Av allt att döma kommer det nya elöverföringssystemet som införs i slutet av månaden att leda till dyrare el för svenska kunder. Kronofogdemyndigheten varnar nu för att det nya systemet riskerar att leda till ökad skuldsättning.
– Just nu är det väldigt många hushåll som kämpar med ekonomin, så varje höjning av priserna kan spela roll om man inte har de ekonomiska marginalerna, förklarar Davor Vuleta, myndighetens talesman i privatekonomiska frågor i en intervju med skattefinansierade P4 Sjuhärad.
Han berättar att man noterade att svenskarnas elskulder började öka kraftigt redan 2022, då stora elprishöjningar sammanföll med skenande inflation och räntehöjningar – och att det nu riskerar att bli ännu värre.
Vuleta betonar att ingenting tyder på att svenskarna faktiskt struntar i att betala elräkningarna – utan att många helt enkelt inte längre klarar av att få ekonomin att gå ihop.
Annons:
Dyrare i tre av fyra områden
– Vi tror att man faktiskt prioriterar elräkningen. Man prioriterar hyra, man prioriterar el och man prioriterar mat, om en elräkning skickas in (till Kronofogden), då har det gått väldigt långt. Pengarna räcker helt enkelt inte till i slutet av månaden, betonar han.
Bakgrunden till det nya elsystemet är att makthavarna i Bryssel har beslutat att unionens elmarknad ska ”effektiviseras”. För svensk del innebär det förväntade prishöjningar på runt 10 procent i tre av fyra elområden.
I det sydligaste elområdet, som bland annat innefattar Skåne, Blekinge, Halland och delar av Småland, förväntas elpriserna ligga kvar på samma nivåer som tidigare eller bli marginellt billigare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Paraguays centralbank har tagit över Ueno Bank och spärrat kundernas insättningar i banken. Ilskan har drivit sparare och pensionärer ut på gatorna, där de kräver riksrätt mot president Santiago Peña.
Centralbankens styrelse beslutade enhälligt på måndagen att sätta Ueno under resolution. Bankens kapital i förhållande till riskerna hade sjunkit under hälften av lagens minimikrav.
Vid en resolution sköter myndigheten själv avvecklingen av banken och kan flytta insättningarna till andra banker. Återstående tillgångar kan sedan säljas för att betala bankens skulder.
Ueno uppger att banken har omkring tre miljoner kunder och förvaltar 800–850 miljoner dollar i offentliga medel. Statens pensions- och sjukförsäkringsfond IPS har placerat omkring 380 miljoner dollar i banken.
Annons:
Statliga elbolaget ANDE och kraftverket Itaipú, som Paraguay driver tillsammans med Brasilien, har också pengar låsta i banken.
Protests have erupted across Paraguay after Ueno Bank was shut down in the middle of the night over a solvency crisis, leaving customers unable to access their money. An estimated 60% of the adult population banks with Ueno. https://t.co/yTIkqmbltb
IPS:s finanschef Gladys Vera uppgav för lokala medier att novemberpensionerna skulle betalas som vanligt, eftersom pengarna till de månatliga utbetalningarna ligger i en annan bank.
Fondens placering i Ueno sitter däremot fast. IPS planerar rättsliga åtgärder för att få tillbaka pengarna och söker ny bank åt de 32 000 pensionärerna som tar ut pensionen via Ueno.
Insättningsgarantin uppgår till 228,3 miljoner guaranies, omkring 38 000 dollar, per insättare och bank. Centralbanken har aviserat ett förskott på upp till 40 minimilöner, med avdrag för förfallna skulder till Ueno.
Utbetalningarna ska börja inom 24 timmar och vara klara inom fem arbetsdagar från den 5 november. Pengarna sätts in på kundens konto i en annan bank eller på ett nyöppnat sparkonto.
Centralbanken lovar inte full ersättning för belopp över insättningsgarantin. Myndigheten utlovar bara "största möjliga skydd", och utfallet hänger på resolutionen och en eventuell likvidation.
Peña undertecknade under onsdagen en nödlag för att snabba på utbetalningarna. Presidenten uppger att lagen täcker 98 procent av insättarna.
People in Paraguay protest after their money disappears into thin air 🇵🇾
> Ueno Bank, which held money of 60% of the adult population was shut down by the govt for financial trouble
> People lost their life savings and even the govt lost retirement money kept in the bank for elderly
> Govt is now promising to reimburse some money to the poor, but the rich will still lose their entire wealth
Paraguay has a PCI ~$10k, which some bhosads will claim must make it a paradise 😁 https://t.co/Ezz0aZvtuL
Centralbankschefen Carlos Carvallo ledde tidigare Financiera Ueno, föregångaren till banken, innan Peña utsåg honom 2023. Kritiker kallade utnämningen för en intressekonflikt.
Carvallo har nu meddelat sin avgång, och Peña har föreslagit Raúl Vera Bogado som ny centralbankschef.
Peña var affärspartner med Grupo Vázquez, koncernen som äger Ueno, fram till mars 2025. Ueno förnekar att presidenten någonsin varit aktieägare eller investerare i själva banken.
Presidenten och banken tillbakavisar båda anklagelser om felsteg. Centralbanken uppger att Carlos Carvallo har avstått från alla beslut som rör Ueno.
Carlos Carvallo uppgav på tisdagen att tillsynen först slog larm om Uenos lån till bolag med koppling till ägarna. Fortsatt granskning avslöjade allvarligare oegentligheter, som centralbanken nu ska anmäla.
Polisen har gripit åtta bankchefer med stöd av arresteringsorder, bland dem vd:n Miguel Vázquez och ordföranden Juan Manuel Gustale, rapporterar Infobae. Utredningen gäller trolöshet mot huvudman, otillbörligt agerande i krissituation och bedrägeri.
Hundratals sparare, pensionärer och studenter samlades på onsdagen vid Panteón de los Héroes i Asunción, för andra dagen i rad. Demonstranterna kräver riksrätt mot både Peña och vicepresidenten Pedro Alliana.
Oppositionssenatorn Rafael Filizzola uppger att samtal pågår med delar av regeringssidan för att samla en majoritet.
Ledamöter lämnade redan under onsdagen in anklagelseskriften för riksrättsinitiativet, med 35 underskrifter, rapporterar nyhetsbyrån EFE.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Banken pekar på starkare konjunktur och dyrare energi och öppnar för fler höjningar.
Beslutet kom onsdagen den 4 november och gäller från den 11 november. Riksbanken meddelar samtidigt att inflationen väntas stiga framöver.
Starkare konjunktur och kostnadsökningar när utbudet störs ligger bakom beslutet.
En bidragande faktor är de ökade energipriserna, som de senaste veckorna har stigit kraftigt, och Riksbanken pekar på Irankriget som den drivande faktorn i kedjan av störningar.
Annons:
Riksbanken räknar med att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år.
KPIF-inflationen var 1,5 procent i september. Utan tillfälliga finanspolitiska åtgärder hade den legat på 3 procent. Fler höjningar är ännu inte beslutade.
Om utsikterna för inflation och konjunktur står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med prognosen från september.
Nästa penningpolitiska rapport med nya prognoser publiceras den 16 december.
Protokollet från Riksbanksdirektionens möte kommer den 10 november.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.
Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.
Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.
Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.
Annons:
Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.
Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.
Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.
Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.
Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Närmare 500 000 svenskar är överskuldsatta, och många har lånat till hyra och mat. Sveriges Stadsmissioner kräver att kreditavtal ska kunna ogiltigförklaras när långivaren slarvat med kreditprövningen.
Siffran gäller 2025 och omfattar cirka 450 000 personer med aktiva skulder hos Kronofogden samt cirka 50 000 med pågående skuldsanering. Det framgår av Fattigdomsrapporten 2026, som Stadsmissionen publicerade. Det motsvarar fem procent av befolkningen och en ökning med 13 procent sedan 2019.
Skuldbeloppet hos Kronofogden har under samma tid vuxit med 86 procent, till 154 miljarder kronor. Unga vuxnas skulder där har fördubblats på tio år till 2,2 miljarder kronor, och omkring 30 000 personer mellan 18 och 25 år hade fastställda skulder 2025.
Hyra och mat, inte lyx
Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg avvisar bilden av att överskuldsättning handlar om lyxkonsumtion. Det säger han i en intervju med Epoch Times. Budget- och skuldrådgivarna i kommunerna ger enligt honom en helt annan bild.
Annons:
— Det är otroligt vanligt att man tar skulder för att betala hyra och fixa mat – sådana här grundläggande saker, säger Jonas Rydberg.
Rapporten noterar att Kronofogden anger överkonsumtion som vanligaste orsak bland dem som söker skuldsanering, utan att precisera vad begreppet innebär. Forskarna Julia Callegari och Frida Wallander vid Mälardalens universitet beskriver i stället "överlevnadskonsumtion", ett ord de hämtat från en budget- och skuldrådgivare. Lånen tas ofta för hyra, el och mat när inkomsten saknas eller inte räcker.
Rydberg pekar på en lång urholkning av välfärds- och socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har liberaliserats.
— Vi ska inte ha ett samhälle där människor hamnar under skälig levnadsnivå och blir desperata, säger han.
Krav på långivarna
Stadsmissionen vill att lån till människor som saknar möjlighet att betala tillbaka ska kunna ogiltigförklaras. Organisationen kräver också en stödgaranti med öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivningen samt lättare tillgång till skuldsanering. Vid skuldsanering bör den skuldsatte enligt Stadsmissionen först få betala själva skulden och därefter räntor och avgifter.
Riksrevisionen har uppskattat samhällskostnaden för överskuldsättning till uppemot 200 miljarder kronor om året, bland annat för sjukvård och produktionsbortfall.
— Kreditprövningen måste vara mycket precis. Har man inte gjort den så får företaget stå sitt kast, säger Jonas Rydberg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
