Annons:

Vad är egentligen en kryptovaluta?

Nya kryptoekonomin

Uppdaterad februari 6, 2025, Publicerad april 30, 2022 – av Isac Boman
Kryptovaluta

Vad är egentligen en kryptovaluta? Nya Dagbladets Martin Nilsson har tagit sig en titt på den digitala pengasfären.

Enkelt uttryckt är kryptovaluta en form av digital valuta utan existerande fysiska pengar. Det är möjligt att växla traditionella valutor digitalt till en kryptovaluta och det fungerar även att sälja tillbaka kryptovalutor till traditionella valutor. Med tiden tekniken utvecklas och landsgränser suddas ut kommer kryptovalutor att öka i popularitet. Experter förespår att det inom en snar framtid kommer att bli enklare och vanligare att kunna köpa både produkter och tjänster med kryptovaluta.

Det som skiljer kryptovalutor mot andra valutor är tekniken bakom och hur den är uppbyggd. Anledningen till att många idag hellre vill använda sig utav dessa är för att man anser att världens nuvarande penningsystem har en hel del svaga punkter, som exempelvis:

- Föråldrade system med kreditkort och banköverföringar

Annons:

- Dyra transaktionskostnader

- Ökad byråkratisering och maktkoncentration hos storbankerna

- Cirka tre miljarder människor som inte ens har tillgång till dagens nuvarande penningsystem

Förespråkare för kryptovalutor menar att dessa problem skulle lösas om man istället gick över till ett nytt och mer tidsanpassat valutasystem. 

Grunderna i kryptovalutor

Med hjälp av så kallad blockkedjeteknik bygger kryptovalutor på decentralisering, vilket betyder att det inte finns någon enskild enhet som är ansvarig för valutan utan att varje dator i nätverket bekräftar transaktionerna som görs. På så sätt försvinner onödiga transaktioner mellan banker och andra centraliserade mellanhänder, och avgifterna för transaktioner kan göras både billigare och snabbare. 

Innan man börjar med kryptovalutor är det bra att förstå själva definitionen av pengar. Värdet i pengar blir inte viktigt förrän ett antal egenskaper först uppfylls, exempelvis:

- Tillräckligt många människor måste använda sig av valutan

- Säljaren måste ha accepterat betalningsmetoden köparen använder sig av

- Delar av samhället behöver acceptera kryptovaluta och försäkra sig om att det är värdefullt och fortsatt kommer att vara så en tid framöver

Historik

Den första kryptovalutan som skapades är även den mest kända hos gemene man, nämligen Bitcoin. Grundaren av blockchain-processen skapades under en anonym enhet som gick under namnet Satosho Nakamoto. Även fast det funnits många andra försök att skapa kryptovalutor flera år tidigare, så var Bitcoin först ut med ett formellt introducerande 2008, och fram till 2011 var Bitcoin den enda kryptovalutan på marknaden. Samma år började Bitcoin-entusiaster att hitta brister i valutan och började därför att skapa alternativa valutor som går under namnet altcoins. En av de första altcoins-valutorna var Bitcoin, och idag finns det uppemot 2000 tillgängliga kryptovalutor och antalet förväntas öka i framtiden.

Fördelar med kryptovaluta 

Fördelarna man ser med kryptovalutor är framförallt mindre risk för korruption eftersom makten över valutan delas ut till alla användare i nätverket, jämfört med traditionell valuta där det i praktiken framförallt är storbankerna som vid sidan av centralbanken bestämmer utvecklingen av ett lands valuta. Snabba lösningar genom att trycka upp mer pengar för att tillfälligt betala av skulder kommer inte att kunna nyttjas av centralbanker om kryptovalutor tar över den traditionella valutan. Centralbanker kan även bestämma sig för att frysa bankkonton och neka användare tillträde eller avskaffa sedlar, vilket Indien gjorde 2016. Med kryptovalutor försvinner dessa typer av problem. Eftersom kryptovalutor bygger på ett system som möjliggör att alla som har mobiltelefon och internetuppkoppling kan börja handla och göra transaktioner, gör att kryptovalutor blir mer tillgängliga än valutor som är beroende av en bank, eftersom fler människor idag har större tillgång till en mobiltelefon än en bank.  

Myter om ny digital valuta

En stor Bitcoin-hype 2017 följdes av en ordentlig kryptovalutakrasch. Eftersom valutan är ny och under uppbyggnad är upp- och nedgångar att vänta innan läget börjar stabilisera sig på riktigt. Dock finns det några myter kring kryptovalutor som bör belysas. En stor myt är att kryptovalutor bara är till för kriminella eftersom transaktionerna som regel, men inte alltid, görs anonyma.

Om en användare inte litar på banksystemet eller regeringen så kan man därför handla med kryptovaluta och förlita sig på den decentraliserade uppbyggnaden istället. Det finns dock några kryptovalutor som är helt anonyma, men det är mer undantag än regel. 

Riskerna 

Som med andra valutor och ekonomiska lösningar kommer handel med kryptovalutor också med risker. Oavsett om man handlar eller investerar med den digitala valutan bör man ta i beaktande att denna typ av valuta är ny, och man måste därför bedöma och förstå sig på riskerna i förväg. Eftersom det inte finns någon reglering över kryptovalutorna kan priset snabbt skjuta i höjden, likt 2017 när Bitcoin ökade med över 1000 procent för att sedan krascha och vara nere på ett nästan nollvärde kort tid därpå. Experter menar att ju äldre valutorna blir desto mer förutsägbara kommer de att bli och mönstret är redan på väg mot att likna aktiemarknaden. Än så länge kan det fortfarande svänga en hel del i och med den bristande regleringen, och exponering för reglering kan förvandlas till att risktagare chansar och investerar stora summor i kryptovalutorna. 

Börja handla - två olika sätt

Det finns två olika sätt att börja handla kryptovaluta på; antingen gör man det genom att köpa ett certifikat som följer kursen hos kryptovalutan eller så köper du själva kryptovalutan. När du köper via ett certifikat görs detta hos en nätmäklare. Med det alternativet så äger du inte kryptovalutan utan istället ett certifikat som följer kursen för vald kryptovaluta. Ett av de populäraste certifikaten är Bitcoin XBT.

Väljer du däremot det andra alternativet så köper du faktiskt själva kryptovalutan och inte något certifikat. Metoden är krångligare men bättre om du vill lära dig mer om kryptovalutor och hur de fungerar. Lite längre fram vill vi publicera en guide för hur du kommer igång med detta. För dig som redan har erfarenhet av kryptovaluta och vill dela med dig av detta till andra läsare är vi varmt tacksamma om du vill skicka dina tips till tips@nyadagbladet.se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA:s senat förbjuder CBDC – 84-6 i historisk omröstning mot digital centralbanksvaluta

Nya kryptoekonomin

Publicerad mars 3, 2026 – av Redaktionen
Federal Reserves ordförande Jerome Powell vittnar inför den amerikanska senaten.

USA:s senat röstade den 2 mars 2026 med 84 röster mot 6 för att förbjuda Federal Reserve från att skapa en digital centralbanksvaluta, CBDC. Förbudet bakades strategiskt in i en bostadspolitisk lag och gäller till slutet av 2030 – ett tydligt blocköverskridande ställningstagande mot statlig kontroll över digitala pengar.

Omröstningen skedde inom ramen för lagen "21st Century ROAD to Housing Act" – en bostadspolitisk reform som vid sidan om CBDC-förbudet även innehåller åtgärder för ökat bostadsutbud, begränsningar för institutionella köpare av enfamiljshus samt program för överkomliga boendekostnader.

Lagtexten är tydlig: Federal Reserve och dess distriktsbanker får inte utfärda eller skapa en digital centralbanksvaluta, eller någon digital tillgång som i allt väsentligt liknar en sådan – vare sig direkt eller indirekt via finansinstitut eller mellanhänder.

Förbudet är tidsbegränsat till 2031, men signalerar en stark politisk vilja att hålla Federal Reserve borta från digital valutautgivning. Att föra in CBDC-förbudet i en bostadslag – snarare än i kryptospecifik lagstiftning – är strategiskt anmärkningsvärt. Det tyder på att lagstiftarna velat säkra brett stöd genom att koppla frågan till bostadspolitik, ett ämne med bredare förankring hos väljarna.

Vita huset har klargjort att presidentens rådgivare rekommenderar undertecknande om lagen presenteras i sin nuvarande form, rapporterar Yahoo News/Semafor.

Den republikanske kongressmannen Tom Emmer från Minnesota, en av de ledande rösterna mot CBDC i USA, motiverade beslutet:

President Trump känner till detta och en av hans första presidentorder var att förbjuda den federala regeringen att någonsin skapa en CBDC. Nu måste vi lagstifta om det, sade Emmer.

Europa rör sig i motsatt riktning

Medan USA nu lagstiftar mot CBDC rör sig Europa i rakt motsatt riktning. Europeiska centralbanken (ECB) avslutade sin förberedande fas i oktober 2025 och planerar att lansera den digitala euron 2029 – med möjlighet till pilottester från 2027.

I Sverige avvaktar Riksbanken ECB:s beslut om e-kronan. Något bindande beslut om ett eventuellt införande har ännu inte fattats, men utredningsarbetet pågår.

Kritiker av CBDC-projekt pekar på riskerna med statlig kontroll över medborgarnas ekonomiska transaktioner – bland annat möjligheten att programmera pengar med begränsningar för vilka varor de kan köpas med, eller att frysa enskilda personers tillgångar utan domstolsbeslut.

Demokraten Maxine Waters från Kalifornien har tidigare varnat för att ett amerikanskt CBDC-förbud skulle göra landet till det enda i världen som förbjuder forskning om digitala centralbanksvalutor – ett argument som CoinDesk och andra medier noterat i debatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nederländerna kan införa Europas hårdaste kryptoskatt — 36 procent även på orealiserade vinster

Nya kryptoekonomin

Publicerad februari 15, 2026 – av Redaktionen
Montage med Nederländernas flagga och fysiska Bitcoin-mynt
Nederländernas flagga vajar i vinden. T.h. fysiska Bitcoin-mynt.

Det nederländska parlamentet har röstat igenom ett lagförslag om 36 procents kapitalvinstskatt på kryptovalutor, aktier och sparkonton — inklusive vinster som ännu inte realiserats. Kritiker varnar för kapitalflykt och menar att landet riskerar att bli Europas minst attraktiva marknad för digitala tillgångar.

Förslaget antogs med bred majoritet i parlamentets underhus i torsdags, med 93 röster — väl över de 75 som krävdes. Skatten ska enligt planen träda i kraft under beskattningsåret 2028, men måste först passera senaten.

Om lagen klubbas gäller den inte bara kryptovalutor utan även banksparande, de flesta aktier och räntebärande tillgångar. Det mest kontroversiella inslaget är att skatten även träffar orealiserade vinster — investerare kan alltså beskattas på värdeökningar utan att ha sålt sina tillgångar.

Varnar för kapitalflykt

Reaktionen från investerare har inte låtit vänta på sig. Kritiker menar att förslaget riskerar att driva kapital och förmögna investerare ut ur landet, särskilt inom EU där fri rörlighet gör det enkelt att flytta till jurisdiktioner med lägre beskattning.

Entreprenören Denis Payre pekar på historiska paralleller och framhåller att Frankrike upplevde en våg av företagsflyttar efter liknande åtgärder under sent 1990-tal. Kryptoanalytikern Michaël van de Poppe kallar förslaget "djupt vilseledande" och förutspår betydande utflyttning bland investerare.

Beräkningar som cirkulerar i branschen illustrerar den potentiella effekten. En investerare som börjar med 10 000 euro och sparar 1 000 euro i månaden under 40 år skulle utan skatten kunna ackumulera cirka 3,32 miljoner euro. Med den föreslagna skatten på 36 procent sjunker slutvärdet till cirka 1,885 miljoner — en skillnad på nästan 1,5 miljoner euro.

Debatten har paralleller på andra sidan Atlanten. I USA har teknikledare och kryptobranschens företrädare protesterat kraftigt mot Kaliforniens föreslagna förmögenhetsskatt, och flera entreprenörer har öppet diskuterat att flytta från delstaten.

Nederländska kryptoinvesteringar växer

Förslaget kommer samtidigt som Nederländernas exponering mot kryptovalutor genom finansiella värdepapper har vuxit kraftigt de senaste fem åren. Enligt centralbanken De Nederlandsche Bank uppgick dessa investeringar till cirka 1,2 miljarder euro i oktober 2025, upp från 81 miljoner euro 2020.

Trots tillväxten utgör kryptorelaterade värdepapper bara omkring 0,03 procent av landets totala investeringsmarknad. Förespråkare av förslaget hävdar att det moderniserar beskattningen av finansiella tillgångar, medan motståndare menar att det kan försvaga Nederländernas position som nav för fintech och digitala tillgångar i Europa.

Senatens beslut avgör om förslaget blir verklighet — och om Nederländerna därmed inför ett av Europas striktaste skatteregelverk för kryptovalutor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skapade integritetsverktyg för Bitcoin – nu sitter han i fängelse

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad december 31, 2025 – av Markus Andersson

Den amerikanske mjukvaruutvecklaren Keonne Rodriguez inställde sig i fängelse den 19 december för att avtjäna ett femårigt straff. Hans brott: att ha skapat en plånboksapp för Bitcoin som skyddar användarnas finansiella integritet.

Keonne Rodriguez var medgrundare av Samourai Wallet, en mobilapplikation som hjälpte bitcoinanvändare att dölja sina transaktioner för utomstående. Till skillnad från traditionella så kallade "mixers" tog appen aldrig kontroll över användarnas pengar – användaren behöll alltid själv förvaringen av sina tillgångar.

Den 24 april 2024 väcktes Rodriguez klockan fem på morgonen av sin skällande hund. Utanför hans hem stod 40–50, kanske fler, beväpnade FBI-agenter, pansarfordon och drönare.

De ropade i megafon: Keonne Rodriguez, kom ut med händerna i luften, du är gripen, berättade Rodriguez i en intervju strax före fängelsevistelsen.

Anklagades för penningtvätt

Rodriguez och hans medgrundare William Lonergan Hill åtalades för konspiration till penningtvätt och för att ha drivit en olicensierad penningöverföringsverksamhet. Åklagarna hävdade att mjukvaran hade använts för att tvätta pengar, bland annat av den nordkoreanska hackergruppen Lazarus.

Men Rodriguez menar att anklagelserna saknar grund. Utvecklarna hade aldrig tillgång till användarnas pengar och kunde därför omöjligen tvätta dem.

Hur skulle jag kunna tvätta någons pengar? Jag hade aldrig tillgång till någons pengar, sade han.

Det visade sig också att den amerikanska myndigheten FinCEN, som reglerar penningöverföringar, redan ett år före åtalet hade meddelat åklagarna att Samourai Wallet inte räknades som en finansiell institution enligt deras regler – just eftersom appen aldrig tog hand om användarnas tillgångar.

Trots detta valde Södra distriktet i New York att åtala utvecklarna och höll informationen hemlig för försvaret i över ett år.

Tvingades acceptera erkännande

Inför valet mellan att gå till rättegång och riskera 25 års fängelse, eller att erkänna och få fem år, valde Rodriguez och Hill det senare. De hade redan betalat 6,4 miljoner dollar i förverkade tillgångar och hade dragit på sig en skuldsättning på 2,5 miljoner dollar. En rättegång skulle ha kostat ytterligare fyra miljoner dollar – pengar de inte hade.

Rodriguez beskrev situationen som att gå mot en motståndare med obegränsade resurser och arbetstimmar, medan han själv saknade möjlighet att försvara sig på lika villkor.

Domaren nekade dem också möjligheten att tillbringa julen med sina familjer. Rodriguez fördes den 19 december till Metropolitan Detention Center i Brooklyn, ett fängelse med ökänt dåliga förhållanden. Han fick åtminstone fira Thanksgiving med familjen innan fängelsevistelsen började.

Del av ett större mönster

Fallet mot Samourai Wallet är inte isolerat. Runt om i världen åtalas och fängslas utvecklare av integritetsskyddande teknik. Roman Storm, Roman Sterlingov och aktivisten Ola Bini i Ecuador är andra exempel. Enligt Rodriguez ser åklagarna integritet som ett hinder för sitt uppdrag snarare än som en legitim rättighet.

Kritiker menar att myndigheternas agerande skapar en avskräckande effekt som kan leda till att färre utvecklare vågar bygga verktyg som skyddar vanliga människors integritet.

Eftersom Samourai Wallets kod var öppen källkod har en anonym grupp redan återlanserat tekniken under namnet Ashigaru.

Det är verkligen ett krig mot integritet. Folk måste förstå det, sade Rodriguez.

För den som vill stödja Rodriguez och Hill finns en namninsamling för benådning på webbplatsen billandkeonne.org.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld

Nya kryptoekonomin

Publicerad september 10, 2025 – av Markus Andersson
Regeringar och centralbanker världen över följer noggrannt hur USA planerar att förhålla sig till kryptovalutor.

En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.

— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.

Konverterar statsskulden till "stablecoins"?

Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att "börja om från början".

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.