Annons:

Bostadskrisen förvärras i Stockholm – över 800 000 i bostadskö

Bostadsbristen

Publicerad september 18, 2023 – av Jan Sundstedt
Bostadsbrist bostäder
Efterfrågan på billiga hyresrätter i Stockholm skenar.

Aldrig tidigare har bostadsbristen i Stockholm varit så akut som nu. Enligt färska uppgifter från Bostadsförmedlingen står för närvarande 810 000 personer i kö för en hyresrätt, något som slår hårdast mot kategorin låginkomsttagare.

Bostadskön ökar kraftigt och vår panelundersökning visar att väldigt många vill ha en billigare bostad, säger Marika Nordström, chef för marknad och kommunikation på Bostadsförmedlingen i Stockholm.

Bostadsbristen i Sverige blir alltmer påtaglig och allra dystrast är situationen i Stockholm. Där köar för närvarande 810 000 personer i hopp om att erhålla en hyresrätt, vilket är rekord sedan starten år 1947 då man började föra statistisk över antal bostadssökande.

Inom denna enorma grupp sökande ryms emellertid såväl reellt bostadslösa som "kanske-bra-i-framtiden-sökande", där allmänna uppskattningar av antalet konkret bostadslösa rör sig om omkring en halv miljon.

Annons:

Enligt senaste siffror från Bostadsförmedlingen Stockholm är det framförallt billigare hyresbostäder som efterfrågas, rapporterar bland andra statskanalen Sveriges Radio.

Högt tryck på billiga hyresrätter

Trycket på det något svårtolkade segmentet "billigare bostäder" märks inte minst på att kötiden för dessa ökat kraftigt. Ett exempel är lägenheter i innerstan samt närförort med en årshyra under 1 600 kronor kvadratmetern - cirka 133 kronor per kvadratmeter/månad.

Totalt sett har kötiden bara ökat marginellt med två månader, medan kötiden för bostäder under 1 600 kronor kvadraten har ökat med 1,5 år, det är ju ett tecken på att man söker sig till billigare bostäder, kommenterar Marika Nordström till Bonniertidningen DN.

Ökningen har generellt rört sig om cirka 5 procent per år, en procentsats som under 2023 nåddes redan i augusti. Bara under 2023 har antalet sökande ökat med över 4000 personer - per månad.

Vi ser i panelundersökningen tydligt att intresset för hyresrätter ökar, den ägda marknaden kan vara svår att komma in på nu med stigande räntor, berättar Marika Nordström

Marika Nordström Bostadsförmedlingen
Marika Nordström, Bostadsförmedlingen. Foto: Bostadsförmedlingen

Under många år var söktrycket relativt högt på exklusiva hyresrätter i nyproduktion med höga hyror. Idag går utvecklingen dock i motsatt riktning där sökanden i stället letar billigare lägenhet i det äldre beståndet.

Månadshyran kan ofta vara så stor som uppemot 50 procent eller mer av disponibel inkomst, samtidigt som många värdar ställer inkomstkrav på sökande motsvarande tre gånger årshyran, något som främst drabbar låginkomsttagare som ensamstående föräldrar, pensionärer, sjukskrivna och studenter.

Den faktiska möjligheten för kategorin låginkomsttagare att tillskansa sig hyresrätt är svår att säkerställa, då samtliga sökande slåss om samma utbud.

När Nya Dagbladet kontaktar Bostadsförmedlingen för att söka få klarhet i situationen, uppger man att det inte förs statistik på vilken maxhyra varje enskild sökande angett. Vilket i sig betyder att antalet lediga lägenheter för låginkomsttagare med stor sannolikhet är lägre än de som faktiskt finns lediga.

Väldigt många vill ha ett billigare boende, 30 procent av de som var intresserade av att byta bostad angav ekonomiska skäl, vissa för att de inte hade råd att bo kvar i sin nuvarande bostad, förklarar Marika Nordström.

Ingen ljusning i sikte

För medel- och höginkomsttagare med större ekonomiska muskler är situationen samtidigt betydligt ljusare. Att få kontrakt på en hyreslägenhet i nyproduktion har aldrig gått så snabbt som nu, där det på sina håll i länet knappt förekommer någon kötid alls, exkluderat byggtiden.

Kötiden varierar således stort mellan nyproduktion och befintliga lägenheter. Nyproduktion är i genomsnitt dessutom 44 procent dyrare och långtifrån alla sökande klarar inkomstkravet, ett krav som kan vara så högt som tre gånger årshyran hos privata värdar.

En siffra som i ljuset av den rekordstora kön kanske överraskar är det faktum att Bostadsförmedlingen slår rekord i antalet förmedlade bostäder – 2 140 lägenheter bara i augusti. Det är den högsta siffran någonsin under en enskild månad.

Detta bör dock ställas i relation till den rekordhöga befolkningsökningen i länet, vilken gör att tillgängliga bostäder minskar i relation till antal sökande. Bostadsförmedlingen räknar på denna linje med både längre bostadskö och fler förmedlade bostäder under 2023, och menar att nedgången i bostadsbyggandet inte kommer att påverka årets utbud men däremot framöver.

I år kommer vi troligtvis att förmedla fler bostäder än någonsin. De bostäder som byggstartas nu kommer till oss först om två år. Det blir en fördröjd effekt. Vi räknar med att få in mycket mindre nyproduktion om några år, avslutar Marika Nordström.

Lågt utbud - höga hyror

Bostadskön i Stockholm har under många år vuxit stadigt, något som framförallt är en följd av den flora arbetstillfällen som trots rådande lågkonjunktur står att finna i huvudstaden.

En ytterligare faktor till den alltmer extrema bostadsbristen som ofta nämns som bidragande i sammanhanget är att offentligheten behöver reservera bostäder för att hantera den omfattande invandringen till Sverige.

Ofiltrerat finns, enligt Bostadsförmedlingens startsida, för närvarande omkring 300 hyreslägenheter tillgängliga i Stockholm. Av dessa är den idag billigaste en etta på 14 kvadratmeter lokaliserad vid Herbert Widmans väg 3 i Farsta - till det facila priset av endast 2 854 kronor i månaden.

Den som önskar ett något rymligare boende kan glädjas åt en femrummare på 111 kvadratmeter vid Barkabystaden i Järfälla för 21 443 kronor i månaden.

Däremellan ligger snitthyran för två- till trerummare på omkring 10 000 kronor i månadshyra - inräknat äldre hyresrätter av lägre standard i Stockholms kranskommuner.

Bostadssituationen i Stockholm

Antal i bostadskö:
- 2010: 330 692
- 2015: 516 665
- 2020: 706 632
- 2023 till och med augusti: 810 000

Antal förmedlade lägenheter:
- 2010: 10 170
- 2015: 12 384
- 2020: 17 735
- 2023 till och med augusti: 13 903

 

Genomsnittlig kötid antal år

Befintligt bestånd/Nyproduktion
- 2010: 6,2/3,8
- 2015: 9,4/5,9
- 2020: 10,4/6,7
- 2023: 10,1/6,2

Källa: Bostadsförmedlingen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska studenter går tusenlappar back varje månad

Bostadsbristen

Publicerad augusti 12, 2026 – av Emil Fjellstedt

Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet.

En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, rapporterar NTB.

År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent.

Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året.

Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor.

Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg.

Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bostadsbrist får unga att tveka om barn

Bostadsbristen

Publicerad juni 3, 2026 – av Markus Andersson

Nästan var femte av de unga vuxna i Sverige uppger att bostadsbristen får dem att tveka inför att bilda familj, enligt en ny undersökning från Hyresgästföreningen.

Andelen 18–29-åringar som uppger att bostadssituationen påverkar beslutet har enligt organisationen ökat kraftigt sedan 2022. Undersökningen Hyresgästerna 2026 genomfördes av Indikator Opinion under vintern och bygger på svar från 4 337 personer.

Hyresgästföreningen beskriver i ett pressmeddelande utvecklingen som ett tecken på att bostadsmarknaden inte bara påverkar ungas ekonomi, utan även deras möjligheter att planera för framtiden.

Fortsätter det så här kan familjebildning bli mer och mer av en rikemanssport, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Även Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att problemen kvarstår. Trots att fler kommuner nu bedömer att bostadsmarknaden är i balans, uppger 114 kommuner ett fortsatt underskott på bostäder för unga. Den vanligaste orsaken är att de lediga bostäderna är för dyra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker kontantinsatsen – experter varnar: ”Ansvarslöst”

Bostadsbristen

Publicerad mars 17, 2026 – av Redaktionen
Bostadshus i Stockholm.

Den 1 april träder regeringens nya upplättade låneregler i kraft, som ska hjälpa unga att betala mer för att köpa bostäder av framför allt den så kallade babyboomer-generationen. Men kritiker menar att lagen är ansvarslös och ifrågasätter värdet av politiskt ökad skuldsättning bland unga.

Från och med 1 april 2026 höjs bolånetaket så att köpare kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket innebär att kontantinsatsen sänks till tio procent. Samtidigt avskaffas det skärpta amorteringskravet och taket för tilläggslån på befintliga bostäder sänks till 80 procent.

Flera experter varnar för att politiken är ansvarslös. En av kritikerna är Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

Min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det inte bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger han.

Han varnar för att högre lån gör hushåll mer känsliga om bostadspriserna faller. Samtidigt kan den nya ordningen göra att köpare lånar mer redan vid köpet för framtida lyxkonsumtion, eftersom möjligheten att ta billiga lån senare, med bostaden som säkerhet, begränsas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moderaterna driver på för fri hyressättning inför valet 2026

Bostadsbristen

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen
Inför nästa års riksdagval ser det ut som att den återkommande frågan kring marknadshyror återigen är på väg att blossa upp.

Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas.

Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs.

Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra.

Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten.

– Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra.

Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet.

– Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.

Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"

Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen.

Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form.

Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring.

Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet.

Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken.

Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Produktivitetskommissionens stöd för förändringar

Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober.

Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt.

Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver.

David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt.

Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.

Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"

Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg.

– Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen.

Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna.

Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front.

Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.