Annons:

Varför lockar fortfarande casino utan svensk licens?

Uppdaterad mars 13, 2025, Publicerad juli 23, 2020

Marknaden är fortfarande full av casino utan svensk licens och de lockar fortfarande till sig svenska spelare, men av vilka anledningar? Det var i januari 2019 som en svensk spellicens infördes för de casino som vill rikta sina spel mot svenska spelare.

I dagsläget har över 90 spelbolag en beviljad licens från Spelinspektionen och svenskarna har därmed många sajter att välja mellan. Hur kommer det då sig att utländska casinon fortfarande lockar? Många casinon utan licensen har blockerat svenska spelare från tillgång till sin sajt, men det finns fortfarande en del casinon som tillåter svenskar att registrera sig trots att de inte har svensk licens.

En anledning till att spelare lockas av de utländska casinona är att de är casino utan Spelpaus. Spelpaus är det nationella avstängningsregistret i Sverige och ett sätt att minska spelberoendet i landet. Alla svensklicensierade casino är anslutna till det och en avstängning kan inte ångras.

Att många utländska casinon marknadsför sig som spelsajter utan Spelpaus lockar en redan utsatt grupp att spela. En avstängning via Spelpaus är någonting du gör för att skydda dig själv och om du ändå erbjuds spel på andra sajter försvinner funktionen Spelpaus är tänkt att ha. Spelinspektionen arbetar nu för att öka kanaliseringen till säkra casinon.

Annons:

Vilka fördelar ser spelarna med utländska casino

Många spelare ser fördelar med utländska casinon, annars hade de inte spelat på dem. Casino utan svensk licens är först och främst inte anslutna till Spelpaus, vilket inte är en fördel egentligen eftersom de som anmält sig dit troligtvis har gjort det av en god anledning.

Oftast hittas sajterna genom sökord som casino trots Spelpaus, vilket i sin tur innebär att de riktar sig mot en mycket utsatt grupp i samhället. Utomlands finns inget sådant register och eftersom du inte måste identifiera dig med BankID på utländska spelsajter kan de inte regleras på samma sätt som svensklicensierade online casinon.

Spelbolag utan svensk licens kan dessutom erbjuda en mängd bonusar till spelarna, vilket de svenska casinona inte kan. Den svenska regleringen tillåter enbart en casinobonus per spelare och licens, vilket gjort att svenskarna sökt sig till andra spelmarknader för bonusarnas skull.

Att lockas med dagliga erbjudanden, välkomstbonusar i flera steg samt generösa VIP-program har bidragit till att de olicensierade sajterna kunnat frodas rejält på marknaden. Det var inte tanken med den svenska spellicensen, att spelsajter olagligt skulle rikta sig mot den svenska spelmarknaden och därför ska Spelinspektionen nu försöka rikta in sig på kanaliseringen av spelarna. Tanken är att 100 procent av spel ska ske på lagliga sajter.

En annan fördel de svenska spelarna ser med casinon utan spellicens är att de oftare erbjuder betalningar med ovanliga betalningsmetoder, så som kryptovalutor. De svenska sajterna samarbetar uteslutande med säkra, betrodda betalningsleverantörer då den svenska licensen har de svenska spelarnas säkerhet som första prioritet. Att spela med kryptovalutor innebär alltid en risk då deras värde snabbt kan minska. Du bör alltid vara försiktig vid val av betalningsmetod, där Trustly är en av de allra säkraste metoderna du kan välja. Marknaden måste göras oattraktiv för de utländska casinona för att de ska sluta gå emot lagen och erbjuda spel till svenskar. Det är tänkt att göras med följande tillvägagångssätt:

  • Blockerade betalningar
  • Polisanmälningar
  • Varningsmeddelanden

 

Hur vill Spelinspektionen öka kanaliseringen?

Spelinspektionen har som mål att inga svenska spelare ska spela på utländska casinon. Dock är deras mål är att öka kanaliseringen till 100 procent ganska svårt att uppnå då spelmarknaden gigantisk och det är inte det enklaste att hålla koll på vilka casinon som erbjuder svenskarna spel. Spelberoendes förening i Stockholm upplever problem med att spelare ringer om sina spelproblem, även då de redan är anslutna till Spelpaus.

Många anhöriga hör också av sig angående sina närstående som spelar även om de är anslutna till avstängningsregistret, vilket innebär att den svenska licensen inte nått de framgångar som det var tänkt. Utöver casinon utan licens har en markant efterfrågan på alternativa bettingsidor utan svensk licens vilket bekräftas av bästabettingsidorna.se.

Betalningsblockering

En strategi som Spelinspektionen vill anamma är betalningsblockeringar, alltså att transaktioner inte ska gå igenom mellan svenska spelare och utländska casinon. En del metoder, så som Trustly, finns till exempel inte tillgängliga på utländska casinon eftersom det är en svensk betalningsleverantör som du använder med hjälp av BankID.

Om transaktioner inte kan genomföras kommer svenska spelare inte längre attraheras av de utländska casinona och de kommer inte heller ha någon nytta av att rikta sig till dem. Det är dock en omfattande åtgärd som inte är helt enkel att genomföra och därför har det inte satts i bruk än.

Varningsmeddelanden

Många casinon utan svensk licens, eller rättare sagt majoriteten av dem, har dock blockerat sin sajt för svenskar genom så kallad IP-blockering. Då får svenska spelare helt enkelt ingen tillgång till deras sajt. Men det finns som sagt fortfarande utländska casino som tillåter svenskar att skapa spelkonto hos dem och Spelinspektionen vill då ha möjligheten att förmå de sajterna att ha varningsmeddelanden till de svenska spelarna. Det är någonting de försöker få till med hjälp av utländska spelmyndigheter. Det är olagligt enligt svensk spellag för dem att erbjuda spel till svenskar och Spelinspektionen har redan polisanmält en del spelbolag som tillåter svenska spelare trots utländsk licens.

Många nackdelar med utländska casinon

Det finns flera nackdelar med utländska casinon som spelarna inte tänker på, bland annat är säkerheten inte lika hög som på ett svenskt casino. Anslutningen till Spelpaus är ett säkerhetsverktyg som ska minska svenskarnas spelproblem och bör därmed tas på största allvar. Att du inte kan identifiera dig och verifiera ditt konto med BankID är också en nackdel. Dels tar det längre tid när du måste skicka in dokument som ska granskas manuellt, dels är det inte lika säkert som med e-legitimation. Dessutom behöver du betala skatt om du spelar på ett casino med licens från en spelmyndighet utanför EU.

Tuffare tag i framtiden

Spelinspektionen försöker komma fram till sätt som gör det tuffare och mindre lönsamt för utländska casinon att erbjuda spel till svenska spelare. De har bland annat polisanmält en del spelsajter och hoppas att det ska få uppmärksamhet av de spelmyndigheter som

licensierat bolagen. De bryter ju mot Sveriges lag när de erbjuder spel till svenska spelare. Dock är det svårt att komma undan faktumet att svenskar söker sig till utländska casinon, så länge det finns en efterfrågan brukar det vara svårt. Svenskarna lockas speciellt av bonusarna som erbjuds på utländska casinon, någonting som inte kan och får erbjudas på svenska casinon.

Annons:

Nya EU-regler flyttar bankmakten – och formar vilka banker invånarna kan använda

Hotet från bankerna

Publicerad augusti 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Christine Lagarde bredvid ECB:s eurosymbol och centralbankens högkvarter i Frankfurt.
Christine Lagarde och ECB:s högkvarter i Frankfurt.

EU:s nya bankdirektiv CRD VI ger medlemsstaterna mindre utrymme att själva avgöra hur banker från länder utanför unionen får arbeta på deras marknader. Samtidigt byggs den europeiska tillsynsapparaten vidare med gemensamma regler, rapportering och kontroll från EU-organ. Det är inte ett fullständigt maktövertagande från Bryssel. Riktningen är däremot tydlig: banktillsynen flyttas steg för steg från nationellt handlingsutrymme till ett gemensamt europeiskt system.

Från den 11 januari 2027 ska EU-länderna enligt CRD VI kräva att berörda banker och företag från tredjeländer etablerar en auktoriserad filial om de vill börja eller fortsätta erbjuda vissa kärntjänster i landet. Det gäller bland annat insättningar, krediter och garantier.

Direktivet riktas formellt till medlemsstaterna. Men formuleringen är bindande: de nationella myndigheterna ska inte längre fritt avgöra om en tredjelandsbank får sälja sådana tjänster direkt över gränsen. De ska tillämpa en EU-bestämda tröskel om lokal etablering och tillstånd.

Nationella myndigheter blir verkställare

Det är en viktig skillnad mellan att ha nationell tillsyn och att ha nationell beslutanderätt. Finansinspektioner och nationella centralbanker kommer även fortsättningsvis att handlägga en stor del av tillsynen. Men CRD VI sätter ramarna för vad de måste kräva av banker utanför EU, vilka undantag som finns och hur gränsöverskridande verksamhet ska klassificeras.

Artikel 21c kräver en filial och auktorisation i den relevanta medlemsstaten. Undantag finns när kunden själv tar kontakt med banken, för transaktioner mellan banker och inom en företagsgrupp samt för viss investeringsverksamhet. Men den nationella tillsynsmyndigheten kan inte välja bort huvudregeln av politiska eller konkurrensmässiga skäl. Den blir i stället den lokala myndighet som genomför en gemensamt beslutad europeisk marknadstillträdespolitik.

Det innebär att ett land som vill behålla en friare modell för exempelvis schweiziska, brittiska eller amerikanska bankers tjänster till lokala kunder får betydligt mindre spelrum. För banken blir alternativen i huvudsak att etablera en filial, använda ett EU-dotterbolag eller avstå från delar av marknaden.

En växande europeisk tillsynsstruktur

CRD VI ska ses i ett större sammanhang. EU:s bankunion bygger redan på en integrerad arkitektur där Europeiska centralbanken, ECB, och nationella tillsynsmyndigheter arbetar under gemensamma regler. Enligt EU-rådet övervakar ECB nationella myndigheters tillsyn av mindre banker och har direkt tillsyn över de betydande bankerna i euroområdet.

ECB:s egen beskrivning är tydlig: mindre banker granskas direkt av nationella myndigheter, men under ECB:s överinseende; betydande banker står under ECB:s direkta tillsyn. ECB har också en exklusiv roll när banklicenser beviljas i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen.

Den Europeiska bankmyndigheten, EBA, har samtidigt uppgiften att utveckla och säkra ett enhetligt regelverk. I juli 2025 rapporterade EBA att den inte såg skäl att rekommendera ändringar i artikel 21c, trots att myndigheten konstaterade att effekterna av förbudet mot direkt tillhandahållande av tjänster från tredjeländer är svåra att mäta.

Upplysningen förtjänar att tas på allvar. EU inför en struktur som kan påverka konkurrens, tillgång till kredit och utbudet av internationella banktjänster, samtidigt som den egna bankmyndigheten säger att effekten är svår att kvantifiera. När osäkerheten är stor är den rimliga följdfrågan varför tröskeln för marknadstillträde ändå höjs på unionsnivå.

Mer kontroll, men inte ett totalt övertagande

Det vore fel att påstå att medlemsstaterna har förlorat all kontroll över sina banker. Nationella tillsynsmyndigheter sköter fortsatt många dagliga uppgifter och har en särskild roll för bland annat mindre banker och tredjelandsfilialer. CRD VI är dessutom ett direktiv, vilket innebär att reglerna genomförs genom nationell lag.

Men det nationella genomförandet sker inom en allt tätare EU-ram. EU avgör de centrala kraven, ECB kan utöva direkt tillsyn eller överinseende, och EBA formar det gemensamma regelverket och rapporteringssystemet. Den nationella nivån blir därför i högre grad en genomförandeled i en överstatlig konstruktion än en självständig regulator med full frihet att utforma marknadstillträdet.

Vem betalar för den nya gränsen?

Förespråkarna lyfter finansiell stabilitet och ett jämnare regelverk. Målen är reella, särskilt efter bankkriserna i euroområdet. Men varje ny tillståndströskel har också en kostnad: en utländsk bank som inte vill bygga lokal organisation och möta nya krav kan lämna marknaden. Då minskar antalet alternativ för hushåll, företag och investerare – även när det inte finns någon misstanke om oegentligheter.

CRD VI förbjuder inte privatpersoner att äga konton i andra länder. Men reglerna ger EU:s institutioner större makt över villkoren som avgör vilka banker som får erbjuda vissa tjänster till invånare inom unionen. EU kommer inte att utse en enskild kunds bank, men kan genom filialkrav och gemensamma auktorisationsramar stänga ute banker som inte accepterar den europeiska modellen. För en kund vars bank väljer att lämna marknaden blir den praktiska följden ändå densamma: färre val, högre trösklar och mindre nationellt inflytande över den egna bankmarknaden.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s Kapitolium och buntar med amerikanska hundradollarsedlar i ett delat montage.
Kongressen beslutar om skatter och federala utgifter, medan finansdepartementet lånar för att täcka återkommande underskott.

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Handelsbanken spärrade 96-årings BankID

Hotet från bankerna

Uppdaterad augusti 10, 2026, Publicerad augusti 10, 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.

Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld.

Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden.

Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro.

När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster.

Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken.

BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier.

Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans.

Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. Hufvudstadsbladet skriver att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.

Komplicerat regelverk försvårar

Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor.

För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar.

Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst.

För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken.

Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster.

Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand.

Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen.

Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.

AI-boomen pressar brittiska elnätet

Energikrisen

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter.

Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet.

Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö.

Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet.

Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025.

Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.

Avgift för att behålla plats i kön

Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs.

Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats.

Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta.

Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.

AI-satsningar möter elnätets begränsningar

Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön.

Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön.

För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader.

Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal.

Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät.

Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.