Toppekonomen Klas Eklund tror att coronakrisen kan bromsa globaliseringen och att nationalstater blir starkare samtidigt som staten ökar kontrollen över ekonomin, enligt en intervju i fPlus. Eklund tror samtidigt att AI och 5G tillvägs större betydelse för att klara en ökad automatisering och robotisering.
Klas Eklund har en lång meritlista och har bland annat varit seniorekonom på Mannheimer Swartling. Han var planeringschef i finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och därefter bland annat rådgivare till Olof Palme och Ingvar Carlsson samt även ekonom på SEB. Hans bok "Vår ekonomi" är något av en klassiker inom nationalekonomisk facklitteratur.
Eklund säger att globaliseringen var på tillbakagång redan innan coronakrisen bland annat beroende på att Kina klev in på världsmarknaden som ”världens verkstad”. Digitaliseringen kom och kapitalmarknader internationaliserades snabbt.
Han menar att pandemin i grunden förändrar den globaliserade produktionskedjan. Företag inser hur att produktionsleden är mycket sårbara, eftersom det ofta finns ett beroende av underleverantörer i flera led.
Efter finanskrisen 2008 har världshandeln tillväxt varit långsammare och bankerna har dragit sig tillbaka till sina ursprungliga nationella marknader. Därtill 5G fått stort fokus i samband med handelskriget mellan USA och Kina.
– Den egentliga rivaliteten mellan Kina och USA handlar heller inte om tullar utan om kontrollen över morgondagens AI och 5G, där Kina driver en väldigt aktiv näringspolitik och trycker in pengar i utvalda branscher och USA slår tillbaka och blockerar kinesiska direktinvesteringar. Världen håller på att delas upp i två konkurrerande system för framtida teknik och det kommer att tvinga ett stort antal företag att välja sida framöver, säger Eklund till fPlus.
En trend är att USA fått kalla fötter i Kina och inte längre vill ha produktionen där. Över tid kommer andra länder att bli mer intressanta som ”verkstäder”, menar Eklund. Dessa trender har fått en rejäl skjuts av coronakrisen - trender som snabbt och brutalt slagit sönder de globala värdekedjorna.
Klas Eklund menar även att nationalstaterna kommer att bli starkare genom att dessa kommer att försöka öka sin motståndskraft vid oförutsedda händelser. Länder kommer att satsa på nationell beredskap och företag dra in sina produktionskedjor närmare hemmamarknaderna. Denna process understöds redan exempelvis i USA av Donald Trumps skattesänkningar.
Världen får tre stora centra: Nordamerika, Europa och Sydost- och Ostasien med regionaliserad handel. Detta borgar för ökad stabilitet, men även dyrare produktion.
Sannolikt leder detta också till ökad robotisering, automatisering och andra tekniska lösningar för att sänka arbetskraftskostnaden, enligt Eklund. Han tror också att vi kommer att resa mindre, kommunicera mer digitalt och bli mer benägna att distansarbeta.
Klas Eklund tror även på ”Statens återkomst”. Staten får stå som garant för företagens trygghet med hjälp av stora ”krockkuddar”.
– Staten kommer att få ägarandelar i ett antal företag, ha fordringar både på företag och banker, vilket innebär ett ökat politiskt och ekonomiskt inflytande, säger Eklund.
Eklund betonar att detta endast är prognoser:
– Jag vill understryka att det här är en prognos, inte en önskan eller en varning. Jag lägger inte någon värdering i detta, tillägger han till fPlus.
Eklunds prognos kan associeras till Martin Armstrongs "The Economic Confidence Model" som förutspår att den kapitalistiska epoken når sin kulmen, men även början på ett slut, runt år 2037. Idag sker en extrem ökning av de privata makternas kontroll i världen, vad som populärt kallas för globaliseringen, en privatisering av allt i samhället – men utvecklingen kulminerar redan år 2033, tror Armstrong, som menar att hans sin modell bygger på historiska data.
Armstrong tror vidare att vi nu är inne i en avgörande våg där verklig demokrati eller ett företagsstyrt diktatursamhälle kan bli utfallen.
Enligt Armstrongs modell och förutsatt att historiska data upprepar sig utefter tidigare trender, kommer superkapitalismen att kollapsa runt år 2032-37, för att därefter gå över i en ”public period” (statlig period) där andra intressen sätts före kapitalisternas.
Källa: Newsvoice
