete inte har redovisats. Därefter följer fortsatt företagande, studier och vistelse utomlands under tid med ersättning.
— Mer än hälften av alla felaktiga utbetalningar beror på att arbetssökande lämnar fel uppgifter om inkomster, företagande eller studier. Det orsakar felaktiga utbetalningar som uppgår till 500 miljoner kronor - alltså en halv miljard kronor, säger Mathias Wahlsten.
Annons:
Mellan 341 och 443 miljoner kronor av de sökandes fel bedöms kunna bero på misstänkt avsiktliga fel eller grov vårdslöshet. IAF understryker samtidigt att det inte går att bedöma om den andelen har förändrats sedan den förra omfattningsstudien 2021, eftersom metod och datamaterial skiljer sig åt.
Fel beslut trots korrekta uppgifter
Resten av felen uppstår i myndigheternas och kassornas egen hantering. Fel orsakade av Arbetsförmedlingen eller a-kassorna uppskattas till omkring 242 miljoner kronor. Den dominerande orsaken är att tillräckliga och korrekta uppgifter fanns – men att beslutet blev fel. Ett exempel är att en sökande uppgett studier till Arbetsförmedlingen utan att informationen förts vidare till a-kassan.
Fel som orsakas av a-kassornas egna bedömningar uppskattas till 66 miljoner kronor 2025, mot 19 miljoner kronor 2021. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Arbetsförmedlingens fel fortsätter enligt IAF att minska.
När samma risker jämförs som 2021 landar 2025 på 585 miljoner kronor och 2,5 procent, mot 564 miljoner kronor och 2,6 procent. IAF:s bedömning är att andelen felaktiga utbetalningar inte har förändrats i någon större utsträckning – den högre totalsumman förklaras främst av bättre studiekvalitet och bredare täckning av riskerna.
Ändå kvarstår ett nettofel på 327–357 miljoner kronor inom kassornas ordinarie kontrollområden, efter förväntade återbetalningar. IAF menar att kassorna behöver upptäcka felen tidigare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
