Annons:

Fastighetsbolagens krav kan leda till skenande hemlöshet

Välfärdskollapsen

Publicerad november 13, 2024 – av Isac Boman
Många svenskar vittnar om hur de inte har någon möjlighet att betala de hyror som värdarna vill se.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 46 200,00 SEK 62% Mål: 75 000,00 SEK

De senaste åren har många fastighetsbolag krävt årliga hyreshöjningar på mellan 10 och 15 procent – om detta blir verklighet framöver kommer många svenskar att tvingas lämna sina hem - och riskerar att stå utan tak över huvudet.

”Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, lyder ett av många vittnesmål.

De två senaste åren har landets hyreshöjningar varit i snitt 4,1 respektive 5,0 procent – och även om alla hyror för 2025 ännu inte är färdigförhandlade förväntas det även nästa år bli en höjning på cirka fem procent.

Många fastighetsägare krävde återigen att hyresnivåerna skulle höjas med uppemot 15 procent och hänvisade till inflationen, dyrare underhåll och ökade kostnader i allmänhet, men så blev det alltså inte – åtminstone inte denna gång.

Annons:

Hyresvärdarna har i många fall argumenterat för att tvåsiffriga årliga höjningar är rimliga, att det inte bara är låginkomsttagare som bor i hyreslägenheter och att många utan större problem skulle klara av en sådan markant höjning.

"Skulle innebära katastrof"

När Hyresgästföreningen frågar hyresgäster runtom i landet hur en tvåsiffrig hyreshöjning hade påverkat dem träder dock en annan bild fram, och många vittnar om att de hade blivit hemlösa om fastighetsbolagen fått sin vilja igenom.

”Jag kommer tyvärr vara tvungen att säga upp mitt kontrakt,” lyder ett vittnesmål.

“Det hade blivit svårt för mig att bo kvar. Jag är pensionär och har ingen hög pension. Det är så mycket annat som också har blivit dyrare. Man försöker handla så billigt man kan men det är svårt ibland att få pengarna att räcka en hel månad”, berättar en annan.

”Fattig pensionär som jag är, skulle det innebära katastrof och flytt om jag ens skulle orka flytta”, förklarar en tredje.

"Jobba heltid och vara inneboende"

Andra vittnar om hur de, trots att de arbetar heltid och bor litet, inte hade klarat av en hyreshöjning runt 15 procent utan istället tvingats leta efter ett rum och försöka bli inneboende hos någon.

”Det känns inte alls bra, jag är 50 år, har ett heltidsjobb men kommer inte kunna bor kvar i min lilla 1:a om jag får en sån stor hyreshöjning på 15 %. Vart är vi på väg, när ska någon sätta stopp för det?”.

”Så klart väldigt mycket då hyran för 44 kvm redan är på 9 250 kr. Det är svårt att hitta något mycket mindre än så. Jag är 59 år och känner att vara inneboende när man arbetar heltid inte känns så värdigt”, berättar en annan hyresgäst.

Fler barnfamiljer vräks

Det finns också de som berättar om hur de skulle tvingas flytta ut på gatan om hyresvärdarna nästa gång får igenom sina krav, och hur de sociala skyddsnäten inte räcker till.

”Det skulle innebära att jag och mina barn inte skulle kunna bo kvar då vi redan kämpar för att få det att gå runt med tidigare hyreshöjning och alla ökade kostnader för att leva basalt”.

Hyresgäster förklarar också hur de redan idag prioriterar bort mediciner som ”inte är livsnödvändiga”, äter hos släktingar och har slutat lägga pengar på allt utom hyra, el och mat – men att pengarna ändå inte räcker.

”Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, berättar en hyresgäst.

”Finns det något piller som mättar som man får på högkostnadsskyddet?”, undrar en annan.

Vittnesmålen går i linje med Kronofogdens rapporter om att vräkningarna ökar kraftigt i Sverige – och att allt fler barnfamiljer också blir hemlösa. Trots larmen har makthavarna inte presenterat några konkreta lösningar på det växande problemet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lånar till mat och hyra – Stadsmissionen kräver skärpta kreditregler

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 10:23 – av Emil Fjellstedt
Kunder med rullkorgar i en butiksgång mellan livsmedelshyllor, med Matmissionens skylt i bakgrunden.
Matmissionen är Stockholms Stadsmissions sociala matbutiker, där medlemmar med låg inkomst kan handla till lägre priser.

Närmare 500 000 svenskar är överskuldsatta, och många har lånat till hyra och mat. Sveriges Stadsmissioner kräver att kreditavtal ska kunna ogiltigförklaras när långivaren slarvat med kreditprövningen.

Siffran gäller 2025 och omfattar cirka 450 000 personer med aktiva skulder hos Kronofogden samt cirka 50 000 med pågående skuldsanering. Det framgår av Fattigdomsrapporten 2026, som Stadsmissionen publicerade. Det motsvarar fem procent av befolkningen och en ökning med 13 procent sedan 2019.

Skuldbeloppet hos Kronofogden har under samma tid vuxit med 86 procent, till 154 miljarder kronor. Unga vuxnas skulder där har fördubblats på tio år till 2,2 miljarder kronor, och omkring 30 000 personer mellan 18 och 25 år hade fastställda skulder 2025.

Hyra och mat, inte lyx

Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg avvisar bilden av att överskuldsättning handlar om lyxkonsumtion. Det säger han i en intervju med Epoch Times. Budget- och skuldrådgivarna i kommunerna ger enligt honom en helt annan bild.

— Det är otroligt vanligt att man tar skulder för att betala hyra och fixa mat – sådana här grundläggande saker, säger Jonas Rydberg.

Rapporten noterar att Kronofogden anger överkonsumtion som vanligaste orsak bland dem som söker skuldsanering, utan att precisera vad begreppet innebär. Forskarna Julia Callegari och Frida Wallander vid Mälardalens universitet beskriver i stället "överlevnadskonsumtion", ett ord de hämtat från en budget- och skuldrådgivare. Lånen tas ofta för hyra, el och mat när inkomsten saknas eller inte räcker.

Rydberg pekar på en lång urholkning av välfärds- och socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har liberaliserats.

— Vi ska inte ha ett samhälle där människor hamnar under skälig levnadsnivå och blir desperata, säger han.

Krav på långivarna

Stadsmissionen vill att lån till människor som saknar möjlighet att betala tillbaka ska kunna ogiltigförklaras. Organisationen kräver också en stödgaranti med öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivningen samt lättare tillgång till skuldsanering. Vid skuldsanering bör den skuldsatte enligt Stadsmissionen först få betala själva skulden och därefter räntor och avgifter.

Riksrevisionen har uppskattat samhällskostnaden för överskuldsättning till uppemot 200 miljarder kronor om året, bland annat för sjukvård och produktionsbortfall.

— Kreditprövningen måste vara mycket precis. Har man inte gjort den så får företaget stå sitt kast, säger Jonas Rydberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Eleverna förstår inte läraren – skolans svar är ett möte med tolk

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Elever sitter i ett klassrum, sedda bakifrån, med en lärare vid tavlan

Elever på en högstadieskola i Värmland förstår inte lärarens svenska, enligt föräldrarna. Nu behöver rektorn en tolk för att samtala med skolans egen lärare.

Problemen började redan första skoldagen efter sommarlovet i augusti. Det berättar oroliga föräldrar för Nya Wermlands-Tidningen, som rapporterar om fallet på en högstadieskola i en värmländsk kommun.

— Det fungerar liksom inte, säger en förälder till tidningen.

Enligt NWT beskriver föräldrarna missförstånd både under lektionerna och i andra kontakter med läraren. De oroar sig för att barnen ska halka efter.

Flera föräldrar uppger att de har kontaktat rektorn och kommunen utan att få svar.

I ett utskick till berörda familjer bekräftar rektorn att klagomålen är kända och framför allt gäller lärarens svenska, enligt NWT.

"Jag är fullt medveten om problemen och har samtal med NN kring det. Vi har också under denna vecka ett inbokat samtal tillsammans med tolk för att kunna reda ut ordentligt var problemet ligger", skriver rektorn.

Att skolan behöver tolk för samtalet får en förälder att reagera.

— Då får vi ett mejl där de skriver att de ska ta hjälp av en tolk för att reda ut problemet. Men, det anser jag att man redan vet när man behöver en tolk, säger föräldern till NWT.

Läraren får redan stöd, och enligt rektorn ska fler insatser sättas in. I utskicket lyfter rektorn också kommunens ansvar som arbetsgivare.

"Vi som kommun har också ett ganska långtgående ansvar gentemot lärarna, att erbjuda dem det stöd som krävs för att de ska kunna göra ett bra jobb".

Till NWT vill rektorn inte kommentera situationen närmare, med hänvisning till lärarens "integritet".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands sparrecept: Längre arbetsliv och mer AI

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Finansministeriets tjänstemän framför en blå bakgrund med talarstolar och mikrofoner, med publikens silhuetter i förgrunden.
Finansministeriets tjänstemän presenterade sina förslag den 7 oktober 2026. En höjning av den lägsta pensionsåldern till 70 år kräver politiska beslut.

Finländarna kan få jobba till 70 och småbarnsfamiljer förlora hemvårdsstödet, om politikerna följer Finansministeriets tjänstemän. Inget är beslutat än – förslagen är tjänstemännens inspel inför nästa regerings sparjakt.

Finansministeriet publicerade den 7 oktober sitt tjänsteinlägg "Lita på framtiden". Ministeriets tjänstemän har lämnat sådana inlägg inför regeringsförhandlingarna sedan valet 1991. Besluten fattas av de folkvalda.

Bakgrunden är ett mål som en parlamentarisk arbetsgrupp satte upp i februari: de offentliga finanserna ska stärkas med 8–11 miljarder euro fram till 2031. Enligt ministeriet får inga utgifter eller skatter lämnas utanför granskningen, och besluten bör komma redan i början av nästa valperiod.

Den finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja skriver att anpassningen är "tyvärr så omfattande att det nödvändigtvis kommer att påverka många finländares vardag".

Pension vid 70 och slopat hemvårdsstöd

Tjänstemännen vill att den lägsta åldersgränsen för ålderspension gradvis höjs till 70 år, med sex månader per årskull. Därefter ska pensionsåldern knytas till den förväntade livslängden. Enligt Svenska Yle beräknas förändringen på sikt ge 50 000–120 000 fler sysselsatta.

Hemvårdsstödet, som betalas till familjer som tar hand om sina småbarn hemma i stället för att använda dagvård, föreslås slopas eller kortas väsentligt. Ministeriet vill på så vis höja "deltagningsgraden för föräldrar till små barn" i arbetslivet. Åtgärden kan ge 10 000 nya jobb.

Även studenter berörs. Finländare som läser en andra examen på samma nivå föreslås betala läsårsavgifter.

AI, färre kommuner och skatt på ved

Antalet kommuner och välfärdsområden ska minskas kraftigt. Går kommunstrukturen inte att förändra kan välfärdsområdena eller staten ta över uppgifter. Sammanslagna ämbetsverk väntas ge cirka 100 miljoner euro i permanenta besparingar i slutet av valperioden 2031–2035.

Den offentliga sektorn ska också ta i bruk artificiell intelligens i stor skala, särskilt i beskattning och handläggning. Lagstiftningen ska ändras för att möjliggöra det.

Ineffektiva företagsstöd ska skäras ned och staten föreslås sälja börsaktier för 2–3 miljarder euro, pengar som i stället ska gå till onoterade tillväxtbolag. Samtidigt vill tjänstemännen höja skatten på fossila bränslen, slopa energiskattestödet för torv och införa skatt på trä och ved för värmeproduktion.

Den 26 oktober publicerar ministeriet mer detaljerade kartläggningar av utgifter, strukturer och skatter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre bestals – Malmö anmälde inte ett enda fall till IVO

Ökade otryggheten

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en äldre persons hand på en käpp och Malmö stadshus.

Malmö stad registrerade 180 avvikelser om misstänkta stölder inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. Inte ett enda av fallen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt en granskning av Senioren.

Uppgifterna omfattar både vård- och omsorgsboenden och personer med hemtjänst. Enligt Senioren rör det sig även om grova misstänkta tillgrepp där stora belopp har försvunnit och polisutredningar har genomförts.

Enligt IVO ska en verksamhet inom socialtjänsten utreda rapporterade missförhållanden. Om ett missförhållande bedöms som allvarligt, eller risken för det som påtaglig, ska huvudmannen anmäla det enligt lex Sarah till myndigheten.

Återkommande anställningar

Senioren uppger att en undersköterska som förekommit i flera polisutredningar har haft återkommande anställningar i Malmö stad sedan 2014. Tidningen har tagit del av åtta anställningskontrakt. Vid den senaste rekryteringen, 2024, uppges referenserna ha gett klartecken.

Först efter att Sydsvenskan under sommaren uppmärksammat att undersköterskan fortfarande var anställd stängdes personen av, enligt Senioren. Anställningen har därefter avslutats.

Helen Martinsson, med övergripande ansvar för stadens vård- och omsorgsboenden, skriver till Senioren att staden har konstaterat brister i hanteringen, bland annat i referenstagningen.

— Det ser vi mycket allvarligt på, skriver hon.

Malmö stad meddelade i mars i år att en annan misstänkt allvarlig händelse inom hemtjänsten hade polisanmälts och skulle anmälas till IVO enligt lex Sarah.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.