Statsminister Stefan Löfven (S) får höjd lön med 4000 kronor per månad. Efter höjningen kommer han att tjäna 176 000 kronor i månaden. Övriga ministrar får 3000 kronor mer i månaden vilket ger en totalsumma på 139 000 kronor i månaden.
De nya arvodena beslutas av Statsrådsarvodesnämnden, som är en särskilt inrättad nämnd, med uppdrag från riksdagen att bestämma statsrådens så kallade arvoden och avgångsersättningar.
Nämnden gör justeringar en gång om året – förra sommaren var höjningen densamma. Det motsvarar lite drygt två procent, enligt nämndens ordförande Ove Nilsson.
Nilsson meddelar också, att man följer den ekonomiska utvecklingen i Sverige och tittar på hur lönerna utvecklas i den offentliga sektorn, ibland även på hur det ser ut i framför allt de nordiska länderna.
Annons:
Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Europas gaspris passerade på måndagen 97 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan december 2022. Lagren inför vintern är bara tre fjärdedelar fyllda.
Grossistpriset på europeisk naturgas var på måndagen det högsta på nästan fyra år. På tisdagen gav det vika något och handlades kring 95–96 euro, uppger Trading Economics, men ligger fortfarande nära flerårshögsta. Priset är ungefär tre gånger så högt som för ett år sedan och drygt en tredjedel högre än för en månad sedan.
Rekordet från mars 2022, 345 euro, är fortfarande långt borta. Lagren ger ändå ett tydligt besked. Gas Infrastructure Europe, som samlar in lagerdata från operatörerna, redovisar att EU:s lager var fyllda till 74,92 procent den 26 oktober. Tyskland, med EU:s största lagerkapacitet, låg på 61,65 procent.
Trading Economics kallar nivån den lägsta för årstiden som någonsin uppmätts. Temperaturen väntas sjunka över kontinenten, vilket ökar uppvärmningsbehovet, och oplanerade avbrott i Norge drar ner tillgången ytterligare. Europa och Asien tävlar dessutom om samma laster, och konkurrensen kan hårdna när kylan sätter in.
Annons:
Marknaden är särskilt känslig för flytande naturgas, LNG. Det är gas som kyls ned till vätska så att den kan fraktas med tankfartyg. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet fortsätter, och det håller oron för leveranserna uppe. Hoppet om fred efter samtal mellan Saudiarabien, Turkiet, Pakistan och Iran på måndagen var det som drog ned priset på tisdagen.
Siffrorna gäller grossistpriset. Det är inte detsamma som hushållens räkning.
Rysk gas på väg ut
Samtidigt stänger EU dörren till den ryska gasen. Enligt EU-kommissionen har unionens beroende av rysk gas minskat från 45 procent av importen 2021 till 12 procent 2025. EU-länderna antog i januari en förordning som förbjuder rysk rörledningsgas och LNG permanent.
De återstående 35 miljarder kubikmetrarna som importeras varje år ska vara borta från marknaden om mindre än två år. Kommissionen anger att EU betalar omkring 10 miljarder euro om året för den gasen.
Trading Economics räknar med att priset når 98,20 euro vid utgången av fjärde kvartalet och 119 euro om tolv månader.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett fel i Google Clouds London-zon slog mot banker och andra samhällstjänster. Arkivbild från Googles kontor vid King's Cross i London, inte den drabbade serveranläggningen.
Ett strömavbrott i Googles molndatacenter i London slog på tisdagen ut bankappar och kortbetalningar i Storbritannien. Även budgetappen Emma och domstolarnas videolänkar i England och Wales drabbades.
Felet uppstod i Googles molnregion europe-west2 i London och började klockan 08.08 svensk tid den 20 oktober. En "elhändelse" slog ut zonen europe-west2-b, skriver bolaget på sin statussida.
Klockan 14.44 svensk tid meddelade Google att merparten av kundernas drift i regionen hade börjat återhämta sig. Helt återställt var det inte. Molntjänsterna i den drabbade zonen låg fortfarande nere, och i resten av regionen kunde kunderna råka ut för fel och nätverksstörningar. Google har bett om ursäkt.
Molnlöftet som sprack
Revolut slogs ut redan på morgonen. En person med insyn uppger för nyhetsbyrån Reuters att bankens problem hängde ihop med störningen hos Google Cloud.
Annons:
De flesta av bankens tjänster låg helt eller delvis nere, bland annat kortbetalningar, överföringar, kontantuttag och inloggning. Under förmiddagen kom mer än 1 500 rapporter om problem med Revolut in till Downdetector, en sajt som samlar användarnas felanmälningar.
På X lugnade banken med att "alla våra kunders pengar och data är säkra".
I september i fjol utökade Revolut samarbetet med Google Cloud i ett flerårigt avtal värt miljontals dollar. Googles "säkra, skalbara infrastruktur" skulle enligt banken garantera "sömlös prestanda", även när kundbasen växer.
Domstolar och budgetappar drabbades
Avbrottet nådde långt utanför Revolut. Den brittiska domstolsmyndigheten HMCTS fick problem med den molnbaserade videoplattform som används för säkra videolänkar till rättegångar i England och Wales, rapporteras det.
Vid Southwark Crown Court i London konstaterade domaren i rättegången mot Russell Brand att det hade varit problem med Google men att systemet var igång igen. Journalister som följer mål via plattformen uppgav att den fungerade strax efter Googles uppdatering vid lunchtid.
Budgetappen Emma skrev till sina användare att appen låg nere "på grund av ett avbrott i Google Cloud som påverkar tjänster i London".
Halifax, som ägs av Lloyds Banking Group, bekräftade att kunder hade problem med appen och internetbanken. Samtidigt rapporterade hundratals användare störningar hos Lloyds Bank och HSBC till Downdetector.
Rapporter kom också in om Royal Mail, paketbolaget DPD och bostadssajten Rightmove. Om alla dessa problem hade samma orsak har inte bekräftats.
Ett fel i London, följder långt bort
Videolänkarna till rättegångarna, budgetappen och digitalbanken har helt olika kunder och uppdrag. Ändå fick alla tre problem samma morgon, och spåren leder till samma leverantör.
Det räckte att strömmen svek i en enda zon i London. Googles råd till de drabbade företagen var att om möjligt flytta sina system till en annan zon eller region.
Kunden vid kassan kan inte flytta sitt kort någonstans. Pengarna kan stå kvar på kontot, men när systemen bakom dem ligger nere går de inte att använda.
En drabbad skriver under signaturen Jonas till Nya Dagbladet: "Jag står och ska köpa frukost men kan inte betala. Med begränsade uttag är det dessutom svårt att ha kontanter. Hur ska man kunna lita på det finansiella systemet när man blir av med tillgången till sina egna pengar?"
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Revolut-kunder i flera länder uppger att de inte kom åt sina pengar på tisdagsmorgonen, och vissa att kortet nekades i butik, när flera av bankens tjänster slogs ut.
Störningen drabbade appen, kortbetalningar, överföringar, uttag i bankomat och kundsupport, uppger BBC. Strax efter klockan åtta brittisk tid hade Downdetector fått över 1 500 felrapporter. Revolut har enligt egen uppgift över 80 miljoner kunder i världen.
Kunder i bland annat Storbritannien, Frankrike och Spanien rapporterade problem. Det är oklart om alla användare drabbades.
I inlägg på X beskriver en kund att ha blivit förnedrad vid matinköpet när korten nekades. En annan kund på semester i Grekland skriver att Revolut inte fungerar på tre konton.
Annons:
Revolut talar själv om ett tjänsteavbrott som påverkar flera funktioner och säger att ingenjörer arbetar med att återställa full drift. Bolaget uppger också att kundernas pengar och data är säkra.
Statussidan: 27 tjänster
Vid kontrollen av bankens statussida listades alla 27 tjänster som drabbade av en pågående incident. Revolut anger att incidenten upptäcktes den 20 oktober klockan 09.47 svensk tid.
Banken skriver att teamet undersöker problemet och arbetar på en lösning, och att sidan uppdateras när felet är åtgärdat. Någon orsak eller tid för återställning anges inte.
Bland de drabbade tjänsterna fanns kortbetalningar, inloggning, överföringar, bankomatuttag, valutaväxling, aktiehandel, kryptovaluta och supportchatten. Tjänster för företag och handlare berördes också, bland annat inloggning, överföringar och betalningar via API.
Även svenska kunder har hört av sig till Nya Dagbladet och uppger att de påverkas av driftstörningarna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vinterns elräkningar ser ut att bli tyngre för hushållen. Enligt en prognos från energiteknikföretaget 1komma5 kan ett hushåll som förbrukar 20 000 kilowattimmar om året få betala 5 000–10 000 kronor mer för elen.
Bedömningen bygger på att elpriset under uppvärmningssäsongen blir 15 procent högre än under samma period förra året. Siffrorna är en prognos, inte ett utfall.
Bakom prognosen står Marianne Andera, kommersiell chef på 1komma5. Hon säger till Bonniertidningen Expressen att hushållen möter ett högre elpris än förra vintern, just när uppvärmningsbehovet är som störst.
— Alla prognoser ser ut att gå åt samma håll, och det blir ju en tuffare vinter, säger Marianne Andera.
Annons:
Hon pekar ut tre faktorer. Vattenmagasinen i Sverige innehåller mindre vatten än normalt för årstiden. Delar av kärnkraften står stilla under hösten för underhåll och revision.
Dessutom påverkar krig och konflikter gaspriserna i Europa, och det slår mot det svenska elpriset eftersom marknaderna hänger ihop.
— Det blir som en perfekt storm. Får vi dessutom en kall vinter utan mycket nederbörd och vind samspelar de här faktorerna än mer, säger hon.
Prisuppgången har redan börjat synas. Enligt statistik från SCB betalade svenska elkonsumenter i genomsnitt över tio procent mer för elen under första halvåret 2026 än under samma period 2025.
I september steg spotpriset i elområde SE4 i södra Sverige till nästan nio kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten. Andera menar att sådana toppar kommer att återkomma.
— De här spikarna, pristopparna, är något vi behöver vänja oss vid. Det här är ett väldigt tydligt mönster som vi går in i, säger Marianne Andera.
Längre fram finns enligt henne ett ljusare tecken. Elpristerminerna pekar mot en viss lättnad under första halvåret 2027.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
