Annons:

Tidigare anställda riktar frän kritik mot Stena Lines personalhantering

Uppdaterad juli 16, 2021, Publicerad juli 14, 2021 – av Sofie Persson
"Det var locket på, hemligstämplat," berättar en tidigare anställd.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Stena Line varslade nära tusen anställda förra året och hänvisade till coronakrisen. Tidigare anställda riktar dock frän kritik mot hur varslen gick till och tror att coronakrisen blott använts som svepskäl för att göra sig av med personal. – Vi var ingenting värda, menar en tidigare anställd.

Det svenska rederiet Stena Line är ett av de största i världen och bedriver linjetrafik i Nordeuropa. De var de det enda rederiet i Sverige som valde att massvarsla sin personal under coronakrisens start förra året istället för att permittera. Det skriver Proletären som också pratat med före detta anställda till rederiet.

Det var den 16 mars 2020 som Stena Line beslutade att varsla 950 anställda om uppsägning i Sverige på grund av ”direkt effekt av coronavirusets påverkan på resandet”.

Andreas Secher, som jobbade i butik på Stena Danica och har varit på företaget i 14 år, berättar att personalen fick reda på varslen via Göteborgs-Posten. Några timmar senare kom ett sms.

Annons:

– Sms:et kom inte ens från huvudkontoret utan från en chef ombord som insåg att vi måste få veta vad som händer. Ingen från huvudkontoret eller HR kom ombord för att snacka med oss utan hela processen fick skötas av cheferna ombord, som själva varslats.

Andreas tycker att rederiet skött sig ”fruktansvärt illa” och att de visat ett totalt ”ointresse att behandla personalen med värdighet” bland annat när HR-personalen läste från manus när man sade upp personalen över telefon.

– Det var den enda kontakten som togs direkt med den drabbade personalen, berättar han för Proletären.

Sara, som jobbat på Danmarkslinjen i 30 år tror att man valde att inte permittera för att göra det lättare för dem att handplocka vilka de ville ha kvar. Andreas håller med.

– Man blåste på fullt med varsel, inga permitteringar utan alla skulle väck! Det är ju självklart att de gjort så här för att bli av med ”besvärlig” personal. Det är så fult, säger han.

Sara pekar på att rederiet kringgick LAS bland annat genom att stryka gamla tjänster och skapa nya med smärre förändringar.

– Genom att skapa de ”nya” tjänsterna kunde de hävda att ”du kan inte kinesiska så du är inte lämpad för den här tjänsten”, trots att det i princip är exakt den tjänsten du hade innan, säger hon och menar att varslen var ett led i en utrensning framförallt av seniorpersonal.

– Vi är dyra och obekväma för företaget. De kan inte säga ”hoppa” och vi svarar ”hur högt”? Vi säger ”du kan hoppa”. Vi vet vad som gäller och skriver upp all övertid, säger hon.

Sara säger att hon ofta pratar med kollegor som jobbar kvar och som nu behöver råd och stöd eftersom atmosfären är orolig inom företaget.

– Ingen vågar säga ifrån för de vet att de hänger löst, ingen vågar klaga eller ens skriva upp arbetad övertid, berättar hon.

Erbjudanden om återanställningar som gått gick ut till personal beskriver man som ett utpressningsliknande förfarande.

– Inför högsäsongen som drar igång nu fick jag ett ”erbjudande” om en tidsbegränsad tjänst på en ospecificerad båt, ospecificerade veckor och en ospecificerad tjänst. Tackade man inte ja, stod det klart och tydligt att man säger upp sin rätt till återanställning, säger Andreas.

En före detta kock vid Stena Line har också berättat för Proletären att rederiet hörde av sig till a-kassan för att berätta vilka som tackade nej till ”erbjudanden” och därmed fick sin ersättning indragen.

– Det är ju lagligt att göra som Stena gör nu, att hävda att du säger upp din återanställningsrätt om du tackar nej, men moraliskt är det fullkomligt förkastligt, säger Sara.

Stena Lines presschef, Carl Mårtensson, har bemött kritiken i ett mejl till Proletären och menar att samtliga förändringar är förhandlade med de fackliga organisationerna, inklusive förändringar av tjänster ombord.

 

Sara, Martin och Anna heter egentligen något annat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU:s revisorer varnar: Skulden har tredubblats på några år

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad Idag 11:26 – av Emil Fjellstedt
Petri Sarvamaa i mörk kostym och glasögon, med EU-flaggan till höger och en oskarp inomhusmiljö i bakgrunden.
Petri Sarvamaa, ledamot i Europeiska revisionsrätten, varnar för stigande räntekostnader och bristande insyn i EU:s återhämtningsfond. Arkivbild.

EU:s gemensamma skulder har tredubblats på några år och kan passera tusen miljarder euro redan nästa år. Unionens egna revisorer varnar för att notan kan hamna hos medlemsländernas skattebetalare.

Varningen finns i Europeiska revisionsrättens färska årsrapport, rapporterar Svenska Yle. Revisionsrätten är EU:s organ för granskning av unionens ekonomi.

I början av förra decenniet låg EU:s skuld år efter år kring 50 miljarder euro. Sedan coronakrisen har kurvan pekat brant uppåt.

— Vi ser en mycket allvarlig utveckling, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända med räntorna och det är en stor risk. De årliga kostnaderna för unionen, för oss skattebetalare, kan öka mycket snabbt, säger Petri Sarvamaa, ledamot i revisionsrätten.

Medlemsavgifterna kan höjas

Enligt rapporten kan den växande skuldbördan belasta kommande EU-budgetar hårt. Hittar unionen inga nya egna inkomstkällor hotar ett stort finansieringsgap.

Då återstår två vägar: högre medlemsavgifter från länderna eller lägre ambitioner i budgeten.

En stor del av skulden hänger samman med återhämtningsfonden. Efter pandemin fattade EU det historiska beslutet att låna upp 800 miljarder euro till krisdrabbade länder.

Sarvamaa anser att det fanns tungt vägande skäl att stimulera ekonomierna under pandemin. Nu måste lånen enligt honom också betalas tillbaka, så att skulden inte skjuts på framtiden.

Ingen har full koll på pengarna

Problemet är att ingen på ett heltäckande sätt kan följa vart pengarna tar vägen, säger Sarvamaa.

— När det gäller återhämtningsfonden har vi framför allt sett brister i hur medlemsländerna övervakat användningen av pengarna. Det leder i praktiken också till att det är mycket svårt eller omöjligt för oss att veta vad pengarna till slut åstadkommer och vilka de slutliga mottagarna är, säger han.

Som exempel nämner han ett fall som uppmärksammades i somras, där det antyddes att Spanien använt pengar ur fonden för att stödja sitt pensionssystem. Pengarna var inte avsedda för det ändamålet.

Samtidigt håller Sarvamaa isär syftet och utförandet.

— Har fonden hjälpt Europas ekonomi att återhämta sig? Där är svaret faktiskt ja. Men det betyder inte att den har fungerat bra, säger han.

Underkänd sjunde året i rad

Även den ordinarie EU-budgeten får kritik. Revisionsrätten lämnade ett negativt utlåtande för sjunde året i rad, med en felnivå på 3,8 procent mot 3,6 procent året innan.

Enligt Sarvamaa betyder felnivån inte att pengarna har försvunnit eller använts fel, utan att det finns problem med systemet.

Trots kritiken bygger EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget i stor utsträckning på samma modell som återhämtningsfonden. Sarvamaa vill att revisorernas anmärkningar beaktas, och han ifrågasätter hur budgeten debatteras i hemlandet Finland.

— Diskussionen om långtidsbudgeten har nästan enbart handlat om hur stor budgeten ska vara och hur mycket pengar vi får, men vi borde tala mycket mer om hur pengarna används, säger Petri Sarvamaa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Inflationen mer än fördubblades i september

Publicerad Igår 09:43 – av Emil Fjellstedt
Människor på Drottninggatan i Stockholm, med butiksskyltar och skyltfönster längs gågatan.

Inflationstakten mer än fördubblades i september, främst på grund av högre energipriser. Utan energipriserna låg inflationstakten kvar på 0,5 procent.

Priserna enligt KPIF var 1,5 procent högre i september än samma månad förra året. I augusti var motsvarande ökning 0,7 procent. Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade de preliminära siffrorna på onsdagsmorgonen.

KPIF står för konsumentprisindex med fast ränta. Det är måttet som Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort.

— Preliminära siffror visar att inflationstakten enligt KPI och KPIF steg i september, vilket främst beror på stigande energipriser, säger Carl Holmberg, prisstatistiker på SCB.

Utan energipriserna var prisökningen jämfört med samma månad förra året 0,5 procent, precis som i augusti. Det måttet kallas KPIF exklusive energi, eller KPIF-XE. Mellan augusti och september steg priserna enligt måttet med 0,1 procent. Med energin inräknad steg priserna enligt KPIF med 0,9 procent under samma månad.

Inflationen utan energi blev därmed lägre än analytikerna hade väntat sig. Enligt Infronts enkät, som Omni redovisar, var förväntningen 0,7 procent. KPIF-siffran på 1,5 procent var däremot som väntat.

Även inflationstakten enligt KPI steg, från 0,3 procent i augusti till 1,1 procent i september. KPI är Sveriges vanligaste inflationsmått. Till skillnad från KPIF påverkas det av ändrade bolåneräntor.

Siffrorna är en första, preliminär beräkning som SCB publicerar fem arbetsdagar före den ordinarie statistiken. De definitiva siffrorna och mer detaljer om prisutvecklingen kommer den 14 oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringens sänkta bensinskatt upphör – bensinen kan bli en krona dyrare

De höga bränslepriserna

Publicerad september 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bensinpumpar och butik vid en Circle K-station i Örnsköldsvik

Imorgon försvinner regeringens tillfälliga sänkning av energiskatten på bensin och diesel. Om hela förändringen förs vidare till pump blir bensinen cirka en krona dyrare per liter.

Sänkningen gäller till och med idag. Redan imorgon, torsdagen den 1 oktober, återgår energiskatten till den tidigare nivån enligt regeringens tidsplan från i våras.

Enligt regeringens egna beräkningar motsvarar skattesänkningen cirka 1 krona per liter bensin och cirka 0,40 kronor per liter diesel inklusive moms, om hela förändringen förs vidare till pump. Vad bilisterna faktiskt betalar avgörs av pumppriset, inte av skatten ensam.

Regeringen motiverade sänkningen med att kriget i Iran stört de globala energimarknaderna och drivit upp priserna på olja och gas.

— I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade finansminister Elisabeth Svantesson när sänkningen presenterades den 30 april.

Nästa höjning har redan ett datum. Koldioxidskatten är enligt Skatteverket sänkt till och med den 30 november 2026, meddelar myndigheten, med 2 kronor och 40 öre på bensin och 2 400 kronor per kubikmeter diesel. När den lättnaden löper ut väntar nästa prishöjning vid pump, om bolagen för vidare hela skatteåtergången.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stegra behöver ännu mer pengar

Klimatöverdrifterna

Publicerad september 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Stegras ofärdiga stålanläggning i Boden
Stegras stålanläggning i Boden, fotograferad i september 2026. Produktionen har ännu inte startat.

Det krisande Stegra behöver ännu mer pengar. Bara månader efter junis räddningspaket säger styrelsen att stålverket i Boden blir betydligt dyrare att färdigställa än väntat, samtidigt som vd:n byts ut.

Beskedet kom under onsdagen, efter en genomlysning som den nya ägargruppen och styrelsen har gjort under sina första 100 dagar. Stegra skriver att ytterligare kapital krävs, eftersom de beräknade kostnaderna är betydligt högre än man antog i juni. Något belopp anges inte.

Enligt bolaget beror fördyringen främst på stora uppstartskostnader efter att arbetet skalades ned under en längre tid tidigare i år, och på inflation. Tidslinjen för produktionen står fast, hävdar styrelsen.

Styrelseordföranden Leif Johansson medger att finansieringsbehovet är större än man hade hoppats. När ägarna tog över i juni trodde de att pengarna skulle räcka, men kunde inte utesluta att mer skulle behövas. I dag säger han sig tro ännu starkare på projektet än då.

Samtidigt får bolaget ny ledning. Håkan Buskhe, vd för Wallenbergs investmentbolag FAM och tidigare vd för Saab, tar över som vd den 1 november. Den mångårige vd:n Henrik Henriksson lämnar posten men stannar som rådgivare.

Stegra har inlett en dialog med de största ägarna, som enligt bolaget ser positivt på att delta i arbetet med att säkra kapitalet. Något färdigt tillskott finns alltså inte.

Skulderna var redan 36 miljarder

Det nya pengahålet uppstår i ett bolag som redan bär en tung skuldbörda. Under 2025 ökade Stegras skulder från 10,8 till 36 miljarder kronor, och förlusten landade på 3,3 miljarder. Bolaget har ännu inga intäkter från stålproduktion och har sagt att den kommersiella produktionen ska inledas under 2027.

I juni slutfördes en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro, omkring 15,6 miljarder kronor, ledd av ett konsortium under Wallenberg Investments sedan Wallenbergsfären klivit in som ägare.

Skattebetalarna är redan exponerade. Under 2025 aktiverades 7,7 miljarder kronor av Riksgäldens kreditgarantier, och satsningen på så kallat grönt stål har även fått miljardstöd från Energimyndigheten.

Dialogen med ägare, finansiärer, partner och andra intressenter fortsätter, enligt bolaget. Hur stort det nya hålet är har Stegra ännu inte sagt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.