MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 21 maj 2025

onsdag 21 maj 2025

Svenska medier omsätter miljarder på oreglerad spelreklam

publicerad 2 februari 2018

Antalet kasinon som är verksamma på den svenska marknaden ökar. Med detta följer även allt fler och omfattande reklamkampanjer. Trots att det svenska spelmonopolet är väldigt strikt när det kommer till vilka som tillåts marknadsföra sina tjänster så fortsätter oreglerad reklam generera miljarder.

Att onlinekasino har blivit extremt populärt i Sverige är väl knappast en hemlighet vid det här laget. Enligt Lotteriinspektionen så har antalet personer som föredrar att spela på internet stadig ökat och då hela 3 av 4 svenskar någon gång spelade för pengar förra året så är Sverige av förståeliga skäl en intressant marknad för spelbolagen.

Inget gör denna utveckling mer tydlig än faktumet att spelbolagen investerade 5,5 miljarder på spelreklam under 2017, vilket helt klart är ett historiskt sett unikt högt belopp. Bland de riktiga storsatsarna finner vi Kindred Group, mest kända för varumärket Unibet, som satsade hela 442 miljoner kronor under 2017 och välkända LeoVegas som under samma år spenderade en ansenlig summa motsvarande 313 miljoner kronor.

En spelmarknad i förändring
Många kanske undrar hur det lilla avlånga landet har kunnat bli något utav en bastion för spelbolagen. Men sett till den senaste tidens utveckling är det faktiskt inte så konstigt. Trots att Sverige ofta ger skenet av att vara ett land där många saker är strikt reglerade, så är det förvånansvärt många saker som faller mellan stolarna. Spel på nätet är en av dessa saker.

Till skillnad från många av våra grannländer så har Sverige inte något licenssystem eller genomgående statlig översyn gällande spelverksamheten på internet. Ökningen av spelrelaterad reklam är enligt många ett uttryck för att Sverige måste ta ett större ansvar gällande hur svenska medborgare kommer i kontakt med spel och dobbel.

På senare tid har ett stort antal nya spelbolag strävat efter att slå sig in på den konkurrensutsatta marknaden genom att erbjuda schystare villkor till spelarna. Bland dessa finner vi, bland andra, Ninja Casino, PlayOJO och Kaboo. Samtliga av dem har satsat stort på TV-baserad reklam och deras reklamfilmer dyker regelbundet upp i rutan.

Oklart hur Sverige kommer att reagera på sikt
Från myndigheternas håll finns det en växande oro att trenden att satsa stort på reklam ska leda till en ökning av spelrelaterade problem. Mest oroande anses reklamen för bolag utan spellicens vara då det inte finns någon egentlig möjlighet att säkerställa att de följer etablerad branschnorm. Lotteriinspektionen har under lång tid argumenterat för att lägga ett större ansvar på medier när det kommer till vilka de säljer reklamutrymme åt.

Detta arbete har gett gehör då högsta förvaltningsdomstolen i ett uppmärksammat beslut har slagit fast att medier som tillåter reklam för utländska aktörer löper risk att dras inför rätta och tillika åläggas med vitesbelopp. Branschorganisationen Sper förstärker granskningen av spelreklam som ett direkt svar på detta. De har uttryckt en ambition att satsa mer resurser på att granska bolagens reklamkampanjer för att säkerställa att de följer aktuella riktlinjer för etisk marknadsföring.

Men varför är det oklart hur Sverige kommer att reagera på sikt? I skrivande stund är det svenska spelmonopolet under stor förändring. Den rättsliga utvecklingen på EU-nivå har gjort att svensk reglering inte längre ligger i tiden. Det ligger stor press på Sverige att ersätta sitt nuvarande monopol med ett licensbaserat system. Utöver detta så är kraven på att möjliggöra fri konkurrens inom EU väldigt stor. Därmed vore det inte helt orimligt att ett svenskt reklamförbud gällande utländska aktörer skulle kunna bryta mot den fria etableringsrätten inom unionen. Lika så är det inte helt omöjligt att övergången till ett licenssystem medför att det blir fritt fram för licenstagare att göra reklam för sin verksamhet.

Endast tiden kan utvisa
Ingen hyser några förhoppningar om att kasinoaktörer kommer sluta visa intresse för Sverige. Svenska befolkningen älskar sitt spelande och efterfrågan lär knappast minska. Därför ligger det ett stort ansvar på svenska staten att skapa förutsättningar som möjliggör för folk att spela, företag att etablera sig i enlighet med gällande konkurrensregler och samtidigt säkerställa att spel sker under reglerade former.

Detta är en svår uppgift. Särskilt då internet inte direkt gör att traditionella gränser och strukturer för reglering är enkla att upprätthålla. Ser man till Spelbranschens expertgrupp för etisk marknadsföring så uppmanar de kasinoaktörerna att göra sitt för att även i framtiden kunna vara verksamma på marknaden. Bland förslagen ligger att tydliggöra att spelande endast är för myndiga personer, att inte marknadsföra i miljöer där minderåriga och utsatta personer befinner sig, vara försiktig när det kommer till marknadsföring via influencers och tydliggöra gränsen mellan reklam och vanligt publicerat innehåll. Men hur spelbranschen kommer att reagera kan endast tiden utvisa.

Kraftigt höjda drivmedelspriser – oavsett vilket parti som vinner valet

publicerad 19 maj 2025
– av Redaktionen
Då EU även har bestämt hur den lägsta skattenivån på bensin och diesel ska se ut har svenska politiker idag inte själva möjlighet att sänka skatterna hur som helst.

Svenskarna kan räkna med att bensin- och dieselpriserna höjs markant från 2027 – oavsett vilken regeringskonstellation det blir i Sverige.

Anledningen är EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2, som tvingar bränslebolag att betala för koldioxidutsläpp – en kostnad som direkt slår mot konsumenterna.

Oavsett valresultat 2026 kommer svenska bilister att mötas av höjda drivmedelspriser. Bakom höjningen står EU:s utsläppshandelssystem ETS 2, som Sveriges riksdag redan har antagit. Systemet, som träder i kraft 2027, kräver att företag som säljer fossila bränslen köper utsläppsrätter för varje ton koldioxid de släpper ut. Kostnaden förväntas hamna på omkring 2,50 kronor extra per liter baserat på dagens priser för utsläppsrätter.

Utsläppsrätterna handlas redan på förmarknaden, där priset i maj låg på 74 euro per ton koldioxid. Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi och tidigare regeringens klimatutredare, är detta en realistisk framtidsprognos:

– Det här får man nog säga är den bästa gissningen av vad de här utsläppsrätterna kommer att kosta i framtiden, säger han till statstelevisionen SVT.

EU tillåter inte skattesänkningar

Sverige utmärker sig i europeisk jämförelse som ett av de länder där bränslepriserna för tillfället är som lägst, delvis till följd av regeringens skattesänkningar på drivmedel.

Även här är det dock EU som bestämmer i slutändan, och enligt John Hassler ligger Sverige redan nära den lägsta skattenivå som Bryssel tillåter för bensin och diesel, vilket försvårar framtida prisjusteringar när det nya utsläppshandelssystemet, ETS 2, införs.

– Vi kan inte kompensera för detta genom att sänka skatten på bensin och diesel, kanske någon 50-öring, men inte mer än så, säger han.

Miljarder till statskassan

Samtidigt innebär ETS 2 stora intäkter för statsapparaten – uppskattat till 10 miljarder kronor årligen – genom att EU delar ut intäkterna från utsläppsrätterna till medlemsländerna. Hassler tycker att pengarna borde kunna användas för att mildra effekterna för svenska hushåll.

– Det finns ett bra signalvärde i att använda de här pengarna till exempelvis en klimatbonus till de svenska hushållen. Man kan även tänka sig att de här pengarna går till människor på landsbygden eller andra ställen där det är svårt att hitta alternativ till bilen.

Miljöpartiets språkrör, Amanda Lind, har tidigare deklarerat att oppositionen planerar drivmedelsprishöjningar för att minska utsläpp. Bedömare menar dock att prisuppgången kommer att bli verklighet oavsett vilket parti som då styr Sverige, med hänvisning till att det i hög grad blivit en EU-fråga med begränsad nationell nationell påverkansmöjlighet.

EU:s utsläppshandelssystem ETS 2 är en utvidgning av det tidigare systemet för handel med utsläppsrätter och omfattar nu även transport- och byggsektorn. Syftet uppges vara att pressa ner användningen av fossila bränslen genom att göra dem dyrare. Från 2027 måste bränsleleverantörer köpa rätter för sina utsläpp, en kostnad som direkt läggs på slutkonsumenten.

Statssekreteraren köpte Saab-aktier – dagen innan miljardavtal presenterades

Korruptionen i Sverige

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Många försvarar Janse med att det handlar om relativt små summor - men det spelar ingen roll, menar experter.

Dagen innan det offentliggjordes att Ungern köper fyra Jas 39 Gripen-flygplan från Sverige – en affär värd runt 2 miljarder kronor – köpte statssekreteraren Diana Janse (M) aktier i Saab, bolaget som tillverkar planen.

Även om det handlar om relativt små summor menar experter att agerandet är djupt olämpligt och riskerar att skada allmänhetens förtroende för regeringskansliet.

Ungern var det sista landet i att godkänna Sveriges hårt kritiserade Nato-ansökan – och ett avtal slöts också mellan länderna där en uppgörelse om försäljning av svenska stridsflygplan ingick.

Saabs aktie steg också kraftigt när affären blev känd – något som gynnade statssekreteraren Diana Janse, då hon så sent som dagen innan offentliggörandet köpt aktier i vapentillverkaren för knappt 10 000 kronor.

– Hon köpte flera aktier den dagen och gjorde inga särskilda överväganden när det gällde tidpunkten, kommenterar handelsminister Benjamin Dousas (M) pressekreterare till tabloiden Aftonbladet, som först uppmärksammade aktieköpet.

Vid tidpunkten arbetade Janse för dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, och idag har hon samma roll, men under just Benjamin Dousa. Hon förnekar själv att hon haft kännedom om affären i förväg.

– En statssekreterare deltar i beredningar inom sitt ansvarsområde. Alla statssekreterare deltar alltså inte och informeras inte heller om alla beredningar som kommer till departementet. På UD ansvarar kabinettssekreteraren för frågor som rör Nato, säger hennes pressekreterare.

”Ska med god marginal hålla avstånd”

Alla är dock inte imponerade över förklaringarna, och Claes Sandgren som är seniorprofessor i juridik vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Institutet mot mutor menar att agerandet är direkt förtroendeskadligt.

– Med tanke på att hon var statssekreterare med politiskt ansvar för handelsfrågor på UD och avtalet sambereddes med UD framstår hennes aktieköp som klart olämpligt.

– Det råder förbud mot insiderhandel för alla som har insiderinformation. De ska med god marginal hålla ett avstånd till vad som skulle kunna uppfattas vara otillbörligt. Ett sådant agerande kan enligt riktlinjerna skada förtroendet för regeringskansliet, fortsätter han.

Vem som på förhand haft insiderinformation eller ej är ofta svårt att få exakt klarhet i – inte minst då de utpekade själva nästan alltid nekar till sådana anklagelser. Sandgren menar dock att liknande korruptionsanklagelser lätt kan undvikas och att varken politiker eller statssekreterare bör sköta sina egna aktieköp.

– Med tanke på den centrala befattning som hon har, bör hon i likhet med statsråd inte själv göra aktieaffärer utan lägga sitt innehav i en oberoende depå hos en bank.

Återkommande skandaler

Noterbart är att det inte är första gången högt uppsatta företrädare för den moderatledda regeringen genomför tveksamma privata aktieköp i bolag som den svenska staten har affärer med. I mars uppmärksammade tidningen hur utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i det svenska försvars- och IT-bolaget Mildef.

Detta köp skedde samtidigt som den svenska regeringen förhandlade om en mångmiljardbeställning från vapenindustrin – där Mildef var ett av bolagen som gynnades ekonomiskt av affären.

Precis som i fallet med Diana Janse försvarade många anhängare köpet med argumentet att det handlade om relativt små belopp – cirka 10 000 kronor, och argumenterade för att detta är småpengar för en minister.

Enligt Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet är dock köpets storlek av mindre betydelse i sammanhanget:  ”Principen är nog densamma egentligen, se till att inte göra affärer där oberoendet eller egenintresset kan ifrågasättas”.

Danskar bojkottar Coca-Cola

publicerad 30 april 2025
– av Redaktionen
Det tycks endast vara amerikanska varumärken som just nu ser en nedgång i Danmark.

Danska konsumenter har börjat undvika amerikanska varumärken som en markering mot Donald Trumps utspel om att lägga beslag på Grönland. Försäljningen av Coca-Cola sjunker – samtidigt som inhemska alternativ som Jolly Cola ökar kraftigt.

Till följd av Trumps hårda utrikespolitik, där han bland annat uttryckt att han vill lägga beslag på det danska territoriet Grönland, har danska konsumenter börjar bojkotta amerikanska varor. Främst har konsumenter valt att sluta köpa den amerikanska läskedrycken Cola-Cola, något som nu blivit märkbart i försäljningen.

Carlsberg, som sköter den danska försäljningen av Coca-Cola, uppger att försäljningen är ”något nedgången” i landet.

Det finns en viss bojkott av amerikanska varumärken och det är den enda marknaden där vi ser detta i någon större utsträckning, säger vd Jacob Aarup-Andersen till Financial Times.

Samtidigt skjuter istället lokala danska märken som Jolly Cola i höjden, där bland andra matvarukedjan Rema uppgav att försäljningen av varumärket hade ökat 13 gånger i mars jämfört med samma månad föregående år.

”Känner sig respektlöst behandlade”

USA:s vicepresident, JD Vance, har anklagat Danmark för att inte vara en ”god allierad” när man inte accepterat tanken på att USA ska ta kontroll över Grönland. Detta trots att danska styrkor stridit tillsammans med amerikanska trupper i Afghanistan och på andra håll.

Danskarna är förbannade. De minns de danska soldaternas kroppar som kom hem, och nu känner de sig respektlöst behandlade. Man kan förstå varför uppmaningar till bojkott är populära, sade en dansk tjänsteman till Financial Times förra månaden.

Även i Mexiko har åtskilliga konsumenter valt att bojkotta varumärket, där man uppger att volymerna minskade med 5,4 procent i landet under det senaste kvartalet.

Bankchefens förklaring till misstron mot bankerna: ”Antisemitism”

Hotet från bankerna

publicerad 24 april 2025
– av Redaktionen
Przemek Gdański
Przemek Gdański - vd för BNP Paribas Bank Polska.

Det är inte bara i Sverige som bankerna väcker allt större folkligt förakt. I Polen uppger nu en majoritet av befolkningen låg tilltro till det nationella banksystemet, något som förklaras av en storbankschef med ”antisemitiska” stereotyper.

Przemek Gdański, vd för BNP Paribas Bank Polska, har väckt debatt i Polen efter att ha pekat ut antisemitism som grundorsak till landets utbredda misstro mot banker.

– Enligt min mening har antipatin mot banker sina rötter i antisemitismen. Historiskt sett sköttes penningutlåningen, som under vissa perioder kallades ocker, av judar, uttryckte Gdański i samband med en intervju med tidningen Puls Biznesu.

Han hänvisar vidare till en ”brist på grundläggande förståelse” för hur bankväsendet fungerar, och kopplar detta till negativa associationer kring amorteringar, räntor och kreditgivning.

Uttalandet väcker kritik

Uttalandet har utlöst starka reaktioner i flera medier, där bland andra den liberala tidningen Gazeta Wyborcza beskriver det som ett ”åskväder av kritik” mot att företrädare för bankväsendet svepande använder begreppet antisemitism som förklaring till institutionell kritik.

Bakgrunden till Gdańskis resonemang är den historiska kopplingen mellan judisk diaspora och finansverksamhet. Branschföreträdare varnar för att förklaringar som bygger på ”historiska fördomar”, riskerar att överskugga mer konkreta orsaker, såsom avgifter, räntor och upplevd brist på transparens.

Tidigare motsvarande opinionsmätningar i Polen har indikerat ett relativt högt förtroende för banksektorn.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.