Annons:
Annons:

Toppekonom: Coronakrisen bromsar globaliseringen

Uppdaterad 17 maj 2020, Publicerad 17 maj 2020
Coronakrisen bromsar globaliseringen och ökar intresset för AI och 5G ökar, tror Klas Eklund.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Toppekonomen Klas Eklund tror att coronakrisen kan bromsa globaliseringen och att nationalstater blir starkare samtidigt som staten ökar kontrollen över ekonomin, enligt en intervju i fPlus. Eklund tror samtidigt att AI och 5G tillvägs större betydelse för att klara en ökad automatisering och robotisering.

Klas Eklund har en lång meritlista och har bland annat varit seniorekonom på Mannheimer Swartling. Han var planeringschef i finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och därefter bland annat rådgivare till Olof Palme och Ingvar Carlsson samt även ekonom på SEB. Hans bok "Vår ekonomi" är något av en klassiker inom nationalekonomisk facklitteratur.

Eklund säger att globaliseringen var på tillbakagång redan innan coronakrisen bland annat beroende på att Kina klev in på världsmarknaden som ”världens verkstad”.  Digitaliseringen kom och kapitalmarknader internationaliserades snabbt.

Han menar att pandemin i grunden förändrar den globaliserade produktionskedjan. Företag inser hur att produktionsleden är mycket sårbara, eftersom det ofta finns ett beroende av underleverantörer i flera led.

Annons:

Efter finanskrisen 2008 har världshandeln tillväxt varit långsammare och bankerna har dragit sig tillbaka till sina ursprungliga nationella marknader. Därtill 5G fått stort fokus i samband med handelskriget mellan USA och Kina.

– Den egentliga rivaliteten mellan Kina och USA handlar heller inte om tullar utan om kontrollen över morgondagens AI och 5G, där Kina driver en väldigt aktiv näringspolitik och trycker in pengar i utvalda branscher och USA slår tillbaka och blockerar kinesiska direktinvesteringar. Världen håller på att delas upp i två konkurrerande system för framtida teknik och det kommer att tvinga ett stort antal företag att välja sida framöver, säger Eklund till fPlus.

En trend är att USA fått kalla fötter i Kina och inte längre vill ha produktionen där. Över tid kommer andra länder att bli mer intressanta som ”verkstäder”, menar Eklund. Dessa trender har fått en rejäl skjuts av coronakrisen - trender som snabbt och brutalt slagit sönder de globala värdekedjorna.

Klas Eklund menar även att nationalstaterna kommer att bli starkare genom att dessa kommer att försöka öka sin motståndskraft vid oförutsedda händelser. Länder kommer att satsa på nationell beredskap och företag dra in sina produktionskedjor närmare hemmamarknaderna. Denna process understöds redan exempelvis i USA av Donald Trumps skattesänkningar.

Världen får tre stora centra: Nordamerika, Europa och Sydost- och Ostasien med regionaliserad handel. Detta borgar för ökad stabilitet, men även dyrare produktion.

Sannolikt leder detta också till ökad robotisering, automatisering och andra tekniska lösningar för att sänka arbetskraftskostnaden, enligt Eklund. Han tror också att vi kommer att resa mindre, kommunicera mer digitalt och bli mer benägna att distansarbeta.

Klas Eklund tror även på ”Statens återkomst”. Staten får stå som garant för företagens trygghet med hjälp av stora ”krockkuddar”.

– Staten kommer att få ägarandelar i ett antal företag, ha fordringar både på företag och banker, vilket innebär ett ökat politiskt och ekonomiskt inflytande, säger Eklund.

Eklund betonar att detta endast är prognoser:

– Jag vill understryka att det här är en prognos, inte en önskan eller en varning. Jag lägger inte någon värdering i detta, tillägger han till fPlus.

Eklunds prognos kan associeras till Martin Armstrongs "The Economic Confidence Model" som förutspår att den kapitalistiska epoken når sin kulmen, men även början på ett slut, runt år 2037. Idag sker en extrem ökning av de privata makternas kontroll i världen, vad som populärt kallas för globaliseringen, en privatisering av allt i samhället – men utvecklingen kulminerar redan år 2033, tror Armstrong, som menar att hans sin modell bygger på historiska data.

Armstrong tror vidare att vi nu är inne i en avgörande våg där verklig demokrati eller ett företagsstyrt diktatursamhälle kan bli utfallen.

Enligt Armstrongs modell och förutsatt att historiska data upprepar sig utefter tidigare trender, kommer superkapitalismen att kollapsa runt år 2032-37, för att därefter gå över i en ”public period” (statlig period) där andra intressen sätts före kapitalisternas.

 

Källa: Newsvoice

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik

Kriget mot kontanterna

Publicerad Igår 17:27 – av Jan Sundstedt
Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik
Riksbanken vill begränsa kontantbetalningar i handeln till 10 000 kronor. Förslaget är ännu inte beslutat. Arkivbild.

Riksbanken driver för andra gången i år kravet på ett tak på 10 000 kronor för kontanta köp i handeln, långt under EU:s gräns på 10 000 euro. Beloppet lades fram redan i mars, och nu upprepar banken kravet i sitt remissvar till regeringen – samtidigt som hushållen uppmanas att ha sedlar hemma inför kris och krig.

Kravet kommer i Riksbankens remissvar på regeringens promemoria om hur EU:s nya penningtvättsregler ska föras in i svensk lag. Reglerna börjar gälla i juli nästa år och ger ett tak på 10 000 euro för kontanta betalningar i handeln.

Riksbanken skriver att regeringen borde utnyttja möjligheten att gå betydligt lägre, och bedömer att en gräns på 10 000 kronor ger små praktiska konsekvenser på den starkt digitaliserade svenska betalningsmarknaden, samt minskar riskerna för penningtvätt, skattefusk och annan ekonomisk brottslighet.

Om förslaget genomförs får kontantbetalningar över 10 000 kronor i handeln inte genomföras, oavsett vara eller tjänst. Riksbanken har krävt ett tak även tidigare.

Annons:

I betalningsrapporten som publicerades den 12 mars 2026 rekommenderade banken regeringen och riksdagen att införa en gräns på 10 000 kronor. I rapporten bedöms att beloppet är tillräckligt för de flesta vardagsköp.

Till skillnad från årets rapport förordade rapporten för 2025 en beloppsgräns men utan att nämna någon summa. I mars 2026 angav banken 10 000 kronor, och i remissvaret håller den fast vid beloppet.

Enligt rapporten skulle nivån bli bland de lägsta som hittills införts i EU, vilket banken anser rimligt eftersom Sverige har en av unionens lägsta kontantanvändningar.

Gränsen kan enligt rapporten införas samtidigt som EU:s nya regler 2027.

Sedlar hemma, tak i butiken

Samtidigt rekommenderar Riksbanken hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, uppger Myndigheten för civilt försvar.

Pengarna är tänkta att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor i kris och krig. Beredskapsbeloppet är därmed en tiondel av den gräns Riksbanken vill ha i butik.

Myndigheten uppmanar också till att använda kontanter då och då i vardagen för att hålla kontantsystemen igång.

Riksbanken anger i sitt remissvar på regeringens promemoria kring EU:s nya penningtvättsregler från 2027 att EU:s gräns inte sänks.

Riksbanken tillstyrker samtidigt ett tillfälligt krisundantag från gränsen. Det är regeringen som avgör var gränsen slutligen hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordstöld från Binance – över sex miljarder dollar borta

Nya kryptoekonomin

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mobiltelefon på ett träbord med Binances gula symbol och namn på en svart skärm.
Binance lovar att täcka kundernas förluster efter hackerangreppet.

Binance uppger att omkring 6,3 miljarder dollar har stulits i ett hackerangrepp. Det är den största kryptostölden som registrerats, och börsen lovar att täcka alla förluster.

Angreppet inleddes på kvällen den 29 oktober. Analysföretaget TRM Labs uppskattar att angriparen flyttade omkring 6,36 miljarder dollar från Binance plånböcker på tio blockkedjor, det mesta på ungefär 20 minuter från klockan 20.05 UTC. Det är ungefär fyra gånger så mycket som Bybit-attacken i februari 2025, som gav 1,5 miljarder dollar.

Binance kallar händelsen en "säkerhetsincident" och har stoppat insättningar och uttag. Bolaget uppger att kundernas tillgångar är "säkra". Enligt Binance tyder en första utredning på att angriparen kom åt en ingenjörs komprometterade dator och kunde göra obehöriga transaktioner, skriver Al Jazeera. TRM bedömer att mönstret på tio kedjor pekar på ett intrång i Binance system för att signera transaktioner.

Stulet, fruset och kvar hos angriparen är tre olika saker. Binance uppger att omkring 3 miljarder dollar har frysts. TRM räknar med cirka 2,7 miljarder dollar, framför allt stabila kryptovalutor som Tether, Circle, Ripple och World Liberty Financial har spärrat, samt tillgångar som Arbitrums säkerhetsråd flyttat undan.

Annons:

Angriparen kontrollerar enligt TRM fortfarande tillgångar för omkring 2,4 miljarder dollar som ingen utfärdare kan frysa, bland annat över 420 000 ETH och 18 270 BTC.

Nordkorea utpekas

TRM tillskriver attacken den nordkoreanska hackargruppen TraderTraitor med "hög säkerhet". Gruppen har kopplats till Lazarus och pekades av FBI ut för Bybit-attacken. Slutsatsen bygger på kedjedata och underrättelser utanför blockkedjan, uppger TRM.

TRM:s politikchef Ari Redbord kallar angreppet "utan motstycke" och säger att pengarna från sådana stölder finansierar vapenspridning och annan destabiliserande verksamhet.

Priset på Bitcoin föll omkring 5 procent till under 77 000 dollar. Marknadsexperten Sean Foley vid Macquarie University tror att hacket kan driva handlare mot decentraliserade alternativ. Binance har lovat en detaljerad teknisk genomgång när utredningen är klar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Välfärdskollapsen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.

Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.

Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.

Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.

Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.

Annons:

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.

Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.

Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.

Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.

Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Annons:

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.