Typ 1-diabetes kräver i dag livslång behandling med insulin. Nu har forskare i Uppsala fått ett tidigt resultat som kan förändra förutsättningarna – men vägen till en etablerad behandling är fortfarande lång.
I den kliniska studie som startade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i mars 2024 har en man med långvarig typ 1-diabetes fått insulinproducerande ö-celler från en avliden donator. Cellerna hade förändrats genetiskt och fördes in i en muskel i mannens underarm. Den första behandlingen gavs i december samma år.
Förhoppningen är att de nya cellerna ska kunna börja producera insulin utan att patientens immunförsvar angriper dem.
– Det kan innebära att man i förlängningen skulle kunna bli av med sin typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset, till Sveriges Radio.
Försöker undvika immunhämmande läkemedel
Vid vanliga transplantationer av celler från en annan människa måste patienten normalt få immunhämmande läkemedel för att kroppen inte ska stöta bort transplantatet. Läkemedlen kan i sin tur ge omfattande biverkningar. I Uppsalaförsöket är tanken att de genetiskt förändrade cellerna ska kunna undgå immunförsvarets angrepp utan sådan behandling.
Resultaten, som har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine, visar att patienten efter tolv veckor inte hade någon immunreaktion mot cellerna. Studien visar också att cellerna fortsatte att producera insulin när blodsockret steg.
Resultatet är fortfarande mycket tidigt
Det betyder inte att typ 1-diabetes nu kan botas. Det publicerade resultatet gäller en patient i en tidig säkerhetsstudie med två deltagare.
Men studien visar att genförändrade donatorceller kan överleva, producera insulin och undgå ett angrepp från immunförsvaret utan immunhämmande läkemedel.
Vad bör vara högsta prioritet för att gå vidare med denna typ av cellterapi?
Röstning stängd
22 röster totalt
