Annons:

Sverige byter till E10 – bensin och diesel blir dyrare

Publicerad 26 april 2021 – av Sofie Persson
diesel bensin
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 81 200,00 SEK 108% Mål: 75 000,00 SEK

Sverige kommer att byta till biodrivmedlet E10 den 1 augusti i år. Man beräknar att literpriset på både bensin och diesel kommer att öka. Dessutom klarar inte alla bilar att köras på E10.

I Sverige säljs all 95-oktanig bensin som E5, det vill säga 5 procent etanol och 95 procent bensin. Regeringen har sedan tidigare beslutat att öka kraven på inblandning av biobränsle för att minska utsläppen av så kallade växthusgaser. De nivåerna av biobränsle regleras idag av den så kallade reduktionsplikten som infördes 2018.

Nu är det bestämt att man ökar E10, det vill säga 10 procent etanol och 90 procent bensin kommer bli standardkvalitén för 95-oktanig bensin. Det rapporterar Dagens PS.

"Det bedöms finnas tillräckligt med tid för berörda aktörer att förbereda sig för ändrade reduktionsnivåer för reduktionsplikten på bensin och diesel och ett införande av E10 på marknaden", skriver regeringen i ett PM.

Annons:

Bland annat innebär detta att 3000 bensinstationer och 15 000 pumpar behöver bytas ut runt om i landet.

– Vi är glada över att beskeden äntligen kom på plats. Det är en stor förändring som alla drivmedelsbolag måste förbereda sig på, och alla måste enas och förbereda en tidpunkt för övergången. Om det blir redan i augusti eller lite senare är för tidigt att säga. Vi måste analysera detta mera, säger Johan G Andersson, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, till PS Motor.

Det kommer även att bli dyrare att tanka, däremot menar regeringen att det är svårt att förutse exakta priser.

"De närmaste åren uppskattas kostnaden utifrån tillgängliga uppgifter till mellan 8 och 12 öre per liter exklusive mervärdesskatt för varje procentenhet reduktionsnivån ökar", skriver regeringen.

Bensinpriset kan alltså komma att öka med 35 öre per liter per år med moms. För diesel kan det röra sig om 50–75 öre per år.

Till 2030 kan bensinpriset alltså ha ökat med 3,60 kronor och dieselpriset med 6,75 kronor och då har inte skattehöjningarna inkluderats. En bensinbil kommer också att behöva fler tankstopp då etanol har lägre energiinnehåll och när halten ökar går förbrukningen upp.

Företag kommer att drabbas hårdast, menar regeringen. Speciellt de som är beroende av vägtransporter och framför allt mindre skogs- och jordbruksföretag. Däremot räknar regeringen med att de högre drivmedelskostnaderna kommer göra så att användningen kommer att minska och därmed blir kostnaderna lägre.

Äldre bilar kan få problem att använda E10 som drivmedel. Det kan exempelvis gälla bilar med tidiga direktinsprutade motorer från 1990-talet och början av 00-talet.

2011 tog branchorganisationen Bil Sweden fram en lista på alla bilar som klarar av E10. Om ens bil inte är med på listan kan det vara läge att börja tanka med 98 oktan.

"Ett alternativ är att dagens 98-oktaniga bensin utgör ett alternativ för dessa fordon. Det kan även leda till förändringar på depånivå. Beroende på hur marknaden utvecklar sig kan det inte uteslutas att mindre tankstationer som väljer att inte saluföra E10 i sådana fall enbart kommer kunna saluföra en 98-oktanig bensinkvalitet", skriver regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rekordstöld från Binance – över sex miljarder dollar borta

Nya kryptoekonomin

Publicerad Idag 10:28 – av Emil Fjellstedt
Mobiltelefon på ett träbord med Binances gula symbol och namn på en svart skärm.
Binance lovar att täcka kundernas förluster efter hackerangreppet.

Binance uppger att omkring 6,3 miljarder dollar har stulits i ett hackerangrepp. Det är den största kryptostölden som registrerats, och börsen lovar att täcka alla förluster.

Angreppet inleddes på kvällen den 29 oktober. Analysföretaget TRM Labs uppskattar att angriparen flyttade omkring 6,36 miljarder dollar från Binance plånböcker på tio blockkedjor, det mesta på ungefär 20 minuter från klockan 20.05 UTC. Det är ungefär fyra gånger så mycket som Bybit-attacken i februari 2025, som gav 1,5 miljarder dollar.

Binance kallar händelsen en "säkerhetsincident" och har stoppat insättningar och uttag. Bolaget uppger att kundernas tillgångar är "säkra". Enligt Binance tyder en första utredning på att angriparen kom åt en ingenjörs komprometterade dator och kunde göra obehöriga transaktioner, skriver Al Jazeera. TRM bedömer att mönstret på tio kedjor pekar på ett intrång i Binance system för att signera transaktioner.

Stulet, fruset och kvar hos angriparen är tre olika saker. Binance uppger att omkring 3 miljarder dollar har frysts. TRM räknar med cirka 2,7 miljarder dollar, framför allt stabila kryptovalutor som Tether, Circle, Ripple och World Liberty Financial har spärrat, samt tillgångar som Arbitrums säkerhetsråd flyttat undan.

Annons:

Angriparen kontrollerar enligt TRM fortfarande tillgångar för omkring 2,4 miljarder dollar som ingen utfärdare kan frysa, bland annat över 420 000 ETH och 18 270 BTC.

Nordkorea utpekas

TRM tillskriver attacken den nordkoreanska hackargruppen TraderTraitor med "hög säkerhet". Gruppen har kopplats till Lazarus och pekades av FBI ut för Bybit-attacken. Slutsatsen bygger på kedjedata och underrättelser utanför blockkedjan, uppger TRM.

TRM:s politikchef Ari Redbord kallar angreppet "utan motstycke" och säger att pengarna från sådana stölder finansierar vapenspridning och annan destabiliserande verksamhet.

Priset på Bitcoin föll omkring 5 procent till under 77 000 dollar. Marknadsexperten Sean Foley vid Macquarie University tror att hacket kan driva handlare mot decentraliserade alternativ. Binance har lovat en detaljerad teknisk genomgång när utredningen är klar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Välfärdskollapsen

Publicerad Igår 13:55 – av Jan Sundstedt
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.

Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.

Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.

Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.

Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.

Annons:

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.

Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.

Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.

Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.

Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad Igår 10:53 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Annons:

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bonnier tar över lokalpressen – och håvar in statens mediestöd

Statliga mediestödet

Publicerad 28 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Bonnierhusets höga tegeltorn och lägre byggnadsdelar i Stockholm i vinterljus, med snö och kala träd i förgrunden.
Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor i EBITA för 2025. Samma år fick Bonnier-sfären 383 miljoner kronor i mediestöd. Arkivbild av Bonnierhuset i Stockholm.

Bonnier stärker greppet om den svenska lokalpressen. Samtidigt får Bonnier-sfären omkring hälften av statens mediestöd och Bonnier News redovisar sitt högsta resultat någonsin.

År 2000 var Bonnier den dominerande tidningsägaren i 36 svenska kommuner. I dag är antalet 129, enligt en granskning från tidningen Journalisten som Kvartal rapporterar. Enligt samma granskning går omkring hälften av det statliga mediestödet till koncerner där Bonnier är ägare eller delägare.

Bonnier har stärkt sin ställning genom att köpa lokaltidningar och bli delägare i andra tidningskoncerner. Bonnier äger sedan 2022 30 procent av Gota Media och sedan 2025 lika stor andel av NWT Gruppen. De två regionala koncernerna äger i sin tur var sin del av Bonnier News Local.

383 miljoner till Bonnier-sfären

För 2025 fick Bonnier, NWT och Gota Media tillsammans 383 av de 830 miljoner kronor som delades ut i mediestöd, omkring 46 procent, skriver EFN. Bonnier ensamt tog den största andelen.

Annons:

Potten växer. För 2026 har Mediestödsnämnden beviljat 894 miljoner kronor till 158 medier. Därtill kommer distributionsstöd på omkring 30 miljoner kronor som betalas ut i efterhand.

Bonnierägda DN:s chefredaktör Peter Wolodarski skrev 2023 att tidningen inte tänkte söka stöden: "Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem".

I dag leder Wolodarski affärsområdet där Bonnier News Local ingår. Bonnier kunde totalt få drygt en kvarts miljard kronor i mediestöd 2025. Även Bonniertidningen Expressen, som numera lyder under honom, har sökt stöd.

Miljardvinst för första gången

Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor för 2025, jämfört med 836 miljoner året före. Siffran avser EBITA, ett rörelseresultatmått som inte inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Koncernen omsatte 10,9 miljarder kronor, enligt dess bokslut.

Intäkterna från digitala prenumerationer steg med 14 procent. Affärsområdet Consumer, som riktar sig till privatpersoner, ökade sin vinst från 486 till 754 miljoner kronor.

Vd Anders Eriksson lyfter i bokslutet fram "en stark lönsamhet som möjliggör långsiktig finansiering av och investering i innehåll, varumärken och verksamheter".

Kritiken mot koncentrationen är känd i koncernen. Pia Rehnquist, affärsområdeschef för Bonnier News Local, kommenterade den våren 2025:

— Jag har full förståelse för att det kan sticka i ögonen för en del, sade hon.

Mediestödets syfte är enligt Mediemyndigheten att främja allmänhetens tillgång till "oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet" och att bidra till "en mångfald av allmänna nyhetsmedier". Frågan är vilken mångfald staten köper när omkring hälften av pengarna hamnar hos Bonnier och dess delägda partner – en ägare som redan dominerar i 129 kommuner och nyss slog vinstrekord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.