Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Ägandet av svenska nyhetsmedier koncentreras till allt färre företag, enligt en rapport från Nordicom vid Göteborgs universitet. Idag tillhör en stor del av landets dagstidningar ett fåtal ägarkonstellationer.
Under det senaste decenniet har ägandet av svenska nyhetsmedier blivit alltmer koncentrerat. Ett exempel är affären mellan Bonnier News Local och NWT Media, som bland annat äger Nya Wermlands-Tidningen. I december slöts en avsiktsförklaring om partnerskap och korsvist ägande mellan de två bolagen.
Mediekoncernen Stampen, som bland annat äger Göteborgs-Posten, har också köpts upp av ett konsortium där det norska medieföretaget Polaris ingår. Flera andra lokaltidningar har bytt ägare under de senaste åren.
Fåtal ägare
En stor del av Sveriges dagstidningar kontrolleras idag av ett fåtal ägarkonstellationer, vilket innebär att allt färre nyhetsmedier är oberoende.
– Bara sedan 1990 har antalet ägarbolag på den svenska tidningsmarknaden minskat från 130 till dagens färre än 60. En stor del av den här minskningen har skett under de senaste tio åren, säger Tobias Lindberg, medieforskare på Nordicom, i ett pressmeddelande.
Många av dagens ägarbolag ingår i större koncerner som Bonnier News, och svenska medier ägs också i stor utsträckning av utländska koncerner, däribland Schibsted.
– Under de här åren har också det utländska ägandet ökat, och det framför allt genom att Norges tre stora tidningskoncerner, Amedia, Polaris och Schibsted, nu finns med som ägare på den svenska marknaden, säger Lindberg.
Begränsad nyhetsrapportering
Rapporten pekar på flera möjliga orsaker till den ökade ägarkoncentrationen, där viktiga faktorer är samhällets digitalisering och förändringar på annonsmarknaden. Tidigare kom en stor del av nyhetsmediernas intäkter från lokala företag som annonserade i tidningarna, men idag går annonspengarna i högre grad till globala aktörer som Facebook och Google vilket gjort det svårare för många medier att överleva.
Lindberg påpekar att ägarförändringarna ofta varit en fråga om överlevnad och att dessa gjort att fler dagstidningar och lokaltidningar kunnat fortsätta existera. Samtidigt varnar han för risken att innehållet blir mer begränsat och att nyhetsrapporteringen blir alltmer likriktad.
– I lokaltidningar finns kultursidor, ledare och insändarsidor där åsikter förs fram. Finns bara en enda ägare på en ort, till exempel, finns risken att det blir svårare att komma fram med åsikter och tankar, säger Lindberg till forskning.se. Risken finns att vi får en mer likriktad syn på vad som är nyheter.
