Hur kunde Socialdemokraterna med Magdalena Andersson i spetsen förlora valet och hur var det möjligt att Sverigedemokraterna blev näst största parti i riksdagen? Den frågan har många S-anknutna tyckare ställt sig efter valet.
En populär förklaringsmodell i dessa kretsar verkar vara att ett ”hatets retorik” präglat valrörelsen och att det fokuserats alldeles för mycket på ”manliga” hjärtefrågor – medan de ”kvinnliga” ignorerats och kommit i skymundan – vilket i sin tur varit negativt för partiledare som Andersson, Lööf, Stenevi och Dadgostar.
”Experter” som TT har pratat med kallar rentav valet 2022 för en ”kamp om den manliga högerväljaren”.
– Om man ska hårddra det lite grann så kan man säga att det har varit en manlig valrörelse, säger Patrik Öhberg, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Kollegan Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet är inne på samma spår.
– De traditionellt kvinnliga frågorna har inte fått samma genomslag. Det har varit väldigt lite debatt om jämställdhetsfrågor till exempel, säger hon.
Statsvetaren Elin Wihlborg hävdar att Sverigedemokraternas hjärtefrågor som integration och brott och straff ”har dominerat valrörelsen” och att frågor om vård, skola, och omsorg ”inte har fått plats på den politiska agendan”.
Även Daniel Poohl, vd för vänsterextrema Expo, stämmer in i narrativet och påstår krasst att ”valrörelsen handlat om frågor där SD profilerat sig” och Dagens Nyheters Amat Levin menar att såväl klimatkrisen som vården och bostadssituationen fått göra avkall under årets valrörelse – till förmån för SD:s hjärtefrågor.
Detta efterhandskonstruerade narrativ är verkligen en sanning med modifikation. Om man konkret tittar på vilka frågor som svenska folket värderat högst inför valet blir det tydligt att de frågor som fått störst fokus inför valet också är de frågor som svenskarna i stort tycker är viktigast.
Marco Nilsson, docent i statsvetenskap, konstaterade inför valet att lag och ordning är väljarnas viktigaste fråga inför valet – en fråga där SD också profilerat sig allra tydligast. En undersökning från SOM-institutet gav samma bild där det konstaterades att brottslighet är den viktigaste frågan för svenska folket, följt av sjukvården och invandring och integration. Även andra undersökningar har visat att lag och ordning varit en av de absolut viktigaste frågorna för Sveriges väljare, tillsammans med skolan, sjukvården och invandringen.
I TV4:s slutdebatt diskuterades ämnena ekonomi, vinster i välfärden, miljön och gängbrottslighet.
Skolan, klimatet, hushållsekonomi, vårdköer, välfärd, invandring, förbud mot vinstuttag och mäns våld mot kvinnor var de ämnen som diskuterades i Aftonbladets partiledardebatt den 17 augusti.
Ekots stora debatt handlade om brottslighet, migration, klimatet, skolan, vården och lågkonjunkturen.
SVT hade sex ämnen på agendan i sin slutdebatt; elpriser, klimatet, vården, skolan, segregationen och kriminaliteten.
Den uppmärksamme läsaren kan notera att klimat och/eller miljö diskuterades i alla fyra partiledardebatter. Migration och brottslighet fick också stort utrymme, liksom klassiska välfärdsfrågor. Påståendet att ”mjuka frågor” ignorerats under valet är uppenbarligen forcerat.
Mycket kan sägas om det demokratiska underskottet i Sverige, som exempelvis att techjättarna tillåts utöva omfattande valpåverkan. Hur man än vänder och vrider på saken är det dock svårt att komma till någon annan slutsats än att valdebatterna präglats av de frågor som svenskarna enligt undersökningar uppfattar som allra viktigast.
Det faktum att SD profilerat sig med den tydligaste positionen i dessa frågor kan knappast någon annan än de förlorande partierna själva bära skulden för.
Isac Boman
