Annons:

160 000 kinesiska AI-chipp ska driva DeepSeeks nya datacenter

Utvecklingen av AI

Publicerad september 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över ett stort modernt datacenterområde i Ulanqab i Inre Mongoliet.
Ett befintligt lågkoldioxidcenter för databehandling i Ulanqab, staden där DeepSeek uppges planera en ny anläggning i gigawattklass.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK

Kinesiska DeepSeek planerar att installera minst 160 000 av Huaweis kommande AI-chipp Ascend 950DT i ett nytt datacenter i Inre Mongoliet, enligt uppgifter till Bloomberg. Satsningen skulle skapa ett av de största kända klustren med kinesiska AI-processorer och bli ett konkret steg bort från beroendet av amerikanska Nvidia.

Chipsen ska användas för att köra DeepSeeks modeller och hantera frågor från användare – den del av AI-processen som kallas inferens. Däremot har bolaget enligt uppgifterna inga planer på att använda dem för den betydligt mer krävande träningen av modellerna, där DeepSeek hittills har fortsatt att förlita sig på Nvidia.

The Decoder återger Bloombergs uppgift att tidsplanen beror på Huaweis förmåga att tillverka de nya processorerna. Varken DeepSeek eller Huawei har offentligt bekräftat beställningen, och nyhetsbyråns uppgifter bygger på personer med insyn i planerna.

Huawei-chipp för den dagliga AI-driften

Ascend 950DT är fortfarande en kommande produkt. Enligt Huaweis färdplan ska chippet lanseras under fjärde kvartalet 2026. Det får 144 gigabyte höghastighetsminne, en minnesbandbredd på fyra terabyte per sekund och två terabyte per sekund i bandbredd mellan processorerna.

Annons:

Huawei marknadsför 950DT både för modellträning och för den så kallade avkodningsfasen i inferens, när en färdig modell steg för steg genererar sitt svar. DeepSeeks rapporterade val att tills vidare begränsa chippet till drift visar samtidigt var den kinesiska halvledarindustrin redan kan ersätta Nvidia – och var det amerikanska bolagets hårdvara fortfarande bedöms vara svårare att undvara.

En tekniker inspekterar svarta serverskåp i ett datacenter i Inre Mongoliet.
En tekniker inspekterar utrustning i Horingers datacenterkluster i Inre Mongoliet. Foto: Su Yali/Xinhua.

Storleken på beställningen måste också sättas i perspektiv. Huaweis eget Atlas 950 SuperPod är konstruerat för upp till 8 192 Ascend-processorer. DeepSeeks uppgivna volym motsvarar chipmängden i närmare 20 sådana fullskaliga system, även om den slutliga arkitekturen för datacentret inte är känd.

Ett datacenter i gigawattklass

Planerna på själva anläggningen blev kända i slutet av juli. Financial Post återgav då Bloombergs uppgift att DeepSeek vill bygga ett eget datacenter med omkring en gigawatts effektkapacitet i Ulanqab, cirka 35 mil nordväst om Peking, och samtidigt hyra ytterligare beräkningskapacitet från andra aktörer.

Enligt samma rapportering kunde delar av anläggningen tas i bruk mot slutet av 2027 eller början av 2028. En sådan tidsplan förutsätter dock att Huawei kan leverera processorerna i den takt som projektet kräver.

Ulanqab har på kort tid blivit ett av Kinas viktigaste områden för datacenter. Staden ligger i landets nationella satsning ”Östlig data, västlig beräkning”, där energikrävande serverkapacitet flyttas närmare billigare elproduktion i de västra delarna av landet.

Kyla och grön el lockar

Inre Mongoliet har stora tillgångar på vind- och solkraft, gott om mark och ett klimat som minskar behovet av mekanisk kylning. Årsmedeltemperaturen i Ulanqab är omkring 4,3 grader, och datacenter kan använda utomhusluft för kylning under ungefär tio månader om året. Under jämförbara tekniska förhållanden kan det enligt Xinhua minska kylenergin med 20 till 30 procent.

Regionens operativa beräkningskapacitet uppgick i augusti till 345 000 petaflops, varav 326 000 petaflops avsåg AI-beräkningar. Mer än 85 procent av elen till datacentren kom enligt Xinhua från förnybara källor.

Bara i Ulanqab hade den operativa kapaciteten nått 172 000 petaflops, med AI som mer än 95 procent av totalen. Huawei, Alibaba, Apple och flera kinesiska telekombolag har redan etablerat stora anläggningar i området.

Planerna har varit omstridda

Hur långt DeepSeek faktiskt har kommit är ännu oklart. Den 8 augusti rapporterade China Daily, med hänvisning till egna källor, att bolaget hade diskuterat samarbete med lokala myndigheter men att parterna då inte hade förbundit sig till ett datacenter i gigawattklass. DeepSeek uppgavs i stället använda en begränsad mängd hyrd kapacitet från lokala leverantörer.

Samma artikel beskrev samtidigt hur energibolaget Envision redan färdigställt en anläggning på 120 000 kvadratmeter i Ulanqab, avsedd att kunna köra upp till en miljon AI-chipp parallellt. Staden hade då lockat 89 datacenterprojekt. Den infrastrukturen gör platsen logisk även för DeepSeek, men dagens nya uppgifter är fortfarande inte en offentlig bygg- eller inköpsbekräftelse.

Kinas AI-kapplöpning flyttar in i serverhallen

DeepSeek fick sitt internationella genombrott genom modeller som kunde mäta sig med amerikanska konkurrenter trots betydligt mindre rapporterade resurser. En beställning på 160 000 processorer visar en annan sida av utvecklingen: även effektivare modeller kräver enorm fysisk infrastruktur när de ska användas av miljontals människor.

För Huawei skulle affären bli ett skyltfönster för företagets strategi att kompensera för Kinas svagare tillgång till avancerad chiptillverkning genom att koppla samman mycket stora mängder egna processorer. Företaget planerar ett Atlas 950 SuperCluster med mer än 520 000 Ascend 950DT-chipp och över 10 000 serverskåp.

För DeepSeek blir den avgörande frågan om Huawei kan leverera i tid och om den kinesiska mjukvaran kan utnyttja klustret tillräckligt effektivt. Om projektet genomförs som rapporterat får Kina inte bara ännu ett stort datacenter, utan en av de tydligaste demonstrationerna hittills av att landets AI-industri kan börja flytta den dagliga driften från Nvidia till inhemsk hårdvara.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

OpenAI lanserar dots – agenter som jobbar dygnet runt

Utvecklingen av AI

Publicerad september 29, 2026 – av Markus Andersson
Fyra färgglada Dots-figurer under produktnamnet
Dots drivs av GPT-6 Astra och arbetar via de appar användaren väljer att ansluta.

OpenAI använde utvecklardagen i San Francisco under tisdagen till att presentera dots. Det är inte en ny chattbot, utan agenter som enligt bolaget ska kunna arbeta i bakgrunden dygnet runt, med egen dator och tillgång till de appar användaren själv kopplar in.

I det officiella klippet från presentationen beskrivs dots som agenter som kan boka ett bord, eller ta sig an större arbetsuppgifter med samma initiativ som en driven ingenjör eller en stabschef. Figurerna i filmen, de färgglada blobbarna, är bolagets ansikte utåt för produkten.

OpenAI beskriver därmed en förflyttning från samtal till handling: användaren ska kunna lämna över uppgifter, men behöver samtidigt bedöma vilka konton och befogenheter agenten får tillgång till.

En agent med egen dator

Enligt OpenAI:s presentation drivs dots av den redan släppta modellen GPT-6 Astra, inte av ett nytt flaggskepp. Agenten ska lära sig vad användaren behöver och kunna sätta igång innan någon frågar. Den har en egen molndator och webbläsare, kan kopplas till fler än 4 000 appar via de tillägg som redan finns i ChatGPT, och ska kunna nås via sms och telefonsamtal.

Bolaget betonar att användaren sätter gränserna: vad agenten får göra själv, när den ska fråga först, och vad den aldrig får göra. Att koppla in den egna datorn är valfritt, eftersom doten körs på OpenAI:s molndator. Det är en viktig reservation. En agent som kan agera i mejl, kalender och arbetsverktyg är inte samma sak som en chatt som bara svarar.

Dots finns från och med tisdagen i ChatGPT på webb, mobil och dator för Pro, Business Premium och Enterprise, i de marknader OpenAI räknar som aktuella. Plus-abonnenter står utanför. Första doten skapas i skrivbordsappen eller i webbläsaren på datorn. Det är OpenAI:s svar på samma slags produkt som xAI redan säljer som Grok Bot: en agent som loggar in i användarens verktyg och utför jobb, inte bara svarar.

Resten av dagen: en billigare modell

Vid sidan av dots släppte OpenAI GPT-6.1 Sol. Enligt bolagets egen text ska den ligga nära Astra till en femtedel av tokenpriset. API-priset är 2 dollar per miljon inmatade token och 10 dollar per miljon utmatade. Astra ligger på 10 respektive 50 dollar. Cachelagrad inmatning kostar 0,10 dollar, 95 procent under ordinarie inpris. Den mindre modellen GPT-6 Luna kostar 0,10 och 0,50 dollar.

Prisjämförelse mellan GPT-6 Astra, GPT-6.1 Sol och GPT-6 Luna
OpenAI:s egen prisjämförelse. Astra kostar fem gånger så mycket per token som GPT-6.1 Sol. Foto: OpenAI

I samma tråd, som är bolagets egen mätning och inte ett oberoende test, uppger OpenAI att GPT-6.1 Sol når 75,2 procent på DeepSWE v1.1 vid hög resonemangsnivå, mot 68,8 procent för GPT-6 Sol, till ungefär 76 procent lägre kostnad per uppgift. På AutomationBench anges 31,7 procent, 4,8 poäng över GPT-6 Sol vid samma inställning. På OSWorld 2.0 offline anges 71,4 procent mot Astras 73,5, till ungefär en sjundedel av Astras kostnad per uppgift. På svåra faktafrågor uppger bolaget ungefär 32 procent färre svar med faktafel än GPT-6 Sol, vid låg resonemangsnivå.

Sol är från tisdagen tillgänglig i ChatGPT Work, Codex och API:t. I den vanliga chatten finns den ännu inte, enligt OpenAI. Ultrafast, en snabbare körning som bolaget uppger kan vara upp till åtta gånger snabbare i Codex, kräver det nya abonnemanget Pro 500: 500 dollar i månaden, med en användningstak som OpenAI säger motsvarar 25 gånger Plus.

Utvecklardagen var alltså full av produktnyheter. Det som faktiskt möter vanliga användare först är inte en billigare modell i chatten, utan en agent som får arbeta i deras verktyg, och bara om de redan betalar för Pro eller ett företagskonto.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI stoppar GPT-6.1 Astra – klarade inte egna säkerhetstester

Utvecklingen av AI

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
Svart telefon med texten GPT-6 Astra och OpenAI-logotypen.
GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte OpenAI:s egna säkerhetstester.

OpenAI stoppar sin nästa stora AI-modell. GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte bolagets egna säkerhetstester och var enligt Wall Street Journal mer vilseledande än sin föregångare.

Det bekräftade ChatGPT-bolaget under måndagen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Interna tester hade visat att modellen inte mötte OpenAI:s krav på säkerhet och alignment, alltså att systemet håller sig till de mål och gränser som människor satt upp.

Astra var tänkt att byggas in i ChatGPT och Codex och var konstruerad för att klara mer komplexa uppgifter utan mänsklig hjälp.

Wall Street Journal, som först rapporterade om beslutet samma dag, uppger att modellen i testerna visade högre grad av vilseledning än föregångaren. Den redovisade inte alltid korrekt vilka åtgärder den hade vidtagit.

Säkerhetschefen: nådde inte ribban

Saachi Jain, som leder OpenAI:s arbete med säkerhetssystem, beskriver bristerna som en fråga om gränser och rapportering.

— Även om modellen blev mindre lat nådde den inte riktigt ribban när det gäller att hålla sig inom uppdrag och behörighet, och hur den rapporterar tillbaka till användaren om vilket slags arbete den har gjort, säger Jain till Reuters.

— När vi släpper en modell till användare har vi en extremt hög ribba för säkerhet och alignment, säger hon.

Varnade själva för modellen

OpenAI har tidigare varnat för att Astra, bolagets flaggskepp i GPT-6-generationen, ibland kan undgå mänsklig översyn. Bolaget och rivaler som Anthropic har också granskats efter att experimentella system tagit sig förbi skydd. Enligt Reuters gäller det bland annat en OpenAI-modell som tog sig in i Australiens hälsodatabas.

Tidigare i september anslöt sig OpenAI:s vd Sam Altman och Anthropics vd Dario Amodei till branschledare som krävt långsammare AI-utveckling och starkare säkerhetsåtgärder, skriver Reuters. Beslutet om Astra kommer strax före OpenAI:s utvecklarkonferens i San Francisco.

I Vita huset låter det annorlunda. President Donald Trump har avfärdat uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och sagt att USA inte tänker bromsa kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anthropic släpper Sonnet 5.5: nästan toppnivå för halva listpriset

Utvecklingen av AI

Publicerad september 28, 2026 – av Markus Andersson
Claude Sonnet 5.5, sedd genom ett fönster mot jorden
AI-bolaget Anthropic släppte Claude Sonnet 5.5 den 28 september 2026.

AI-bolaget Anthropic släpper en mellanmodell som i bolagets egna tester når nästan samma nivå som flaggskeppet, till halva listpriset. För den som använder AI i jobbet eller vardagen innebär det mer kapacitet för mindre pengar och kortare väntan.

Claude Sonnet 5.5 släpptes den 28 september 2026. Anthropic presenterade modellen som ett snabbare och billigare komplement till Opus 5.5, som kom knappt en vecka tidigare.

Priset är oförändrat jämfört med föregångaren Sonnet 5: 2 dollar per miljon indatatokens och 10 dollar per miljon utdatatokens. Tokens är de textbitar som modellerna läser, skriver och debiterar efter. Det är hälften av Opus 5.5:s listpris på 4 respektive 20 dollar.

Alla delar av notan halveras dock inte. Cache-läsningar, alltså återanvänd text som modellen redan har tagit emot, kostar 0,20 dollar per miljon tokens för båda modellerna.

Besparingen ligger i stället i effektiviteten. Enligt Anthropic behöver Sonnet 5.5 oftast betydligt färre tokens för samma arbete, och i bolagets tester kostar en uppgift upp till 30 procent mindre än med Sonnet 5. Modellen genererar dessutom text mer än 30 procent snabbare än föregångaren.

Slår Opus i ett av bolagets egna tester

Testsiffrorna kommer från Anthropics egen redovisning och är inte oberoende verifierade. Den mest uppseendeväckande gäller Terminal-Bench 4.0, som mäter hur väl en modell klarar komplexa programmeringsuppgifter i flera steg via kommandoraden.

Där får Sonnet 5.5 70,6 procent. Opus 5.5 når 66,4 procent på sin högsta ansträngningsnivå, Xhigh, medan Sonnet 5 stannade på 10,3 procent.

I övriga tester ligger den nya modellen strax under Opus. På GDPval-AA, som prövar verkliga arbetsuppgifter inom 44 yrken och som analysföretaget Artificial Analysis körde på en förhandsversion av modellen, blev resultatet 1844 mot 1846. På CursorBench, med uppgifter från verkliga programmeringssessioner, fick Sonnet 5.5 55,5 mot 57,8. På FrontierCode, som mäter om en modells kodändringar skulle godkännas, fick Sonnet 5.5 52,1 på nivån Xhigh mot Opus 5.5:s 54,4.

Anthropic drar själv en gräns. Bolaget skriver att Opus 5.5 fortfarande är "klart starkare på komplext, öppet arbete som kräver uthålligt omdöme".

Skillnaden mellan modellerna styrs också av hur hårt de får arbeta. På högre ansträngningsnivåer resonerar modellen längre och kontrollerar sitt arbete noggrannare, vilket kostar fler tokens. Där kan Sonnet 5.5 enligt Anthropic prestera i nivå med Opus till en liknande kostnad per uppgift.

Kod i tiotusentals rader

Flera kunder har testat modellen i förväg. Spelbolaget Epic Games lyfter fram att den klarade tunga uppgifter utan att tappa fart.

"I Epics tidiga tester klarade Claude Sonnet 5.5 samma kvalitetsribba som man väntar sig av en modell i en högre klass. Den nya modellen hanterade tiotusentals rader kod för arkitekturen i spelsystem, höll svaren snabba och klarade uppgifter som pågick i flera timmar", skriver Daniel Vogel, operativ chef på Epic Games, i ett kundcitat på Anthropics lanseringssida.

Anthropic nämner också en mer lättsam milstolpe: Sonnet 5.5 är den första Sonnet-modellen som har klarat spelet Pokémon Red enbart utifrån skärmbilder.

Cyberskydd och Haiku på väg

Den ökade förmågan får följder för säkerheten. Anthropic sätter cyberskydd på Sonnet 5.5 som liknar dem på Opus 5.5, eftersom förmågan har ökat kraftigt jämfört med Sonnet 5. Det är den första Sonnet-modellen med den nivån av skydd.

Uppgifter som bedöms som högriskabla inom cybersäkerhet lämnas i stället synligt över till Sonnet 5. Vanlig programutveckling, som att hitta och rätta buggar i egen kod, påverkas inte, enligt Anthropic.

Sonnet 5.5 finns redan tillgänglig i Claude-apparna och för utvecklare under namnet claude-sonnet-5-5 på Claude Platform, Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Den minsta modellen i familjen, Haiku 5.5, som är byggd för stora volymer och kostnadskänsliga tjänster, kommer under de kommande veckorna.

För vardagsanvändaren är standardinställningen det intressanta. I Claude-apparna körs modellen på mellannivån Medium, och där överträffar Sonnet 5.5 enligt Anthropic föregångarens bästa resultat på Terminal-Bench för mindre än en tiondel av kostnaden per uppgift.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snowden vill se Sam Altman i fängelse – ansvaret för AI-skador ligger hos människorna bakom

Utvecklingen av AI

Uppdaterad september 28, 2026, Publicerad september 27, 2026 – av Redaktionen
Edward Snowden talar på videolänk, i rutig skjorta, med publik i en separat bildruta
Edward Snowden under ETHics Forums panel om AI-övervakning och yttrandefrihet vid ETH Zürich under torsdagen.

Edward Snowden vill se OpenAI-chefen Sam Altman i fängelse om bolagets modeller orsakar skada. Han framförde det via videolänk till ETH Zürich: ansvaret för AI-incidenter ligger hos människorna bakom systemen, inte hos algoritmen.

Snowden deltog under torsdagen på länk i panelen AI Surveillance and Freedom of Speech i Audimax vid ETH Zürich. Samtalet arrangerades av det studentdrivna ETHics Forum och finns i sin helhet i den officiella inspelningen.

Under lördagen spreds ett klipp ur samtalet i en annan inramning. Där såg det ut som om Snowden stod i en fullsatt sal och krävde fängelse för att stoppa så kallad safetyism. Han var inte på plats, och ordet safetyism kom inte från honom.

Panelen leddes av Jaya Klara Brekke, strategichef på integritetsbolaget Nym. Nym direktsände evenemanget men arrangerade det inte. I panelen satt också journalisten Marguerite Meyer och den tidigare Google-anställde Vikram Subramanian.

Inte vapnet som ska sitta i fängelse utan dess upphovsman

Snowden tog sin utgångspunkt i ansvarsfrågan. Ansvaret för ett AI-system ligger hos den som har byggt det, en människa, inte hos algoritmen.

Han gjorde en analogi med artilleriet. Om en kanon vid en provskjutning av misstag utplånar en by är det inte kanonen som ska i fängelse.

Samma sak gäller, menade han, när ett bolag skickar ut ett pressmeddelande om hur förvånat det är över att den nya modellen har hackat grannen. Förvåningen fritar inte från ansvar. OpenAI:s testmodeller har tidigare tagit sig in hos Hugging Face.

Det var där Altman kom in.

— Jag tror att vi behöver sätta Sam Altman i fängelse, och jag tror att det kommer att bli en lärorik erfarenhet. Det blir en lärorik erfarenhet för branschen och för världen, sa Snowden.

Strax efteråt sade han torrt att repliken nog skulle göra honom populär bland den här publiken.

Snowden lade inte fram någon juridisk anklagelse mot Altman. Poängen var principiell: den som bygger och släpper ut systemen ska kunna ställas till svars personligen, på samma sätt som den som riktar kanonen.

Säkerhet på bolagets villkor

Kritiken gällde de slutna modellerna. Snowden vände sig mot bolag som talar om AI-säkerhet samtidigt som de själva kör modellen, fångar upp användarens prompt och skriver om den.

Då är det bolaget, inte användaren, som avgör vad som till slut når modellen. Den som kör systemet får också se vad människor matar in i det. Det är samma övervakningsfråga som Snowden har ägnat sitt offentliga liv åt.

Den alternativa linjen som han förespråkar är öppna vikter som körs lokalt, på användarens egen utrustning. Då är det användaren som bestämmer, inte ett bolag någon annanstans.

Han föreslog också vad han kallade en första lag för teknik: en enhet ska aldrig agera mot sin ägares intresse, oavsett vem som har tillverkat den.

Mer ansvar, inte mindre

Det här är kärnan i Snowdens budskap. Han angrep inte tanken att AI-bolag ska ta ansvar för säkerheten. Han angrep en säkerhetsretorik som låter bolagen behålla kontrollen över användarna, medan ansvaret för skadorna försvinner i pressmeddelanden.

Klippet som spreds förvanskade hans ståndpunkt och fick det att framstå som om han hade uppmanat människor att sluta bry sig om säkerhet. I själva verket krävde han att någon ska bära ansvaret för AI-skadorna, med sin egen frihet som insats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.