Kritiserade coronavaccineringen

Mamman om dotterns vaccinskador: ”Vi blir inte trodda”

publicerad 30 augusti 2021
Stephanie och Maddie de Garay på presskonferens i Milwaukee, Wisconsin.

Familjen de Garay från Ohio vittnar om allvarliga hälsoproblem för dottern Maddie efter att hon injicerats med Pfizers covidvaccin i en klinisk studie och problem att få vård för hennes skador inom vården.

Idag kan hon varken gå eller äta själv, men trots att hon tidigare varit fullt frisk fysiskt och psykiskt har läkare bland annat menat att hennes skador beror på att hon plötsligt blivit mentalt sjuk.

Den 28 juni 2021 höll Wisconsins republikanske senator Ron Johnson en presskonferens med familjer som drabbats av allvarliga hälsoproblem efter att ha tagit något av covidvaccinen och sedan vittnat om att de inte blivit trodda inom vården. Fem familjer från olika delar av USA deltog i presskonferensen i Milwaukee, Wisconsin. Bland andra Stephanie de Garay vittnar om hur hennes 12-åriga dotter Maddie drabbats av mycket allvarliga hälsoproblem efter att ha deltagit i en klinisk studie för Pfizer under december 2020 och januari 2021.




Alla våra tre barn deltog i studien och vi var glada att göra det för att hjälpa samhället att återgå till det normala, berättar modern Stephanie med sprucken röst.

Hon vittnar om att Maddie var en hälsosam 12-åring som fick bra betyg och hade mycket energi fram tills att hon fick den andra dosen av Pfizers covidvaccin Comirnaty. Idag sitter hon i rullstol med allvarliga hälsoproblem. Stephanie berättar att Maddie kände smärta direkt efter att ha tagit den andra dosen och inom 24 timmar hade smärtan spridit sig till magen och bröstet.

Hon beskrev smärtan som att ”det känns som mitt hjärta håller på att slitas ut ur min hals”.

Ytterligare symptom tillkom såsom smärtsamma elektriska chocker genom nacken och ryggraden vilket gjorde att hon var tvungen att gå framåtböjd. Hon upplevde också extrem smärta i fingrar och tår och föräldrarna tog henne till akuten, men de skickade snabbt hem henne.

De tog prover och kollade om hon hade blindtarmsinflammation. Det hade hon inte. De gav henne medicin och sedan skickades hon hem.

När mamma Stephanie senare läste i sin dotters journal stod diagnosen ”biverkning från första vaccin” (adverse effect of vaccine inital encounter). Det här är också enda gången som detta nämnts i hennes journal.

Under de följande två och en halv månaderna blev magsmärtorna mycket plågsamma och fler symptom framträdde. Maddie upplevde illamående, kräkningar, oregelbundna hjärtslag och blodtryck, hon fick minnesförlust och blandade ihop ord samt fick yrsel, svimningar, anfall, muskelsvaghet och hon förlorade känsel från midjan och ner. Hon började även tappa kontroll över blåsan och fick både oregelbundna och kraftiga menstruationer. Till slut var hon tvungen att få näring genom en slang.

Under de första fem månaderna efter att Maddie injicerades har hon varit på akuten nio gånger och blivit intagen på sjukhus tre gånger och hon har legat inne på sjukhus under sammanlagt två månader.

En ytterligare utmaning för familjen kom sedan Maddies läkare ställt en ny diagnos, efter vad modern skriver som en högst bristfällig undersökning. Nu menade man istället att Maddie hade en funktionell neurologisk störning och att detta berodde på att hon haft ångest.

Det bekymrade oss och vi höll inte med eftersom Maddie inte lider av ångest. Vid ett tillfälle försökte de placera henne på ett mentalsjukhus, säger Stephanie uppgivet.

De sökte mer läkarvård och hittade efter fem månader en läkare som arbetade med forskning inom vaccinbiverkningar och som gjorde kompletterande tester.

Stephanie de Garay frågar sig samtidigt varför ordentliga undersökningar på dottern inte gjorts tidigare så att detta inte ska hända andra och hon häpnas över att man istället bedömt dottern som mentalt sjuk.

Vår kamp som föräldrar som försöker hjälpa sin dotter fortsätter och vi vill att Maddie ska bli sedd, hörd och trodd på för det har hon inte blivit, säger mamman.


 


Liknande artiklar: