Annons:

Svenska medier omsätter miljarder på oreglerad spelreklam

Uppdaterad februari 2, 2018, Publicerad februari 2, 2018

Antalet kasinon som är verksamma på den svenska marknaden ökar. Med detta följer även allt fler och omfattande reklamkampanjer. Trots att det svenska spelmonopolet är väldigt strikt när det kommer till vilka som tillåts marknadsföra sina tjänster så fortsätter oreglerad reklam generera miljarder.

Att onlinekasino har blivit extremt populärt i Sverige är väl knappast en hemlighet vid det här laget. Enligt Lotteriinspektionen så har antalet personer som föredrar att spela på internet stadig ökat och då hela 3 av 4 svenskar någon gång spelade för pengar förra året så är Sverige av förståeliga skäl en intressant marknad för spelbolagen.

Inget gör denna utveckling mer tydlig än faktumet att spelbolagen investerade 5,5 miljarder på spelreklam under 2017, vilket helt klart är ett historiskt sett unikt högt belopp. Bland de riktiga storsatsarna finner vi Kindred Group, mest kända för varumärket Unibet, som satsade hela 442 miljoner kronor under 2017 och välkända LeoVegas som under samma år spenderade en ansenlig summa motsvarande 313 miljoner kronor.

En spelmarknad i förändring
Många kanske undrar hur det lilla avlånga landet har kunnat bli något utav en bastion för spelbolagen. Men sett till den senaste tidens utveckling är det faktiskt inte så konstigt. Trots att Sverige ofta ger skenet av att vara ett land där många saker är strikt reglerade, så är det förvånansvärt många saker som faller mellan stolarna. Spel på nätet är en av dessa saker.

Annons:

Till skillnad från många av våra grannländer så har Sverige inte något licenssystem eller genomgående statlig översyn gällande spelverksamheten på internet. Ökningen av spelrelaterad reklam är enligt många ett uttryck för att Sverige måste ta ett större ansvar gällande hur svenska medborgare kommer i kontakt med spel och dobbel.

På senare tid har ett stort antal nya spelbolag strävat efter att slå sig in på den konkurrensutsatta marknaden genom att erbjuda schystare villkor till spelarna. Bland dessa finner vi, bland andra, Ninja Casino, PlayOJO och Kaboo. Samtliga av dem har satsat stort på TV-baserad reklam och deras reklamfilmer dyker regelbundet upp i rutan.

Oklart hur Sverige kommer att reagera på sikt
Från myndigheternas håll finns det en växande oro att trenden att satsa stort på reklam ska leda till en ökning av spelrelaterade problem. Mest oroande anses reklamen för bolag utan spellicens vara då det inte finns någon egentlig möjlighet att säkerställa att de följer etablerad branschnorm. Lotteriinspektionen har under lång tid argumenterat för att lägga ett större ansvar på medier när det kommer till vilka de säljer reklamutrymme åt.

Detta arbete har gett gehör då högsta förvaltningsdomstolen i ett uppmärksammat beslut har slagit fast att medier som tillåter reklam för utländska aktörer löper risk att dras inför rätta och tillika åläggas med vitesbelopp. Branschorganisationen Sper förstärker granskningen av spelreklam som ett direkt svar på detta. De har uttryckt en ambition att satsa mer resurser på att granska bolagens reklamkampanjer för att säkerställa att de följer aktuella riktlinjer för etisk marknadsföring.

Men varför är det oklart hur Sverige kommer att reagera på sikt? I skrivande stund är det svenska spelmonopolet under stor förändring. Den rättsliga utvecklingen på EU-nivå har gjort att svensk reglering inte längre ligger i tiden. Det ligger stor press på Sverige att ersätta sitt nuvarande monopol med ett licensbaserat system. Utöver detta så är kraven på att möjliggöra fri konkurrens inom EU väldigt stor. Därmed vore det inte helt orimligt att ett svenskt reklamförbud gällande utländska aktörer skulle kunna bryta mot den fria etableringsrätten inom unionen. Lika så är det inte helt omöjligt att övergången till ett licenssystem medför att det blir fritt fram för licenstagare att göra reklam för sin verksamhet.

Endast tiden kan utvisa
Ingen hyser några förhoppningar om att kasinoaktörer kommer sluta visa intresse för Sverige. Svenska befolkningen älskar sitt spelande och efterfrågan lär knappast minska. Därför ligger det ett stort ansvar på svenska staten att skapa förutsättningar som möjliggör för folk att spela, företag att etablera sig i enlighet med gällande konkurrensregler och samtidigt säkerställa att spel sker under reglerade former.

Detta är en svår uppgift. Särskilt då internet inte direkt gör att traditionella gränser och strukturer för reglering är enkla att upprätthålla. Ser man till Spelbranschens expertgrupp för etisk marknadsföring så uppmanar de kasinoaktörerna att göra sitt för att även i framtiden kunna vara verksamma på marknaden. Bland förslagen ligger att tydliggöra att spelande endast är för myndiga personer, att inte marknadsföra i miljöer där minderåriga och utsatta personer befinner sig, vara försiktig när det kommer till marknadsföring via influencers och tydliggöra gränsen mellan reklam och vanligt publicerat innehåll. Men hur spelbranschen kommer att reagera kan endast tiden utvisa.

Annons:

Rekordmånga varslas när AI tar över jobb i USA

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 14:31 – av Jan Sundstedt

I oktober meddelade amerikanska företag över 153 000 varsel, den högsta siffran för månaden på över 20 år. AI-teknologins ökade användning pekas ut som en avgörande orsak till de omfattande neddragningarna.

Den amerikanska outplacementfirman Challenger, Gray & Christmas redovisar att oktober 2025 blev en rekordmånad för varsel med över 153 000 jobb som försvunnit, nästan tre gånger fler än samma månad föregående år.

Teknik- och lagersektorerna drabbas hårdast, där AI tillsammans med svagare efterfrågan och ökade kostnader bidrar till nedskärningarna.

Vissa branscher genomgår en korrigering efter pandemins anställningsboom, men detta beror på införandet av AI, minskade konsument- och företagsutgifter samt stigande kostnader leder till åtstramningar och anställningsstopp, säger Andy Challenger, intäktschef vid Challenger, Gray & Christmas.

Annons:

Han varnar också för att de som nu förlorar sina jobb får svårare att snabbt hitta nya anställningar, vilket kan försvaga arbetsmarknaden ytterligare.

Omfattande nedskärningar hos stora företag

Företag som Target, Amazon, Paramount Skydance, Starbucks, Delta Air Lines, CarMax, Rivian och Molson Coors har sammantaget tagit bort tiotusentals tjänster.

Till exempel har Amazon nyligen varslat 14 000 anställda och Target cirka 1 800. Flera av bolagen hänvisar till automatisering som en faktor, liksom behovet av att minska antalet mellanchefer.

UPS har också ökat sina planerade personalminskningar med 70 procent till 34 000 personer och uppger att högre produktivitet tack vare automatisering möjliggör detta.

Totalt har över en miljon jobb försvunnit i USA hittills i år. Planerna på nyanställningar är de lägsta sedan 2011, och många analytiker förväntar sig en svagare arbetsmarknad under 2025.

Det är möjligt att räntesänkningar och en stark utveckling i november kan få företagen att göra en sen säsongssatsning på att anställa personal, men i nuläget förväntar vi oss inte en stark säsongsanställningsmarknad under 2025, säger Challenger i sin rapport.

Statliga nedstängningen komplicerar

Dessutom har det varit svårt att bedöma den amerikanska arbetsmarknadens utveckling på grund av den statliga nedstängningen i landet - vilken nu kommit att bli den längsta någonsin.

Officiell ekonomisk statistik har inte presenterats sedan början av oktober, däribland arbetsmarknadsdepartementets uppmärksammade sysselsättningsrapport, som inkluderar arbetslöshetstal och månatliga siffror för löneutvecklingen.

Fed-ordföranden Jerome Powell påpekade i samband med en presskonferens i oktober att privata data inte kan ersätta statliga siffror, vilka allmänt betraktas som guldstandarden när det gäller att mäta världens största ekonomi.

Den fortsatta avsaknaden av statliga siffror kan dessutom påverka penningpolitiken negativt och äventyra framtida räntesänkningar i USA.

Meta tjänar miljarder på bluffannonser

Publicerad november 7, 2025 – av Redaktionen

Interna dokument från Meta visar att företaget förra året räknade med att tio procent av sina intäkter – 16 miljarder dollar – skulle komma från bluffannonser. Istället för att stoppa misstänkta bedragare tar techjätten ofta bara ut högre priser för annonserna.

Dokumenten, som granskats av Reuters, avslöjar att Meta under minst tre år misslyckats med att stoppa en lavin av annonser som utsatt Facebook-, Instagram- och WhatsApp-användare för bedrägliga investeringsprogram, illegala nätkasinon och försäljning av förbjudna medicinska produkter.

Mycket av bedrägeriet kommer från marknadsförare som flaggas av Metas interna varningssystem. Men företaget förbjuder bara annonsörer om sannolikheten för bedrägeri är minst 95 procent. Är osäkerheten större tar Meta istället ut högre annonspriser som "straffavgift" – tanken är att avskräcka misstänkta annonsörer.

I Storbritannien fann en tillsynsmyndighet att Metas produkter var inblandade i 54 procent av alla betalningsrelaterade bedrägeriförluster under 2023. I USA utreder värdepappersmyndigheten SEC Meta för bedrägliga finansannonser.

Annons:

Böter mindre än intäkterna

Meta räknar med böter på upp till en miljard dollar, enligt ett internt dokument. Men dessa skulle vara mycket mindre än intäkterna från bluffannonserna. Var sjätte månad tjänar företaget 3,5 miljarder dollar bara från de annonser som "utgör högre juridisk risk".

Enligt dokumenten beslutade företagets ledning att bara agera som svar på förestående tillsynsåtgärder – inte frivilligt.

Efter ett möte med vd Mark Zuckerberg i oktober 2024 bestämde Meta att gradvis minska andelen intäkter från bedrägerier från 10,1 procent 2024 till 5,8 procent 2027.

Metas talesman Andy Stone säger att dokumenten "presenterar en selektiv bild som förvränger Metas förhållningssätt till bedrägerier". Uppskattningen om 10,1 procent var "grov och alltför inkluderande" och inkluderade "många" legitima annonser, säger han utan att ge en uppdaterad siffra.

Under de senaste 18 månaderna har vi minskat användarrapporter om bedrägliga annonser globalt med 58 procent, säger Stone enligt Reuters.

Rädsla lamslår EU:s ekonomi – investeringar på nioårslägsta

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad november 4, 2025 – av Isac Boman
Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA – men pengarna investeras inte.

Rädsla genomsyrar den europeiska ekonomin och driver både politiska beslut och ekonomisk stagnation. Utländska investeringar har sjunkit till lägsta nivån på nio år samtidigt som konsumenter och företag fryser till i osäkerhet, visar en analys.

EU:s tillväxt är "skrämmande långsam", efterfrågan "förfärligt svag" och utländska investeringar befinner sig på en "skrämmande nioårslägsta", konstaterar Euractiv. Företag brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och kinesisk konkurrens, medan medborgare med stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet är rädda att spendera sina besparingar.

Rädslan har också drivit EU:s politiker att agera på olika sätt, enligt analysen. Rädsla för massinvandring har fått EU-ledare att åtminstone delvis stänga unionens gränser, rädsla för Ryssland och amerikanskt militärt tillbakadragande har utlöst en ökning av militärutgifter, och rädsla för att företag ska flytta till Kina eller USA har lett till förenklade regelverk.

— Europa lider av en rädsla för nedgång. Det finns en känsla av att saker går utför, att vi förlorar vårt välstånd, och att den politiska och geoekonomiska ordningen förändras på ett sätt som inte gynnar oss, säger Philipp Lausberg, senior analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.

Annons:

Rädsla föder mer rädsla

Problemet är att rädslan är cyklisk. Konsumenternas ovilja att spendera gör att företagen inte vill investera. Och företagens ovilja att investera skapar i sin tur en ekonomisk miljö där konsumenterna är ovilliga att spendera.

Sander Tordoir, chefsekonom vid Centre for European Reform, menar dock att situationen kan vändas. Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA. Genom rätt politik, som subventioner för elbilar, kan dessa besparingar kanaliseras till produktiva investeringar.

Mario Draghis inflytelserika rapport om europeisk konkurrenskraft pekar på att EU behöver kvalificerad arbetskraft – trots rädslan för migration. Europa kommer att förlora cirka 2 miljoner jobb årligen fram till 2040, noterar rapporten.

Draghi föreslår också reformer som kapitalmarknadsintegration och en starkare långtidsbudget för EU.

Polariserat klimat

Men här uppstår en paradox. Nils Redeker, tillförordnad chef vid Jacques Delors Centre, konstaterar att rädslan själv kan hindra lösningar:

— EU är fortfarande för rädd för att trycka på de stora knapparna som Draghi har lagt på bordet. Det finns en kvardröjande rädsla för motreaktioner mot meningsfulla reformer i ett polariserat politiskt klimat.

Rädslan för politiska repressalier kan alltså vara just den känsla som hindrar politiker från att genomföra reformer som skulle lindra väljarnas rädsla – och dämpa Europas politiska polarisering.

"Dyr besatthet"

Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova har tidigare kommenterat att "russofobi är en dyr besatthet" och hävdade att EU förlorat omkring 3,8 procent av sin samlade BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ.

Vjatjeslav Volodin, talman i ryska statsduman, sa förra månaden att EU köper amerikansk flytande naturgas till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. Unionen "förstör sin egen ekonomi" med detta val av energikällor, tillade han.

Historiskt svag konjunktur för småföretagare

Publicerad november 4, 2025 – av Markus Andersson
Allt fler småföretag har nu svårt att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt pausar allt fler planerade investeringar.

Svenska småföretagare upplever den svagaste konjunkturen sedan mätningarna startade 1985. Lönsamheten faller och sex av tio är oroliga för framtiden. Samtidigt finns det ett hopp om vändning under 2026, enligt årets Småföretagsbarometer.

År 2025 har kantats av fortsatta svårigheter för landets småföretagare. De förväntningar om förbättring som fanns vid förra årets mätning har inte infriats. Tvärtom visar den senaste Småföretagsbarometern, som publiceras av Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund, att konjunkturen har försvagats ytterligare.

Den sammanlagda konjunkturindikatorn sjunker till -13,4, jämfört med -11 föregående år. Det innebär att mätningen för sjätte året i följd ligger under det historiska genomsnittet. Småföretagen befinner sig därmed mitt i en ovanligt utdragen period av ekonomisk motgång. Sex av tio företagare känner oro över utvecklingen.

Trots det dystra nuläget finns ändå tecken på ljusning. Inför nästa år väntas konjunkturindikatorn stiga till 60, vilket närmar sig det historiska snittet på 66.

Annons:

— Att investeringsplaner pausas eller ställs in är ofta en följd av osäkerhet. Företagen väger riskerna noggrant och prioriterar att hålla likviditeten intakt. Det är ett mönster vi känner igen från tidigare lågkonjunkturer, men också ett beteende som kan vända snabbt när förtroendet återkommer, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.

Krympande marginaler

Lönsamhetsutvecklingen ger anledning till oro. Andelen företag som uppger att de har god lönsamhet har minskat från 84 till 77 procent. Samtidigt har andelen som tjänar tillräckligt för att kunna investera i framtiden sjunkit från 50 till 42 procent. Mest oroande är att 22 procent av företagen nu har svårigheter att få verksamheten att gå runt ekonomiskt, en ökning från 16 procent året innan.

— Nedgången i lönsamhet är ett tecken på att marginalerna krymper i takt med att ett högt kostnadstryck bitit sig fast. Många företag väljer att avvakta med investeringar tills de ser stabilare efterfrågan och lägre räntor. Det är rationellt, men innebär samtidigt att återhämtningen riskerar att dra ut på tiden, konstaterar Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund.

Svag efterfrågan bromsar tillväxten

Brist på efterfrågan har blivit det främsta tillväxthindret för småföretagen. Nästan var fjärde företagare, 24 procent, pekar ut detta som det största problemet. Tätt därefter kommer svårigheter att rekrytera rätt kompetens, som 15 procent anger som huvudhinder.

När företagarna tillfrågas om vad som oroar dem mest svarar 29 procent att de fruktar en kraftig nedgång i kundernas köpkraft.

— Att efterfrågan nu lyfts fram som det största tillväxthindret visar att återhämtningen går trögt. Det är en signal om att hushållen håller hårt i plånboken och att företagen därmed får allt svårare att växa på hemmamarknaden. För att konjunkturen ska vända krävs ett tydligt skifte i konsumtionsmönstren, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.