Polisen i Malmö utreder två misstänkta bilsprängningar. Under natten förstördes två bilar i explosionsartade bränder. Vid den ena branden har man konstaterat en explosion medan man i det andra fallet misstänker att något explosivt har antänt bilen.
Vid 00.20-tiden larmades räddningstjänst och polis till en adress i centrala Malmö. Flera personer hade då ringt 112 och larmat om explosioner och en brinnande bil. Ett större område kring platsen spärrades av då man fruktade ytterligare explosioner.
Drygt en timme senare sprängs en bil på Regementsgatan i stadsdelen Fridhem. Bilen totalförstördes vid explosionen, som beskrivs som mycket kraftig av boende i området. Ett större område kring explosionsplatsen spärrades av i väntan på teknisk undersökning och för att säkra platsen.
Nationella bombskyddet kallades till Regementsgatan och kunde konstatera att en explosion hade inträffat. Det är dock fortfarande okänt vilken typ av sprängladdning som använts. Inga personskador har rapporterats in efter sprängningarna.
Annons:
Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Anders Danielsson har varit chef för Säkerhetspolisen och generaldirektör för Migrationsverket under de år då asylmottagandet slog rekord. Nu sitter han i styrelsen för den vänsterextrema stiftelsen Expo, där han säger att han "får möjlighet att fortsätta arbetet med att motverka rasism och skydda vår demokrati".
Att Danielsson tagit plats i Expos styrelse uppmärksammades av Fria Tider den 8 september. Valet gjordes redan tidigare: stiftelsen meddelade nyvalen i ett pressmeddelande den 19 augusti.
Tillsammans med Danielsson väljs Joachim Berner in som ny ledamot. Berner har varit chefredaktör för både Bonnierägda DN och Bonniertidningen Expressen och är i dag verksam som företagare och författare. Anne Ramberg får förnyat förtroende som ordförande och Robert Aschberg som vice ordförande.
— Jag är både stolt och hedrad över att få ingå i Expos styrelse. Jag har under hela min karriär betonat vikten av att skydda mänskliga rättigheter och värna den demokratiska rättsstaten, säger Danielsson i pressmeddelandet.
Annons:
— Det är med stor respekt som jag nu kliver in i Expos styrelse och får möjlighet att fortsätta arbetet med att motverka rasism och skydda vår demokrati. Demokratin är inget vi kan ta för givet, fortsätter han.
Från Säpo till Migrationsverket under rekordåren
Danielsson lämnade Säkerhetspolisen 2012 efter fem år som chef och tog därefter över Migrationsverket, där han stannade till 2016. Han ledde alltså myndigheten under den period då antalet asylsökande till Sverige nådde rekordnivåer – ett mottagande som myndigheten hanterade, men vars ramar sattes av riksdag och regering.
Efter Migrationsverket blev han generalsekreterare för Röda Korset och därefter landshövding i Västra Götalands län. Fria Tider beskriver landshövdingeposten som "lukrativ". För närvarande är Danielsson ordförande för stiftelsestyrelsen vid Högskolan i Jönköping.
Expo framhåller i pressmeddelandet att de nya ledamöterna bidrar med kompetens inom "såväl publicistisk verksamhet och näringsliv som akademi, rättsvårdande myndigheter och migrationsfrågor". Med Danielsson får stiftelsen alltså både polisiär underrättelsebakgrund och migrationsmyndighetens högsta ledning i samma person.
Stiftelsen och dess verksamhet
Expo beskriver själv sin verksamhet som "antirasistisk" och som viktig för samhället och demokratin. Enligt Fria Tider ägnar sig stiftelsen åt att systematiskt registrera och kartlägga politiska motståndare på högerkanten.
Stiftelsen grundades i mitten av 1990-talet. En av grundarna är Tobias Hübinette. I en intervju i podden Haveristerna, som Nya Dagbladet rapporterade om 2022, berättade Hübinette själv att Expo växte fram ur hans eget nyhetsbrev om SD och den så kallade extremhögern, och att han hade stöttning från den vänsterextrema våldsgruppen AFA.
— Jag hade också en del gamla antifascister bredvid mig som stöttade det här projektet från anarkistvärlden då, AFA kan man säga då, sade Hübinette.
Han uppgav vidare att den första redaktionen, förutom han själv och Millennium-författaren Stieg Larsson, bestod av vänsterpartister från Vänsterpartiets folkhögskola Bona utanför Motala. Verksamheten finansierades enligt Hübinette till en början genom att sälja research till etablissemangsmedia, bland dem DN, Schibsted-tidningen SvD, skattefinansierade statskanalen SVT och SR.
Expo har också sökt sig utanför landets gränser. Nya Dagbladet rapporterade 2022 om att stiftelsen tog fram en rapport om Nordiska motståndsrörelsens politiska aktivism tillsammans med den USA-baserade högerextrema lobbyorganisationen Anti-Defamation League (ADL).
Enligt stiftelsens eget pressmeddelande består styrelsen av:
Anne Ramberg, ordförande
Robert Aschberg, vice ordförande
Åsa Wikforss, ledamot
Anders Danielsson, ledamot
Joachim Berner, ledamot
Peter Christensen, suppleant
Daniel Poohl, suppleant
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse och matematik är nu de lägsta som någonsin uppmätts i Pisa. 31 procent av eleverna når inte en grundläggande nivå i läsning och 34 procent klarar inte den i matematik.
Det redovisar Skolverket i sin genomgång av Pisa 2025, som presenterades den 8 september. I läsförståelse landar Sverige på 466 poäng, en nedgång med 21 poäng sedan 2022. I matematik blir resultatet 464 poäng, 18 poäng lägre än förra mätningen. Båda siffrorna är de lägsta Sverige noterat sedan mätningarna inleddes.
Naturvetenskapen sticker ut. Där ligger resultatet på 485 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från 2022.
Andelen elever som inte når upp till OECD:s grundläggande nivå har vuxit snabbt. I läsförståelse har den gått från 24 till 31 procent på tre år, i matematik från 27 till 34 procent.
Klyftan krymper när de gynnade eleverna tappar
Skillnaderna kopplade till elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt stora. Bland elever med mindre gynnsam bakgrund missar 49 procent den grundläggande nivån i matematik och 45 procent i läsförståelse, mot 19 respektive 17 procent bland elever med mer gynnsam bakgrund.
Samtidigt krymper gapet mellan grupperna i denna mätning – men inte för att de svagaste eleverna hämtat in något. Nytt i Pisa 2025 är att eleverna med mer gynnsam bakgrund försämrar sina resultat betydligt, ett mönster som återkommer i flera OECD-länder.
I pressmeddelandet skriver Skolverkets analyschef Anna Castberg: "I Pisa 2025 ökar inte skillnaderna i resultat utifrån socioekonomisk bakgrund, utan minskar. Men det beror på att vi ser ett så stort tapp för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund."
Bottennivåer i hela Norden
Nedgången är bred. Övriga nordiska länder noterar också sina lägsta nivåer någonsin i läsning och matematik, och resultaten sjunker i majoriteten av OECD-länderna. Sveriges nivå är enligt Skolverket jämförbar med OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden.
Enligt OECD kan ingen enskild faktor förklara raset. Skolverket uppger att myndigheten fortsätter analysera den svenska nedgången.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Regeringen vill ge Polismyndigheten ett uttryckligt lagstöd att i vissa förundersökningar framställa och dela fiktiva pornografiska bilder av barn. Förslaget har lämnats till Lagrådet och de nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2027.
Förslaget ingår i en ny lag om särskilda provokativa åtgärder. I lagrådsremissen föreslår regeringen att brottsbekämpande myndigheter ska få ett uttryckligt lagstöd för sådana åtgärder inom ramen för förundersökningar.
Den särskilda bestämmelsen gäller Polismyndigheten. Enligt förslaget ska myndigheten kunna framställa, sprida, överlåta, upplåta, förevisa, bjuda ut eller på annat sätt göra en fiktiv pornografisk bild av barn tillgänglig. Materialet ska vara fiktivt och alltså inte föreställa verkliga barn.
Begränsat till vissa grova brott
Rätten att använda bilderna föreslås bara gälla i förundersökningar om angivna allvarliga sexualbrott mot barn, grovt barnpornografibrott – regeringens lagterm – eller försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott.
Särskilda provokativa åtgärder ska enligt lagförslaget få användas endast när de är av synnerlig vikt för utredningen. Regeringen föreslår också en proportionalitetsregel: skälen för åtgärden ska uppväga det intrång eller annat men som den kan innebära för motstående intressen.
Tillstånd får inte ges om åtgärden innebär en risk för någons liv eller hälsa. Frågan ska prövas av åklagare, och både beslut och åtgärder ska dokumenteras.
Även fiktiva fordonsuppgifter
Lagrådsremissen innehåller även ett förslag till en separat lag om fiktiva fordonsuppgifter. Enligt förslaget ska bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket kunna besluta om fiktiva uppgifter för fordon som används i myndigheternas verksamhet, när det behövs för att åtgärder inte ska röjas.
Lagförslagen är inte gällande rätt. Regeringen har lämnat remissen till Lagrådet och föreslår att de nya lagarna och lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2027.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Samtidigt som staten säger sig bygga upp livsmedelsberedskapen har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, medan besättningarna blivit allt större. Forskare vid Örebro universitet och SLU menar att finansiering och stödsystem passar de stora gårdarna bäst – och varnar för att koncentrationen kan göra livsmedelsförsörjningen mer sårbar.
Sedan millennieskiftet har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, visar statistik från Jordbruksverket. År 2000 fanns 12 700 gårdar med mjölkkor. I juni 2025 var de färre än 2 500.
De kvarvarande gårdarna har samtidigt blivit betydligt större. En genomsnittlig mjölkgård hade 33,7 kor år 2000 och 117,9 kor år 2025. Totalt fanns 292 900 mjölkkor år 2025, nästan 32 procent färre än år 2000. De 13,5 procent av gårdarna som hade fler än 200 mjölkkor höll omkring 40 procent av landets mjölkkor.
På kort sikt gick antalet mjölkkor åt andra hållet. Mellan 2024 och 2025 ökade det med 1,2 procent.
En robust livsmedelsförsörjning byggs redan i normalläge och vilar på lönsamma lantbruk och en fungerande animalieproduktion, betonar Jordbruksverket på sin sida om Sveriges livsmedelsberedskap. Däremot berör myndigheten inte vad koncentrationen till allt färre och större gårdar innebär – eller hur sårbarheten påverkas av var i landet produktionen finns.
Forskarna: mångfalden är själva beredskapen
Forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet medverkar i studien tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
— Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger hon i ett pressmeddelande.
Forskarna nämner smittutbrott, långvariga strömavbrott och översvämningar som exempel där en koncentrerad produktion kan ge större konsekvenser.
Studien, som publicerats i Journal of Rural Studies, bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar, uppdelade i mindre gårdar med högst 79 kor och större med 80 till 1 200 kor. Svaren analyserades i sex teman, från arbetsmiljö och generationsskifte till ekonomi och politik.
Mönstren skiljer sig åt. Mindre gårdar lyfte oftare balansen mellan arbete och privatliv, generationsväxlingen och erkännandet av miljömässiga och kulturella värden. Större gårdar prioriterade arbetskraft, driftseffektivitet och mer flexibla regelverk. Lönsamheten var central för alla.
Forskarna skriver att stödsystem och andra institutionella strukturer tycks passa större gårdars behov bättre och kan tränga undan mindre verksamheter. De menar att olika gårdsstorlekar behövs för en motståndskraftig och regionalt spridd mjölksektor. Studien mäter lantbrukarnas upplevda behov, inte hur gårdarna faktiskt klarar en kris.
Gårdar upplever att banker vill se fler djur
I en policy brief beskriver forskarna att mindre gårdar kan möta krav på expansion när de söker lån för att modernisera verksamheten, exempelvis genom att bygga ett nytt stall. De lyfter en gård i Jämtland med omkring 50 kor, där lantbrukaren uppger att banken uppmanade gården att bygga för 120 – trots att marken knappt räckte till 50.
För gårdar som behöver modernisera eller ställa om till lösdrift utan att skaffa fler kor kan finansieringen därför bli svår. Det allmänna investeringsstödet ger normalt 30 procent, men myndighetens öppna information visar inte att varje nuvarande poängmodell premierar fler kor.
— Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Ekman.
Forskarna vill därför se bland annat statliga lånegarantier, beredskapsersättning, riktat stöd till lösdrift och mindre administration. Deras poäng är att en geografiskt spridd produktion måste finnas före krisen – den går inte snabbt att bygga upp när störningen väl kommer.
Uppsala län öppnar en egen kassa
På ett håll har budskapet gått fram. Länsstyrelsen i Uppsala län utlyser 12 miljoner kronor mellan den 1 september och 31 oktober 2026 till stall och inhysningssystem för gårdar med högst 75 mjölkkor även efter investeringen.
Det är ett län. Utlysningen visar att storleksfrågan har landat på en myndighets bord, inte att den nationella strukturomvandlingen har brutits. Om gårdarna fortsätter att bli färre riskerar också den geografiska spridning som forskarna kopplar till beredskapen att minska.
— En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
