Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Under juli månad steg priserna på livsmedel i genomsnitt med 1,5 procent – mer än under hela 2021. Experter konstaterar att man inte sett en liknande utveckling sedan 80-talet.
– Det kanske inte låter så mycket, men det är väldigt mycket. Ser man till enskilda produkter och kategorier har ökningen varit betydligt högre, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, som jämför priser i dagligvaruhandeln.
Kostnaden för lantkorv och avokado ökade med cirka tio procent den gångna månaden och priserna på basvaror som ost och mjölk höjdes med sju respektive fem procent.
Den senaste höjningen innebär att matpriserna sedan januari i år har ökat med i genomsnitt 10,3 procent och orsaken påstås vara skenande kostnader för råvaror, energi och transporter - någonting som tillskrivs coronapandemin, kriget i Ukraina och en allmänt svag svensk krona.
Sedan början av året har matfett blivit mer än 25 procent dyrare och kyckling 24 procent dyrare – någonting som också märks i plånböckerna hos vanligt folk.
– Kronfågels kycklingfilé har gått från 106 kr till 134 kronor, det är en ökning med 27 procent. Det är det som är verkligheten för konsumenterna, konstaterar Mazur.
Sverige är heller inte ensamma om att se allt högre priser på livsmedel. Siffror från OECD vittnar om att matpriserna i medlemsländerna ökade med 13,3 procent under juni – den största ökningen sedan 1975.
Enligt Ulf Mazur tyder allting på att maten kommer att fortsätta bli allt dyrare och att den genomsnittliga matprisökningen troligtvis hamnar på cirka 15 procent under 2022. Han pekar också på att vissa kostnadsökningar ännu inte slagit igenom i svenska butiker och att vissa varor som blivit dyrare att tillverka ännu inte blivit prishöjda – exempelvis barnmat och drycker.
– Det är förvånande att priset på drycker inte höjts ännu med tanke på att priset på energi och råvaror gått upp och att aluminium, plast och kartong som används till förpackningar blivit dyrare. Dessutom krävs det ju ofta mycket transport för drycker.
Mazurs tips till konsumenter är att hålla koll på extrapriser och utifrån dessa planera veckans matsedel.
– Om man ser att gurkan kostar 30 kronor styck kanske man inte ska köpa gurka den veckan utan istället välja en annan grönsak.
– Det kommer att bli väldigt mycket tuffare för folk. Till syvende och sist är det alltid konsumenten som får betala, förklarar han vidare.
