Barn till högutbildade gör värnplikt oftare

Ungdomar med högavlönade och välutbildade föräldrar kallas oftare till mönstring och skrivs oftare in till värnplikt. En ny FOI-rapport visar att den svenska värnplikten präglas av social snedrekrytering – där barn till högutbildade oftare går vidare i urvalet.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har på uppdrag av Försvarsmakten gått igenom registerdata för omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004.

Resultatet visar ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och vilka ungdomar som går vidare i värnpliktssystemet. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att deras barn skrivs in till värnplikt.

— Det är klart och tydligt att ungdomar uppvuxna med högavlönade och välutbildade föräldrar oftare blir kallade till mönstring än de som har en svagare socioekonomisk bakgrund. Skillnaden blir ännu större när det kommer till mönstringstester och vilka som sedan får göra värnplikten, säger FOI-forskaren Peter Bäckström i ett pressmeddelande.

Särskilt tydlig är skillnaden bland dem som skrivs in till längre befälsutbildning. Där hade nästan 70 procent högutbildade föräldrar, jämfört med drygt 40 procent i hela ungdomspopulationen.

Liknar läkarutbildningen

Bäckström beskriver skillnaden som så stor att gruppen värnpliktiga på längre befälsutbildningar socialt liknar en av landets mest snedrekryterade högskoleutbildningar.

— Den sociala sammansättningen bland värnpliktiga inskrivna på en lång befälsutbildning motsvarar i stort den bland studenter på läkarutbildningen, säger han i pressmeddelandet.

Enligt FOI handlar utvecklingen inte om att Plikt- och prövningsverket gör ett godtyckligt urval. Myndigheten följer lagen, som säger att de mest lämpade ska skrivas in till grundutbildning.

Samtidigt skapar systemet en konflikt mellan två mål: att välja ut de mest lämpade och att värnplikten ska ha bred social förankring.

Ifrågasätter värnplikten som social smältdegel

FOI pekar på flera möjliga förklaringar till snedrekryteringen. Dagens värnplikt omfattar en relativt liten del av varje årskull, vilket gör konkurrensen om platserna hård. Samtidigt har grundutbildningen blivit mer högteknologisk och vissa befattningar, exempelvis cybersoldater, ställer mycket höga krav.

— Det är mycket tveksamt om den selektiva värnplikten, som den tillämpas i Sverige idag, skulle kunna fungera som en social smältdegel för ungdomar. Istället har vi en relativt homogen grupp värnpliktiga, som till ganska stor del består av ungdomar från starka socioekonomiska miljöer, säger Bäckström i pressmeddelandet.

FOI lyfter även att liknande tendenser syns i USA, där militären i dag främst rekryterar från hushåll med högre inkomster än genomsnittet.