Endast fyra av tio hushåll skulle klara av en fördubbling av räntan som den är idag, visar en ny mätning från Novus. Så många som en halv miljon svenskar kan också behöva flytta från sina hem om räntekostnaderna fördubblas.
I takt med att de kraftigt ökade levnadskostnaderna ökar i Sverige har bostadsägares oro fortsatt att öka markant, och bostadspriserna faller samtidigt som boräntorna höjs. Många har redan i nuläget varit tvungna att sälja sina hem, något som Nya Dagbladet rapporterat om.
Nu visar en ny mätning från Novus/SVT att en halv miljon kan bli tvungna att flytta från sina hem om räntekostnaderna fördubblas jämfört med idag.
– Sju procent kan låta lite, men det handlar om cirka en halv miljon vuxna svenskar, konstaterar Torbjörn Sjöström vd på Novus.
Fyra av tio hushåll uppger att man skulle ha råd med en fördubbling av räntan i dagsläget. När mätningen gjordes i februari svarade sex av tio att man skulle ha råd med det.
En tredjedel av hushållen svarade också att man kommer att behöva dra ner på konsumtionen när räntorna stiger.
I mätningen som pågick mellan 15 och 21 september i år deltog 1012 personer i åldersgruppen 18-79 år.
Det här betyder det när centralbanken höjer styrräntan
I medierapportering ges ofta intryck av att centralbanker, som exempelvis Riksbanken, fastställer vilka räntenivåerna ska vara i samhället – eller att styrräntan är räntan som bankerna lånar pengar till av centralbanken.
Så är det dock inte. Snarare är styrräntan, motsvarande det som i USA kallas för “target rate”, ett mål som banken sätter upp – som man verkställer med vad som kallas öppna marknadsoperationer. Målet gäller att försöka påverka referensräntan – den ränta som affärsbanker är villiga att låna ut pengar till varandra över ett dygn för att täcka in eventuella underskott.
I praktiken betyder en höjd styrränta att centralbanken försöker minska penningmängden genom så kallade öppna marknadsoperationer (open market operations) – vilket exempelvis innefattar att centralbanken säljer skuldbrev från staten. När en obligation säljs kommer pengar in till centralbankens valv, och penningmängden i samhällsekonomin sjunker. Omvänt ökar mängden pengar i omlopp om centralbanken köper obligationer eller andra skuldbrev.
Penningpolitik utgående från en höjd styrränta leder kort sagt till mindre tillgängliga betalningsmedel i ekonomin.
Det är mot den bakgrunden centralbanker menar att höjd styrränta minskar inflationstrycket, då man tänker att mindre pengar leder till minskad efterfrågan. Med “inflation” syftar man som regel på allmänna prisökningar, även om den egentliga definitionen av ordet är ökad penningmängd (motsats: deflation).
Den absoluta merparten av alla pengar, kan tilläggas, skapas inte genom centralbanken, utan genom att affärsbanker beviljar lån. Penningpolitikens inverkan från centralbanken är således indirekt. Själva aviseringen om höjd styrränta gör som regel att även affärsbankerna planerar för höjda räntor.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
