Annons:

Fastighetsbolagens krav kan leda till skenande hemlöshet

Välfärdskollapsen

Publicerad november 13, 2024 – av Isac Boman
Många svenskar vittnar om hur de inte har någon möjlighet att betala de hyror som värdarna vill se.

De senaste åren har många fastighetsbolag krävt årliga hyreshöjningar på mellan 10 och 15 procent – om detta blir verklighet framöver kommer många svenskar att tvingas lämna sina hem - och riskerar att stå utan tak över huvudet.

Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, lyder ett av många vittnesmål.

De två senaste åren har landets hyreshöjningar varit i snitt 4,1 respektive 5,0 procent – och även om alla hyror för 2025 ännu inte är färdigförhandlade förväntas det även nästa år bli en höjning på cirka fem procent.

Många fastighetsägare krävde återigen att hyresnivåerna skulle höjas med uppemot 15 procent och hänvisade till inflationen, dyrare underhåll och ökade kostnader i allmänhet, men så blev det alltså inte – åtminstone inte denna gång.

Annons:

Hyresvärdarna har i många fall argumenterat för att tvåsiffriga årliga höjningar är rimliga, att det inte bara är låginkomsttagare som bor i hyreslägenheter och att många utan större problem skulle klara av en sådan markant höjning.

"Skulle innebära katastrof"

När Hyresgästföreningen frågar hyresgäster runtom i landet hur en tvåsiffrig hyreshöjning hade påverkat dem träder dock en annan bild fram, och många vittnar om att de hade blivit hemlösa om fastighetsbolagen fått sin vilja igenom.

Jag kommer tyvärr vara tvungen att säga upp mitt kontrakt,” lyder ett vittnesmål.

Det hade blivit svårt för mig att bo kvar. Jag är pensionär och har ingen hög pension. Det är så mycket annat som också har blivit dyrare. Man försöker handla så billigt man kan men det är svårt ibland att få pengarna att räcka en hel månad”, berättar en annan.

Fattig pensionär som jag är, skulle det innebära katastrof och flytt om jag ens skulle orka flytta”, förklarar en tredje.

"Jobba heltid och vara inneboende"

Andra vittnar om hur de, trots att de arbetar heltid och bor litet, inte hade klarat av en hyreshöjning runt 15 procent utan istället tvingats leta efter ett rum och försöka bli inneboende hos någon.

Det känns inte alls bra, jag är 50 år, har ett heltidsjobb men kommer inte kunna bor kvar i min lilla 1:a om jag får en sån stor hyreshöjning på 15 %. Vart är vi på väg, när ska någon sätta stopp för det?”.

Så klart väldigt mycket då hyran för 44 kvm redan är på 9 250 kr. Det är svårt att hitta något mycket mindre än så. Jag är 59 år och känner att vara inneboende när man arbetar heltid inte känns så värdigt”, berättar en annan hyresgäst.

Fler barnfamiljer vräks

Det finns också de som berättar om hur de skulle tvingas flytta ut på gatan om hyresvärdarna nästa gång får igenom sina krav, och hur de sociala skyddsnäten inte räcker till.

Det skulle innebära att jag och mina barn inte skulle kunna bo kvar då vi redan kämpar för att få det att gå runt med tidigare hyreshöjning och alla ökade kostnader för att leva basalt”.

Hyresgäster förklarar också hur de redan idag prioriterar bort mediciner som ”inte är livsnödvändiga”, äter hos släktingar och har slutat lägga pengar på allt utom hyra, el och mat – men att pengarna ändå inte räcker.

Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, berättar en hyresgäst.

Finns det något piller som mättar som man får på högkostnadsskyddet?”, undrar en annan.

Vittnesmålen går i linje med Kronofogdens rapporter om att vräkningarna ökar kraftigt i Sverige – och att allt fler barnfamiljer också blir hemlösa. Trots larmen har makthavarna inte presenterat några konkreta lösningar på det växande problemet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Äldre bestals – Malmö anmälde inte ett enda fall till IVO

Ökade otryggheten

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en äldre persons hand på en käpp och Malmö stadshus.

Malmö stad registrerade 180 avvikelser om misstänkta stölder inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. Inte ett enda av fallen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt en granskning av Senioren.

Uppgifterna omfattar både vård- och omsorgsboenden och personer med hemtjänst. Enligt Senioren rör det sig även om grova misstänkta tillgrepp där stora belopp har försvunnit och polisutredningar har genomförts.

Enligt IVO ska en verksamhet inom socialtjänsten utreda rapporterade missförhållanden. Om ett missförhållande bedöms som allvarligt, eller risken för det som påtaglig, ska huvudmannen anmäla det enligt lex Sarah till myndigheten.

Återkommande anställningar

Senioren uppger att en undersköterska som förekommit i flera polisutredningar har haft återkommande anställningar i Malmö stad sedan 2014. Tidningen har tagit del av åtta anställningskontrakt. Vid den senaste rekryteringen, 2024, uppges referenserna ha gett klartecken.

Först efter att Sydsvenskan under sommaren uppmärksammat att undersköterskan fortfarande var anställd stängdes personen av, enligt Senioren. Anställningen har därefter avslutats.

Helen Martinsson, med övergripande ansvar för stadens vård- och omsorgsboenden, skriver till Senioren att staden har konstaterat brister i hanteringen, bland annat i referenstagningen.

Det ser vi mycket allvarligt på, skriver hon.

Malmö stad meddelade i mars i år att en annan misstänkt allvarlig händelse inom hemtjänsten hade polisanmälts och skulle anmälas till IVO enligt lex Sarah.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IVO: Äldre utsätts för våld och sexuella övergrepp

Välfärdskollapsen

Publicerad juli 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
En äldre kvinna sitter ensam i en rullstol framför ett fönster.

Äldre lämnas utan hjälp med mat, hygien, toalettbesök och läkemedel – och utsätts i vissa fall för våld och sexuella övergrepp av personal. En rapport från Inspektionen för vård och omsorg visar omfattande missförhållanden i den svenska äldreomsorgen.

IVO har analyserat samtliga 1 430 lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. De vanligaste bristerna gäller beviljad hjälp som antingen inte har utförts alls eller har utförts på fel sätt.

Totalt handlar 468 anmälningar om uteblivna insatser och 443 om felaktigt utförda insatser. I flera fall har äldre blivit liggande utan hjälp trots att de larmat efter personal, framgår av den officiella rapportredovisningen.

Våld och sexuella övergrepp

Av anmälningarna gäller 150 fysiskt våld, övergrepp eller sexuella övergrepp som har begåtts av personal. IVO beskriver sexuellt våld, olämplig beröring, hårdhänt hantering, knuffar, slag, fasthållning och annan kränkande fysisk behandling.

Ytterligare 170 anmälningar gäller bristande bemötande, psykiska övergrepp eller andra kränkningar. Ett mindre antal rör ekonomiska övergrepp, våld mellan boende, insatser mot den äldres vilja, rättssäkerhetsbrister eller brister i den fysiska miljön.

Det är särskilt oroande att det förekommer våld och övergrepp mot de äldre då många av dem har begränsade möjligheter att skydda sig och är beroende av personal för sin dagliga trygghet och omsorg, säger Peder Carlsson, avdelningschef på IVO.

Utredningarna ofta otillräckliga

Flest anmälningar kommer från särskilda boenden, följt av hemtjänsten. Kommunalt drivna verksamheter står för den största andelen. IVO understryker samtidigt att antalet anmälningar inte ensamt kan användas som mått på kvalitet, eftersom skillnader bland annat kan bero på verksamheternas storlek, uppdrag och benägenhet att rapportera.

Myndigheten riktar även kritik mot hur händelserna utreds. I ungefär hälften av anmälningarna har kommuner och andra verksamhetsutövare behövt lämna kompletteringar. Huvudmännen har ofta stannat vid den enskilda händelsen utan att analysera de bakomliggande orsakerna, som främst handlar om brister i processer, rutiner och riktlinjer.

Rapporten ingår i ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas i januari 2027. Regeringen har dessutom tillsatt en särskild utredning som bland annat ska föreslå hur övergrepp kan förebyggas och hur äldre ska kunna välja kön på omsorgspersonalen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu är måttet rågat

Välfärdskollapsen

När ett postombud inte längre kan sälja ett frimärke har något gått förlorat i ett Sverige som vant sig vid allt sämre samhällsservice, skriver Tege Tornvall.

Uppdaterad juli 4, 2026, Publicerad juli 3, 2026 – av Tege Tornvall
Postnords huvudkontor Arken i Solna.
Postnords huvudkontor, Arken, i Solna.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Glad i hågen kliver jag in på posten för att posta ett brev till Skatteverket. Bakom disken står en ung dam. Jag räcker fram brevet och säger:

– Kan jag få ett frimärke till detta?

Utan att rodna eller skämmas svarar den unga damen:

– Vi säljer inte frimärken.

Golvet rämnar. Taket rasar. Jag hugger tag i disken för att inte dras med. Att man inte kan köpa biljett på tåget visste jag redan. Men detta!

Utanför står två gula brevlådor – tydligen för ofrankerade försändelser.

”Posten” är numera dansk-svenska Postnord, som kämpar för sin överlevnad i konkurrens med e-post, sms och andra digitala medier.

Postverket var en gång, liksom Televerket, en statlig myndighet man kunde lita på. Men inte längre.

Ändå tycks ingen bry sig. Svenskar är märkligt fogliga. Men för mig är måttet rågat!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre av fyra kommuner ser språkproblem i äldreomsorgen

Välfärdskollapsen

Publicerad juni 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
Den 1 juli 2026 införs nya språkkrav inom äldreomsorgen efter återkommande rapporter om missförstånd.

Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen.

Kommunalarbetarens granskning, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan.

I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser.

Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram.

Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger, sade han.

I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.

Språktester ökar snabbt

Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester.

Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.

Ny lag från 1 juli

Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt lagändringen ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.

Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete.

Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024.

SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.