Annons:

Rekordimport av rysk gas till EU trots sanktionsretorik

Energikrisen

Publicerad juli 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
En LNG-tanker till havs med bogserbåtar.
En LNG-tanker till havs med bogserbåtar.

EU:s import av rysk flytande naturgas nådde rekordnivå under första halvåret 2026. Samtidigt fortsätter europeiska ledare att tala om hårda sanktioner mot Moskva och stöd till Ukraina.

Europeiska länder importerade nära 10 miljoner ton LNG från det ryska Yamal-projektet under årets sex första månader – en ökning med omkring 18 procent jämfört med samma period i fjol. EU-länderna tog därmed i praktiken emot nästan hela produktionen från Rysslands största anläggning för flytande naturgas.

Siffrorna kommer från energianalysföretaget Kpler och har bland annat uppmärksammats av Financial Times. De visar att Europa fortfarande är en central – och under perioden växande – marknad för rysk gasexport mer än fyra år efter krigsutbrottet i Ukraina.

Undantag håller handeln igång

Att importen kunnat öka trots sanktionerna hänger till stor del på hur EU:s regelverk är utformat. Unionen har förbjudit nya kortfristiga avtal om rysk LNG, men långsiktiga kontrakt som tecknades före sanktionerna har undantagits.

Annons:

Europeiska länder och energibolag kan därmed fortsätta ta emot stora volymer rysk gas inom äldre avtal. För varje last krävs att importlandet kan styrka att köpet omfattas av ett sådant kontrakt, men undantagen har i praktiken gjort det möjligt att sätta nya rekordnivåer.

Först den 1 januari 2027 träder EU:s förbud mot import av rysk LNG under långsiktiga kontrakt i kraft. Senare samma år ska även den kvarvarande importen av rysk gas via pipelines fasas ut. Fram till dess är det fortfarande lagligt att köpa betydande volymer rysk energi.

Frankrike störst köpare

Frankrike var den största enskilda köparen av LNG från Yamal under första halvåret och importerade omkring 3,6 miljoner ton. Därefter följde Belgien och Spanien. Siffrorna är politiskt känsliga eftersom president Emmanuel Macron under kriget profilerat sig som en av Europas mest högljudda förespråkare för sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina.

Enligt uppskattningar från den tyska miljöorganisationen Urgewald kan EU:s inköp från Yamal under årets första sex månader ha varit värda uppemot sex miljarder euro.

Yamal LNG ligger i ryska Arktis och är beroende av specialbyggda isbrytande gastankers. Europeiska hamnar är viktiga för snabba omlopp. Alternativet att skicka mer gas till Asien via Norra sjövägen är längre, mer väderberoende och mer komplicerat. Under första halvåret minskade leveranserna från Yamal till Asien kraftigt samtidigt som exporten till Europa ökade.

Sedan 2022 har EU upprepade gånger lovat att göra sig oberoende av rysk energi. Importen av rysk olja har minskat och flera gasledningar har stängts eller förlorat i betydelse. Rekordköpen av LNG från Yamal visar något annat. Bakom sanktionsretoriken fortsätter EU att vara en av Moskvas viktigaste energikunder – ett tydligt exempel på unionens hyckleri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Energikrisen

Publicerad Idag 10:05 – av Emil Fjellstedt
Lovisa kärnkraftverks reaktorbyggnader och skorsten vid vattnet.
Google har tecknat ett elköpsavtal som omfattar hälften av Lovisas kapacitet under 2030–2049. Arkivbild från 2020.

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.

Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:

Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krigen pressar svensk diesel mot 24 kronor litern

Energikrisen

Publicerad Igår 11:13 – av Emil Fjellstedt
Circle K-tak över en bensinstation i Sverige.
Circle K, OKQ8 och Preem listar nu dieseln till 23,94 kronor litern.

Kriget i Iran och ukrainska attacker mot ryska raffinaderier stramar åt den internationella dieselmarknaden. Nu rör sig de svenska drivmedelspriserna med världsläget: dieseln närmar sig 24 kronor litern och räkningen växer för åkerier, lantbrukare och pendlare.

För den som måste köra blir varje höjning konkret. Circle K och OKQ8 har höjt dieseln med 90 öre. Ett åkeri som tankar 30 000 liter i månaden får därmed betala 27 000 kronor mer, medan lantbrukaren mitt i skörden och landsbygdspendlaren möter samma utveckling i mindre skala.

Circle K, OKQ8 och Preem redovisar dieselpriser nära 24 kronor från den 16 september. Premiumdieseln ligger på drygt 24,50. Bensin 95 prissätts till strax över 18,50 efter höjningar på 75 och 60 öre under två dagar, sammanlagt 1,35 kronor. Det rör sig om företags- och listpriser; skyltade pumppriser för privatkunder kan vara lägre.

Ryska raffinaderier står stilla

De Rosneft-ägda raffinaderierna i Syzran och Saratov har stoppat processningen efter ukrainska drönarattacker. Syzrans huvudenhet har skadats och reparationerna beräknas ta minst en månad.

Hälften av Rysslands sex största dieselproducerande raffinaderier har tvingats skära ned kraftigt eller stänga under september. IEA uppger att ett ryskt raffinaderi i genomsnitt träffades var tredje dag under årets första åtta månader.

Ryssland, normalt världens näst största dieselexportör, har begränsat exporten och förlängt sitt exportförbud till den 30 september. Mer av bränslet stannar därmed på den ryska hemmamarknaden samtidigt som tillgången utanför landet krymper.

Trycket kommer från flera håll. Premien för europeiska dieselterminer över Brentolja nådde rekordnivåer i början av september, och attacker mot raffinaderier i både Ryssland och Mellanöstern har stramat åt en redan pressad global raffineringskapacitet. Kriget i Iran drar i samma riktning.

Regeringen har sänkt skatten med tre kronor litern inklusive moms från den 1 juli, vilket innebär att den aktuella uppgången inte kan skyllas på Stockholm.

Trump pekar på Ukraina

USA:s president Donald Trump lade skulden på Ukraina när han talade med journalister i Doonbeg i Irland den 13 september.

Herr Zelenskyj måste göra en sak: Han måste sluta slå ut dieselbränsle i Ryssland, sade Trump.

Slå inte ut dieselbränsle. Det skadar hela världen, tillade han.

Det är Trumps påstående. Attackerna har slagit mot den ryska produktionen, men störningarna i Mellanöstern är en stor faktor bakom att den globala marknaden stramas åt.

Regeringens bedömning är att Sverige främst riskerar högre priser, inte brist på drivmedel. Landet har egen raffinaderikapacitet och använder till stor del Nordsjöolja – men priset vid svenska pumpar sätts inte i ett svenskt vakuum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-banken lägger 40 miljoner euro på finländsk kärnvärme

Energikrisen

Publicerad september 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Genomskärning av Steady Energys underjordiska LDR-50-reaktor.
Illustration av Steady Energys LDR-50, en reaktor tänkt att byggas under jord och leverera värme till fjärrvärmenät.

EU:s egen bank, Europeiska investeringsbanken (EIB), går in med upp till 40 miljoner euro i det finländska bolaget Steady Energy. Pengarna ska driva fram en liten modulär reaktor som inte producerar el alls, utan hetvatten till fjärrvärmenät – bankens första satsning någonsin på SMR-teknik.

Beskedet kom den 15 september, och beloppet är en del av ett större finansieringspaket med institutionella, strategiska och privatinvesterare. Enligt EIB:s pressmeddelande ska medlen gå till forskning och utveckling, tester och licensiering i Finland under åren 2026–2028, alltså till arbetet före den första kommersiella anläggningen. Någon reaktor i drift finns inte.

Finansieringen är ett seniort lån utan säkerhet som kan omvandlas till aktier om bolaget börsnoteras. Banken beskriver det som långsiktigt tålmodigt kapital – i praktiken en position där EIB får möjlighet att bli delägare om satsningen lyckas. Operationen backas av EU-programmet InvestEU.

Värme i stället för el

Steady Energys reaktorkoncept LDR-50 har en effekt på 50 MW och använder vatten som både moderator och kylmedel, samma grundteknik som i dagens lättvattenreaktorer. Skillnaden ligger i trycket och i slutprodukten: konstruktionen med lägre tryck ger värme som huvudprodukt, som kan matas direkt in i fjärrvärmesystem – de rörnät som distribuerar hetvatten till bostäder, kontor och andra byggnader.

Eftersom värmen inte först behöver omvandlas till elektricitet kan en betydligt större del av reaktorns termiska effekt användas, enligt EIB. Anläggningen är också tänkt att byggas under jord, vilket banken uppger ska höja säkerheten och skyddet.

Bolagets vd pekar på var den stora energiposten faktiskt ligger.

Mer än 40 procent av den slutliga energianvändningen är värme. Merparten av värmen vi konsumerar kommer från fossila bränslen, säger Tommi Nyman.

Han menar att bolagets lösning gör det möjligt att "ytterligare minska vårt beroende av importerade bränslen".

Från VTT-avknoppning till planerad notering

Steady Energy knoppades av från Finlands statliga forskningsinstitut VTT 2023. I Helsingfors byggs en icke-nukleär pilotanläggning där centrala säkerhetssystem ska testas inför tillståndsprövningen.

Enligt EIB har 3North Partners och Steady Energy meddelat en planerad sammanslagning, där det kombinerade bolaget ska noteras på Nasdaq First North i Finland.

World Nuclear News uppger att bolaget tecknat avtal om 15 reaktorer i Finland och siktar på första byggstart 2029. Den finländska strålsäkerhetsmyndigheten STUK sade 2025 i ett utkast till konceptbedömning att lösningarna kan utformas så att säkerhetskraven uppfylls. Utkastet utgjorde inget tillstånd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Saudiarabien ställer in oljelaster till Europa

Energikrisen

Publicerad september 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Satellitbilder som visar en skadad pumpstation och en rökplym över Saudiarabien.
Satellitbilder visar brandskador vid en pumpstation längs Saudiarabiens öst-västliga oljeledning och en rökplym över landet efter torsdagens drönarangrepp.

Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster.

Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa.

Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.

Den sista vägen ut från oljefälten

Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud.

Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.

Polen bytte leverantör – och får nu leta

Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen.

Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.