Annons:

160 000 kinesiska AI-chipp ska driva DeepSeeks nya datacenter

Utvecklingen av AI

Publicerad 5 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över ett stort modernt datacenterområde i Ulanqab i Inre Mongoliet.
Ett befintligt lågkoldioxidcenter för databehandling i Ulanqab, staden där DeepSeek uppges planera en ny anläggning i gigawattklass.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK

Kinesiska DeepSeek planerar att installera minst 160 000 av Huaweis kommande AI-chipp Ascend 950DT i ett nytt datacenter i Inre Mongoliet, enligt uppgifter till Bloomberg. Satsningen skulle skapa ett av de största kända klustren med kinesiska AI-processorer och bli ett konkret steg bort från beroendet av amerikanska Nvidia.

Chipsen ska användas för att köra DeepSeeks modeller och hantera frågor från användare – den del av AI-processen som kallas inferens. Däremot har bolaget enligt uppgifterna inga planer på att använda dem för den betydligt mer krävande träningen av modellerna, där DeepSeek hittills har fortsatt att förlita sig på Nvidia.

The Decoder återger Bloombergs uppgift att tidsplanen beror på Huaweis förmåga att tillverka de nya processorerna. Varken DeepSeek eller Huawei har offentligt bekräftat beställningen, och nyhetsbyråns uppgifter bygger på personer med insyn i planerna.

Huawei-chipp för den dagliga AI-driften

Ascend 950DT är fortfarande en kommande produkt. Enligt Huaweis färdplan ska chippet lanseras under fjärde kvartalet 2026. Det får 144 gigabyte höghastighetsminne, en minnesbandbredd på fyra terabyte per sekund och två terabyte per sekund i bandbredd mellan processorerna.

Annons:

Huawei marknadsför 950DT både för modellträning och för den så kallade avkodningsfasen i inferens, när en färdig modell steg för steg genererar sitt svar. DeepSeeks rapporterade val att tills vidare begränsa chippet till drift visar samtidigt var den kinesiska halvledarindustrin redan kan ersätta Nvidia – och var det amerikanska bolagets hårdvara fortfarande bedöms vara svårare att undvara.

En tekniker inspekterar svarta serverskåp i ett datacenter i Inre Mongoliet.
En tekniker inspekterar utrustning i Horingers datacenterkluster i Inre Mongoliet. Foto: Su Yali/Xinhua.

Storleken på beställningen måste också sättas i perspektiv. Huaweis eget Atlas 950 SuperPod är konstruerat för upp till 8 192 Ascend-processorer. DeepSeeks uppgivna volym motsvarar chipmängden i närmare 20 sådana fullskaliga system, även om den slutliga arkitekturen för datacentret inte är känd.

Ett datacenter i gigawattklass

Planerna på själva anläggningen blev kända i slutet av juli. Financial Post återgav då Bloombergs uppgift att DeepSeek vill bygga ett eget datacenter med omkring en gigawatts effektkapacitet i Ulanqab, cirka 35 mil nordväst om Peking, och samtidigt hyra ytterligare beräkningskapacitet från andra aktörer.

Enligt samma rapportering kunde delar av anläggningen tas i bruk mot slutet av 2027 eller början av 2028. En sådan tidsplan förutsätter dock att Huawei kan leverera processorerna i den takt som projektet kräver.

Ulanqab har på kort tid blivit ett av Kinas viktigaste områden för datacenter. Staden ligger i landets nationella satsning ”Östlig data, västlig beräkning”, där energikrävande serverkapacitet flyttas närmare billigare elproduktion i de västra delarna av landet.

Kyla och grön el lockar

Inre Mongoliet har stora tillgångar på vind- och solkraft, gott om mark och ett klimat som minskar behovet av mekanisk kylning. Årsmedeltemperaturen i Ulanqab är omkring 4,3 grader, och datacenter kan använda utomhusluft för kylning under ungefär tio månader om året. Under jämförbara tekniska förhållanden kan det enligt Xinhua minska kylenergin med 20 till 30 procent.

Regionens operativa beräkningskapacitet uppgick i augusti till 345 000 petaflops, varav 326 000 petaflops avsåg AI-beräkningar. Mer än 85 procent av elen till datacentren kom enligt Xinhua från förnybara källor.

Bara i Ulanqab hade den operativa kapaciteten nått 172 000 petaflops, med AI som mer än 95 procent av totalen. Huawei, Alibaba, Apple och flera kinesiska telekombolag har redan etablerat stora anläggningar i området.

Planerna har varit omstridda

Hur långt DeepSeek faktiskt har kommit är ännu oklart. Den 8 augusti rapporterade China Daily, med hänvisning till egna källor, att bolaget hade diskuterat samarbete med lokala myndigheter men att parterna då inte hade förbundit sig till ett datacenter i gigawattklass. DeepSeek uppgavs i stället använda en begränsad mängd hyrd kapacitet från lokala leverantörer.

Samma artikel beskrev samtidigt hur energibolaget Envision redan färdigställt en anläggning på 120 000 kvadratmeter i Ulanqab, avsedd att kunna köra upp till en miljon AI-chipp parallellt. Staden hade då lockat 89 datacenterprojekt. Den infrastrukturen gör platsen logisk även för DeepSeek, men dagens nya uppgifter är fortfarande inte en offentlig bygg- eller inköpsbekräftelse.

Kinas AI-kapplöpning flyttar in i serverhallen

DeepSeek fick sitt internationella genombrott genom modeller som kunde mäta sig med amerikanska konkurrenter trots betydligt mindre rapporterade resurser. En beställning på 160 000 processorer visar en annan sida av utvecklingen: även effektivare modeller kräver enorm fysisk infrastruktur när de ska användas av miljontals människor.

För Huawei skulle affären bli ett skyltfönster för företagets strategi att kompensera för Kinas svagare tillgång till avancerad chiptillverkning genom att koppla samman mycket stora mängder egna processorer. Företaget planerar ett Atlas 950 SuperCluster med mer än 520 000 Ascend 950DT-chipp och över 10 000 serverskåp.

För DeepSeek blir den avgörande frågan om Huawei kan leverera i tid och om den kinesiska mjukvaran kan utnyttja klustret tillräckligt effektivt. Om projektet genomförs som rapporterat får Kina inte bara ännu ett stort datacenter, utan en av de tydligaste demonstrationerna hittills av att landets AI-industri kan börja flytta den dagliga driften från Nvidia till inhemsk hårdvara.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Anthropic vill ge till allmännyttan – genom en egen fond

Utvecklingen av AI

Publicerad 19 oktober 2026 – av Markus Andersson
Anthropic, bolaget bakom AI-assistenten Claude, vill avsätta fem procent av sina aktier till en fond för allmännyttiga ändamål.

AI-bolaget Anthropic vill lägga fem procent av sina aktier i en ny fond för allmännyttan. Fonden blir ingen fristående stiftelse, utan ägs helt av bolaget.

Med fonden vill bolaget bakom AI-assistenten Claude kunna ge stora donationer till ideella organisationer eller betala ut pengar direkt till särskilda grupper.

Ett möjligt användningsområde är stöd till människor vars försörjning påverkas av AI, enligt bolaget, men något sådant stöd är ännu inte beslutat.

"AI kan skapa enorma ekonomiska värden, men det kan också skapa osäkerhet för många arbetstagare", skriver Anthropic i ett pressmeddelande.

Först måste aktieägarna godkänna planen. Därefter kan fondens andel växa: för varje gång bolagets värde stiger med 50 procent över en viss nivå kan styrelsen välja att lägga till två procent av aktierna. Var den nivån ligger har inte redovisats, och inte heller vem som ska bestämma över pengarna.

Fondens fem procent av bolagets aktier kommer utöver tidigare löften. När Anthropic grundades lovade grundarna att skänka 80 procent av sina egna aktieinnehav, och vissa anställda har lovat att skänka delar av sina innehav, något som bolaget matchar. Räknar man ihop den nya fonden och de tidigare löftena ska omkring 20 procent av bolagets aktier gå till allmännyttan, enligt Anthropic. Under de kommande månaderna ska Anthropic redovisa hur fonden kommer att styras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Volvo väljer Nvidia för självkörande bilar

Utvecklingen av AI

Publicerad 18 oktober 2026 – av Markus Andersson
Två män står bredvid en mörk Volvobil framför en varmt belyst tegelfasad.
Volvo och Nvidia fördjupar sitt samarbete om automatiserad körning. Det planerade systemet på nivå 2 kräver att föraren övervakar bilen.

Volvo bygger sin nästa förarassistans på Nvidias teknik och siktar på bilar som kör från adress till adress i stadstrafik. Föraren måste ändå övervaka bilen hela vägen.

Volvo Cars fördjupar samarbetet med Nvidia, som började 2017. Biltillverkaren ska använda chipföretagets plattform Hyperion och mjukvaran Alpamayo för ett nytt system på nivå "2++". Det ska hantera trafikljus och stoppskyltar.

Nivå två betyder att föraren hela tiden ska vara uppmärksam och beredd att ta över. Systemet liknar Teslas "Full Self-Driving (Supervised)" och det system som Mercedes nyligen införde i nya CLA, rapporterar SweClockers med hänvisning till The Verge.

Hyperion kombinerar kraftfulla systemkretsar med sensorer runt hela bilen. Alpamayo använder språkmodeller för att tolka omgivningen och bestämma när bilen ska styra, bromsa eller accelerera. Lidar ingår inte, men Volvo kan lägga till den laserbaserade sensorn senare.

Satsningen kommer efter bakslag. Volvos "Ride Pilot", som skulle köra utan övervakning på nivå 3, har i praktiken lagts åt sidan i USA sedan bolaget inte fick regulatoriskt godkännande. Planerna på lidar i vissa modeller föll när leverantören Luminar gick i konkurs, skriver The Verge.

Volvo tillför egna system som analyserar förarens beteende mer detaljerat än vanlig förarövervakning. Bilarna ska dessutom kunna varna varandra för hinder och vägarbeten längre fram.

— Vårt varumärke Volvo är synonymt med säkerhet, och säkerhet är synonymt med förtroende, säger Alwin Bakkenes, chef för global mjukvaruutveckling på Volvo Cars.

Volvo har inte sagt vilka modeller som får systemet först. Lanseringen ska ske "före decenniets slut". Samtidigt skriver bolaget i sitt pressmeddelande om en gradvis introduktion av "eyes-off" och "mind-off" körning – något ett nivå 2-system inte medger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya DeepSeek Flash tar stora kliv fram för kostnadseffektiv AI-användning

Utvecklingen av AI

Uppdaterad 17 oktober 2026, Publicerad 17 oktober 2026 – av Markus Andersson
Illustrativt montage med DeepSeeks vita logotyp och en vardagsdator med abstrakta verktygsytor i blått och cyan.
DeepSeeks uppgraderade V4.1 Flash kan läsa text och bilder samt skriva kod, till ett lågt pris.

Kinesiska DeepSeek har släppt en uppgraderad version av sin öppna AI-modell V4.1 Flash. Modellen läser text och bilder och skriver kod. Priset är så lågt att avancerad AI blir en realistisk resurs för privatpersoner, småföretag och föreningar.

Den nya versionen heter DeepSeek-V4.1-Flash-1017. Siffrorna står för releasedatumet den 17 oktober. Enligt modellkortet är den en mindre uppdatering av V4.1 Flash, med förbättringar inom resonemang, kod, agentuppgifter och bildtester. Bolaget uppger också att modellen löser uppgifter snabbare och med kortare svar, vilket sänker kostnaden per uppgift.

Modellvikterna, alltså själva den tränade modellen, ges ut under MIT-licensen, en av de mest tillåtande licenserna som finns. Vem som helst får ladda ner, köra, ändra och bygga vidare på dem, även kommersiellt.

Bildförståelsen fanns redan i septemberversionen. Nytt är att samma allroundmodell enligt DeepSeek har blivit både vassare och snabbare.

DeepSeek skriver på X att uppdateringen ger "starkare testresultat, snabbare uppgiftslösning och kortare svar än den tidigare versionen – en Pareto-förbättring i prestanda och kostnad". Med det menar bolaget att modellen blivit bättre utan att något annat blivit sämre. Modellen finns redan på bolagets webbplats, i appen och via API:t.

Slår amerikanska rivaler på flera prov

DeepSeek jämför 1017 med OpenAI:s GPT-5.6 Sol och Anthropics Opus 5. De allra senaste amerikanska modellerna, GPT-6 och Opus 5.5, finns inte med i tabellen. Siffrorna är dessutom bolagets egna och har inte verifierats av redaktionen.

Inom agentarbete och programmering är resultaten ändå slående. På kodtestet DeepSWE får 1017 77,0 poäng, mot 73,0 för GPT-5.6 Sol och 74,0 för Opus 5. På Automation Bench är avståndet större, 60,5 poäng mot 45,8 respektive 50,3.

Samma mönster syns på Agents' Last Exam och Apex Bench. Där leder DeepSeek-modellen med 35,4 respektive 72,1 poäng, en tydlig förbättring från föregångarens 31,8 och 64,6.

Alla prov vinner modellen inte. På Terminal Bench 4, där uppgifterna löses i en kommandoterminal, får Opus 5 51,8 poäng mot DeepSeeks 42,3. På ProgramBench leder Opus med 37 mot 29,1. I kunskapsprovet Humanity's Last Exam utan verktyg är skillnaden ännu större: 42,6 för DeepSeek mot 56,3 för Opus.

På bildproven ligger 1017 i nivå med konkurrenterna. I Chartography får den 83 poäng, mot 79,9 för GPT-5.6 Sol och 84 för Opus 5. I BabyVision hamnar den mellan de två amerikanska modellerna, och i ZeroBench strax under båda.

DeepSeeks resultattabell för V4.1 Flash 1017 och jämförelsemodellerna.
DeepSeeks egen tabell visar förbättringar jämfört med föregångaren, men också tester där amerikanska jämförelsemodeller leder. Bild: DeepSeek.

DeepSeek har också publicerat en videodemonstration där modellen enligt bolaget bygger kompletta projekt från grunden, "från spelskapande till 3D-modellering". Ett av klippen visar en kameraåkning genom en tredimensionell palatsmiljö med gula tak och röda väggar. Uppvisningen är bolagets egen, inte ett oberoende test.

Användare har redan börjat visa upp egna resultat. En X-användare publicerade ett förstapersonsspel kallat Sun Garden, med antika ruiner, ljuseffekter och föremål som går att skjuta på, och uppger att koden skrevs av 1017. Modellen genererar alltså ingen video. Den skriver koden som bygger spelet.

Priset gör skillnaden

I DeepSeeks eget API kostar modellen 0,30 dollar per miljon tokens indata och 1,20 dollar per miljon tokens utdata. En token är en bit av ett ord, ungefär den enhet modellen läser och skriver i.

Under lågtrafik halveras priset till 0,15 respektive 0,60 dollar. Text som redan ligger i cacheminnet kostar bara 0,006 dollar per miljon tokens under högtrafik och 0,003 dollar under lågtrafik. Lågtrafikpriset gäller hela helgen.

DeepSeeks diagram över lösta DeepSWE-uppgifter och kostnad per uppgift.
DeepSeeks separata kostnadsdiagram jämför DeepSWE-resultat vid olika inställningar och omfattar även nyare amerikanska modeller än tabellen ovan. Siffrorna är bolagets redovisning, inte NyD:s egna mätningar. Bild: DeepSeek.

Modellen kan hålla en miljon tokens i minnet i samma samtal. Det räcker för att läsa in långa avtal, utredningar eller hela kodbaser på en gång.

Verktygen hamnar hos vanligt folk

Den verkliga följden handlar om vem som får tillgång till verktygen. En förening kan låta modellen gå igenom protokoll och skannade dokument. En hantverkare kan analysera fotografier och ritningar, och ett litet företag kan bygga egna interna verktyg. Inget av det kräver ett dyrt och låst abonnemang hos en amerikansk techjätte.

Öppna vikter gör att ingen enskild leverantör kan stänga dörren. Om en molntjänst höjer priset eller ändrar villkoren kan användaren gå till en annan som kör samma modell. Arbetsverktygen är dessutom utbytbara och kan kopplas till olika modeller.

Gränserna finns kvar. Med 763 miljarder parametrar är modellen alldeles för stor för en vanlig bärbar dator, så de flesta kommer att använda den via molnet. Beräkningskraften kostar pengar och gör användaren beroende av den som driver servrarna.

Samtidigt är det en kinesisk aktör som lägger en konkurrenskraftig modell i allmänhetens händer, medan de amerikanska toppmodellerna från OpenAI och Anthropic bara går att hyra. Öppna kinesiska modeller har tidigare utmanat amerikanska toppnamn också inom bild.

Motor, verkstad och driftbolag

För den som vill komma igång hjälper det att skilja på tre saker. Modellen är motorn som tänker. Arbetsmiljön, på engelska ofta kallad harness eller agent, är verkstaden som ger motorn händer: den läser filer, kör kommandon och planerar arbetet. Driftleverantören kör modellen på sina servrar och tar betalt för det.

OpenCode är en fri arbetsmiljö med öppen källkod som körs i terminalen. Ollama beskriver hur den läser projektet, redigerar filer, kör kommandon, delar upp arbetet på underagenter, hämtar webbsidor och tar emot bilder och skärmdumpar. Användaren väljer själv leverantör och modell, med egen API-nyckel eller via OpenCodes frivilliga abonnemang Zen och Go.

DeepSeek Harness är bolagets egen arbetsmiljö, släppt med öppen källkod under MIT-licens och byggd på principen "everything is a plugin", alltså att allt är ett tillägg. Med Node.js installerat startas den med kommandot npx @deepseek-ai/dsh web, som öppnar ett lokalt gränssnitt i webbläsaren.

Under Settings och Models lägger man in sin API-nyckel, väljer en projektmapp och beskriver uppgiften. Agenten läser och skriver filer, kör kommandon och planerar, och ber om godkännande enligt de behörighetsregler användaren satt. Enligt DeepSeek är 1017 särskilt optimerad för Harness och för Tencents verktyg CodeBuddy och WorkBuddy.

Ollama lovar att inte spara innehållet

Ollama Cloud erbjuder V4.1 Flash till samma pris som DeepSeek, med halva priset utanför högtrafik. Ett gratiskonto kan köpa krediter utan serviceavgift. Pro kostar 20 dollar i månaden och innehåller krediter för 60 dollar, vilket vid högtrafikpris räcker till 200 miljoner tokens indata eller 50 miljoner tokens utdata.

Ollamas katalog listar modellfamiljen men bekräftar inte att just 1017-versionen har rullats ut där. Den nya versionen finns bekräftat hos DeepSeek direkt.

Enligt Ollamas integritetspolicy behandlas prompter och svar bara tillfälligt för att leverera tjänsten och används aldrig för träning. Samarbetspartnerna måste tillämpa så kallad zero data retention, alltså att inget innehåll sparas. Kontouppgifter, betalningar, IP-adress och viss användningsdata kan däremot lagras.

Servrarna står främst i USA, med Europa som reserv vid hög belastning. Kommandot ollama launch opencode startar OpenCode direkt kopplat till Ollamas modeller.

Ge agenten minsta möjliga behörighet

Agenter som får läsa och skriva filer kan också göra skada. DeepSeek Harness är fortfarande en förhandsversion för utvecklare, och bolaget varnar för ändringar som bryter kompatibiliteten. Enligt projektets säkerhetsanvisning är verktyget varken säkerhetsgranskat eller produktionsklart, och tillägg och kod kan skada eller läcka data.

Rådet är att ge agenten minsta möjliga behörighet, köra den i en isolerad testmiljö och ha säkerhetskopior. DeepSeek rekommenderar Harness i version 0.2.1-rc.1 eller senare. Fram till den 1 november, Pekingtid, bjuder bolaget på de integrerade serververktygen när modellen används via Harness, Claude Code eller Codex.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Röst-AI låter mänsklig – men måste fortfarande svara snabbare

Utvecklingen av AI

Uppdaterad 12 oktober 2026, Publicerad 12 oktober 2026 – av Redaktionen
Mobil i orange skal med ChatGPTs röstorb på skärmen, lutad mot en blomkruka på en jordig arbetsyta.
ChatGPTs röstläge i OpenAI:s egen demonstrationsfilm. Klippet visar hur bolaget presenterar samtal med sin AI i vardagliga situationer, inte ett oberoende test.

Röst-AI som låter mänsklig räcker inte. Företrädare för två bolag i branschen säger att systemen måste svara snabbare, förstå bättre och tydligt tala om när samtalet spelas in eller förs med en maskin.

Investerare pumpar in miljarder dollar i bolag som bygger röststyrd AI, från modellutvecklare och kundtjänstsystem till mötesprogram som skriver ut och sammanfattar samtal. Nästan varje vecka lanseras ett verktyg som påstås låta och samtala som en människa.

Shawn Wen, teknikchef på PolyAI, som säljer röst-AI till företags kundtjänst, anser ändå att tekniken ännu inte fått ett genombrott i stil med ChatGPT. Det framgår av ett samtal från konferensen HumanX som TechCrunch återger.

Branschen har enligt Wen nått fram till så kallade full-duplexmodeller, system som kan tala och lyssna samtidigt i stället för att vänta på sin tur. Nästa hinder är att få resonerandet så snabbt att svaren kommer utan märkbar fördröjning.

Samtidigt missar automatisk taligenkänning, tekniken som gör tal till text, ofta viktiga nyckelord, säger Wen. Då tappar systemet sammanhanget.

Alex Gay, marknadschef på mötesverktyget Otter, håller med. Fel i utskriften fortplantar sig enligt honom till varje åtgärd som bygger på den. Bolaget arbetar också med digitala tvillingar som ska kunna företräda människor i möten.

— I samma stund som det börjar utföra åtgärder som är fel tappar man förtroendet för plattformen, säger Alex Gay.

Öppenheten ser olika ut för de två bolagen. Otter vill pröva att meddela alla deltagare i mötets chatt att mötet spelas in, även när bolagets mötesrobot inte deltar. Wen anser att den som ringer ett företag ska få klart besked om att motparten är en AI.

Målet är enligt Wen att den som ringer, efter några repliker med en fungerande agent, ska känna att det inte längre behövs någon människa i luren.

Så låter röst-AI i dag

OpenAI visar i en egen video hur samtalstjänsten ChatGPT Voice används i vardagliga situationer. Klippet är drygt två minuter långt och är bolagets egen demonstration, inget oberoende test.

ElevenLabs, som säljer talsyntes snarare än en samtalstjänst, lanserade den 28 september röstmodellerna Eleven v4 och v4 Turbo. Bolagets egen visning spelar upp syntetiskt tal med känslouttryck på flera språk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.