Priserna på vatten, värme, el och sophantering har under 2024 skenat till rekordnivåer, när många svenska hushåll redan befinner sig under stark ekonomisk press och i värsta fall riskerar att tvingas lämna sina hem.
– Det här är kostnader som inte går att välja bort, och det på monopolliknande marknader, säger Joachim Höggren på Nils Holgerssongruppen, som kartlägger svenska avgifter och taxor
– Det blir såklart kännbart, fortsätter han.
Sammanlagt ökade avgifterna för fjärrvärme, elnät, avfallshantering, vatten och avlopp med 13 procent under året – vilket också är den största ökning som noterats sedan mätningarna startades 1995.
Fjärrvärmen har blivit 15 procent dyrare och vatten och avlopp har ökat med 14 procent – medan priserna för avfallshantering och sophämtning höjts med 8,6 procent i snitt. Även elnätsavgifterna har ökat med i genomsnitt 5 procent, jämfört med förra året, rapporterar man.
Leverantörerna skyller på dyrare bränsle och ökade investeringskostnader – men detta förklarar inte de kraftiga prisskillnaderna mellan olika svenska kommuner.
– Att det spretar så mycket är det märkliga här, menar Höggren.
Stor skillnad mellan kommuner
Han pekar på att i Nordanstigs kommun är kostnaderna för vatten, värme, el och sopor nästan dubbelt så höga som i Luleå – med 41 450 kronor jämfört med 23 111 kronor per lägenhet.
– De behöver vara bättre på att förklara. Man förstår annars inte vad man betalar för, fortsätter han, och avgifterna förväntas fortsätta höjas även nästa och kommande år – att inflationen nu är låg verkar inte spela någon större roll.
– Det vi ser är att det fortsätter att stiga. Många höjer sina taxor som är högre än det historiska snittet.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
