MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 5 september 2025

fredag 5 september 2025

Brittisk studie: Rekordstort lönegap mellan vd och arbetare

Välfärdskollapsen

publicerad 1 september 2024
– av Jan Sundstedt
Verkställande direktörer vd psykopater
Den brittiske vd:n tjänar omkring 482 gånger mer per år än en genomsnittlig brittisk heltidsanställd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny studie från Storbritannien avslöjar att den ekonomiska klyftan mellan landets högsta chefer och den genomsnittlige arbetaren är större än någonsin. Idag tjänar verkställande direktörer för de största brittiska företagen mer på ett år än vad en genomsnittlig arbetare kan förvänta sig att tjäna under en hel livstid.

Den färska studien, från brittiska tankesmedjan rapport från High Pay Centre som granskar ekonomisk ojämlikhet, visar att medianlönen för vd:ar i Storbritanniens 100 största börsnoterade företag (FTSE 100) nådde rekordhöga 4,19 miljoner pund år 2023.

Det motsvarar cirka 120 gånger mer än vad en vanlig heltidsanställd brittisk arbetare tjänar per år, som enligt rapporten ligger på 34 963 pund.

Den enorma löneskillnaden mellan företagens toppchefer och resten av den brittiska arbetskraften är ett resultat av faktorer som minskat fackligt medlemskap, låga nivåer av arbetarnas deltagande i företagsbeslut och en företagskultur som sätter investerarnas intressen före arbetare, kunder, leverantörer och andra intressenter, säger Luke Hildyard, direktör för High Pay Centre.

Rapporten visar också att det nu finns fler vd:ar som tjänar över tio miljoner pund årligen, med nio företag som delade ut åttasiffriga lönepaket 2023, jämfört med fyra företag året innan.

Aztra Zenecas vd i topp

Astra Zenecas vd Pascal Soriot toppar listan för andra året i rad med en inkomst på 16,85 miljoner pund (omkring 220 miljoner kronor) – vilket är hela 482 gånger mer än vad en genomsnittlig brittisk heltidsanställd tjänar per år.

Den kraftiga ökningen av chefernas löner sker samtidigt som många brittiska hushåll kämpar med stigande levnadskostnader och låg löneutveckling. Kritiker menar att företagens generösa ersättningar till sina högsta chefer försvårar möjligheterna att finansiera löneökningar för resten av arbetskraften.

Luke Hildyard varnar för att den växande klyftan mellan de högst betalda och den genomsnittlige arbetaren kan få långtgående konsekvenser för brittisk ekonomi och samhället i stort.

Dessa utvecklingar har varit mycket gynnsamma för dem på toppen, men det är mer tveksamt om de verkligen är till fördel för landet som helhet, tillägger han.

Medan vd-lönerna fortsätter att skjuta i höjden, finns en växande oro för att den ekonomiska ojämlikheten riskerar att underminera sammanhållningen i det brittiska samhället. Många menar att om denna trend fortsätter kan det leda till ökade sociala spänningar, med ett ytterligare polariserat samhälle där den vanliga medborgaren alltmer ställs på undantag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förskolor tar ut miljonvinster – barn får mindre smör på mackan

Välfärdskollapsen

publicerad 2 september 2025
– av Redaktionen
Skattemedel finansierar förskolan – smöret portioneras ut i minsta möjliga mängd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förskolekoncernen Hagvidson har tagit ut miljonvinster de senaste åren. Samtidigt ransonerar man smör och pålägg till förskolebarnen.

Hagvidson äger idag över 21 förskolor i landet, bland annat i Falun, Stockholm och Uppsala. Förskolekoncernen har växt markant de senaste åren och har bland annat köpt tio nya förskolor under denna tidsperiod. Under samma tidsperiod har ägarna, vilket är tre män från Örebrotrakten, plockat ut 64,5 miljoner i aktieutdelningar.

Männen har tagit ut styrelsearvoden och löner på runt 10 miljoner, vilket främst baseras på skattemedel och kommunala förskolepengar.

Trots miljonvinsterna är koncernen noga med att ge restriktioner för barnen, visar en granskning som Schibstedstidningen Aftonbladet gjort. Främst handlar det om att barnen äter för mycket pålägg, men också om att varken anställda eller barnen får använda för mycket pappershandukar.

Vi behöver tänka på hur mycket smör vi har på smörgåsarna samt mängden pålägg, där går mer än vanligt just nu. Vill vi kunna behålla bregott behöver vi tänka på det”, står i ett protokoll som skickas ut till anställda, som tidningen tagit del av.

Halv ostskiva

En lösning från förskolekoncernen är att vuxna vid bordet ska portionera ut smöret för att se till att barnen inte tar för mycket själva ur paketet. Vidare är endast ett pålägg per smörgås tillåtet, något också anställda på en av förskolorna vittnar om.

Barnen får en halv ostskiva eller en halv tunn skiva kalkon på smörgåsen och äter max två skivor bröd, en mjuk och en hård per dag, ändå verkar det vara för mycket, säger pedagogen till Aftonbladet.

Hagvidsons vd Michael Enghag avböjer intervju gällande barnens restriktioner kring pålägg och skyller på bolagets ”kommunikationspolicy”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland: Ska barn tvingas ta hand om sina åldrande föräldrar?

Välfärdskollapsen

publicerad 20 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Kritiker konstaterar att många äldre inte har någon familj eller nära anhöriga som kan hjälpa dem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En explosiv debatt har blossat upp om framtidens äldreomsorg i Finland där pensionsbolagschefen Risto Murto menar att samhället snart inte längre kommer ha råd att ta hand om äldre medborgare – och att ansvaret därför måste flyttas över till familjerna.

Flera politiker förkastar dock förslaget och menar att det är välfärdsstatens uppgift att ta hand om sin åldrande befolkning på ett värdigt sätt.

När antalet äldre finländare väntas öka från 600 000 till 900 000 personer på bara femton år, står landet inför en demografisk bomb. Nu har Risto Murto, vd för arbetspensionsbolaget Varma, vållat stor uppståndelse genom att deklarera att Finland inte kommer att ha råd med dagens offentliga äldreomsorg i framtiden.

Hans lösning? Att vuxna barn istället tar över ansvaret för sina åldrande föräldrar.

Utspelet har fått flera finska politiker att protestera och riksdagsledamöter i Social- och hälsovårdsutskottet vänder sig tydligt emot förslaget, rapporterar Svenska Yle.

— Vi borde inte gå i den riktningen, säger Henrik Wickström från Svenska folkpartiet bestämt.

— Vi måste hitta andra lösningar, menar Maaret Castrén från Samlingspartiet.

Antalet äldre ökar snabbt

Den demografiska utvecklingen som oroar Risto Murto är brutal i sin enkelhet: Det föds allt färre barn samtidigt som antalet äldre ökar snabbt. Från dagens drygt 600 000 personer över 75 år, beräknas siffran stiga till cirka 900 000 om femton år.

Men för riksdagsledamot Henrik Wickström är äldreomsorgen icke-förhandlingsbar.

— Den stora utmaningen är bristen på äldreboenden. Vi har inte lyckats utveckla tjänsterna i takt med att befolkningen åldras, säger Wickström och pekar på att äldreomsorgen är ett grundläggande ansvar för välfärdssamhället.

Maaret Castrén är ännu skarpare i sin kritik:

— Framtidens äldreomsorg kan inte hänga på det att familjen tar hand om sina äldre. Det kan inte vara något som vi jobbar för.

”Alla äldre har inte barn”

Centerns Hanna-Leena Mattila erkänner att utspelet är förståeligt med tanke på statens ansträngda finanser, men pekar på fundamentala problem med förslaget.

— Alla äldre har inte barn, så hur ska man kunna garantera att alla behandlas lika om ansvaret läggs på familjen? frågar hon retoriskt.

Forskardoktor Sarah Åkerman vid Åbo Akademi varnar för konsekvenserna av att romantisera bilden av anhörigvård.

— Det är ofta krävande och innebär mycket mer än att umgås över en kopp kaffe, säger Åkerman.

Hon påpekar också att anhöriga redan drar ett tungt lass i Finland, trots en generös äldreomsorg.

— Anhöriga gör redan mycket, och det är inte självklart att vuxna barn kan ta på sig ännu mer ansvar.

Kritikerna pekar på flera allvarliga konsekvenser om anhörigansvaret skulle öka. Många finländare lever ensamma och saknar barn. De som har barn i arbetsför ålder skulle tvingas gå ner i arbetstid, vilket hotar sysselsättningsgraden.

Risken för ökad ojämlikhet uppges också vara stor. Vissa har råd att köpa privat hjälp, medan andra tvingas offra karriären.

— När min mamma blev sjuk i våras kunde min pensionerade syster hjälpa till mest. Vi andra i familjen arbetar fortfarande och kunde inte hjälpa lika mycket, berättar Maaret Castrén.

Sarah Åkerman understryker problematiken ytterligare:

— Att vara barn till någon gör dig inte automatiskt till en vårdare.

Särskilt svårt blir det när det handlar om demenssjukdomar eller annan komplicerad vård som kräver utbildning och professionell kompetens som barnen i regel saknar.

”Hjärtskärande när äldre känner sig som en börda”

Trots motståndet erkänner politikerna att något måste göras. Om statens ekonomi fortsätter försämras, kan modellen där familjen tar större ansvar bli verklighet, enligt Risto Murto.

Men alternativa lösningar finns. Maaret Castrén lyfter fram gemenskapsboende och hemsjukvård som kostnadseffektiva modeller. Henrik Wickström sätter sitt hopp till digital teknologi och förebyggande insatser. Hanna-Leena Mattila föreslår en form av ”äldreomsorgsledighet”, liknande föräldraledighet, för den som behöver ta hand om en åldrande förälder.

Men för Mattila handlar frågan om mer än ekonomi. Hon berättar om sina möten med äldre människor som är oroliga för att samhället ser dem som en börda.

— Det är hjärtskärande när äldre känner sig som en börda för samhället. Vi som beslutsfattare inom social- och hälsovården har mycket att arbeta med för att äldreomsorgen ska vara hållbar och alla kan åldras tryggt i framtiden. Den enda lösningen kan inte vara att lägga mer ansvar på de vuxna barnen, säger Hanna-Leena Mattila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Konkurrensverket: Matpriserna har ökat mer än motiverat

Välfärdskollapsen

publicerad 26 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Under 2021-2023 steg de svenska matpriserna med 28 procent - en inflationsspiral utan motsvarighet i modern svensk historia.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under åren 2021 till 2023 steg matpriserna i Sverige med över 28 procent – en prisutveckling som inte skådats på decennier. Nu släpper Konkurrensverket en rapport som visar att prisökningarna på flera baslivsmedel i butik överstigit vad som kan förklaras av ökade kostnader i leverantörsledet.

Myndigheten pekar på brister i konkurrensen, framförallt i dagligvaruhandeln, som en avgörande faktor bakom de höga priserna.

Konkurrensverkets rapport – en uppföljning på en tidigare genomlysning från 2024 – visar att dagligvaruhandeln, livsmedelsindustrin och dess grossister har haft en stabil lönsamhet under de senaste 15 åren – även under den period då matpriserna steg kraftigt.

Det innebär enligt myndigheten att prisökningarna i butik inte enbart kan förklaras av ökade kostnader, utan att butikerna i flera fall höjt priserna mer än vad kostnadsutvecklingen motiverat.

Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig, säger generaldirektör Marie Östman.

Konkurrensbrister i fokus

Konkurrensverket konstaterar att hög marknadskoncentration, etableringshinder för nya aktörer och låsningar i handelsavtal bidrar till att hålla priserna uppe.

Ica, som har en marknadsandel på omkring 50 procent, granskas särskilt för att undersöka om företagets agerande kan ha begränsat konkurrensen.

Väl fungerande konkurrens pressar priser och förbättrar effektiviteten. Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik, säger Marie Östman.

De senaste årens skenande prishöjningar på mat har haft kännbar negativ effekt på många hushåll. Foto: Daria Obymaha/Pexels

De omotiverat höjda priserna påverkar hushållsekonomin, särskilt för låginkomsttagare och pensionärer där matkostnaderna utgör en stor del av budgeten.

Flera basvaror som smör, bröd, ost och potatis har fått särskilt stora prishöjningar i butik, överstigande kostnadsökningarna från leverantörsledet.

Matpriserna har vid flera tillfällen väckt debatt i riksdagen, och bland konsumentorganisationer som kräver skärpta regler för att motverka marknadsmakt och främja konkurrens.

Konkurrensverket fortsätter sin granskning av dagligvaruhandeln och avser att föreslå åtgärder för ökad konkurrens och förbättringar av marknadens funktion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

London: Tusentals människor i protest mot välfärdssänkningar

Välfärdskollapsen

publicerad 8 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Welfare not Warfare London - juni 2025 - protester

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor demonstrerade i London lördagen den 7 juni mot Labourregeringens beslut att skära i välfärden och samtidigt höja försvarsutgifterna. Protesten utmanar den brittiska regeringens ekonomiska prioriteringar.

Demonstrationen organiserades av People’s Assembly och Stop the War Coalition, under parollen ”Welfare Not Warfare”, och sträckte sig från Portland Place till Whitehall, rapporterar The Independent.

Protesterna riktar kritik mot premiärminister Keir Starmers beslut att höja försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP till 2027–2028, med en ambition om 3 procent i nästa mandatperiod, enligt den nya Strategic Defence Review.

Samtidigt har regeringen föreslagit att ta bort vinterbränslebidraget, behålla tvåbarnsgränsen för bidrag och skära i stöd till personer med funktionsnedsättning.

Beslut som arrangörerna beskriver som politiska men inte nödvändiga ekonomiska val.

Sjukvård, bostäder och utbildning

Martin Cavanagh, ordförande för Public and Commercial Services Union, uppmanade i sitt tal att resurserna istället måste riktas till sjukvård, bostäder och utbildning.

Demonstrationen kantades av fackliga flaggor och plakat med slagord som ”Tax the Rich”, ”No to Austerity 2.0” och ”Nurses not nukes”.

Angela Grant från DWP-gruppen betonade att många lider av hunger och bristande vård, samtidigt som regeringen ökar militära satsningar.

Stöd för demonstrationen kom enligt uppgifter från stora delar av Storbritannien, med bussar som förde aktivister till London.

Labourregeringen: Ökat säkerhetshot

Regeringen motiverar sina prioriteringar med ett ökat säkerhetshot från Ryssland, och hänvisar bland annat till det planerade militärstödet till Ukraina som innefattar bland annat stora mängder av drönare. Kritiker, inklusive flera fackförbund, menar att välfärden offras för militära ambitioner.

Protesten följde tidigare demonstrationer sedan Keir Starmer tillträtt som premiärminister, och missnöjet har vuxit efter budgetförslag och justeringar som demonstranterna menar försämrar välfärden för vanligt folk.

Demonstranterna avslutade med ett tydligt krav: regeringen måste ompröva sina prioriteringar och ge mer stöd till sociala behov.

Medan Labour framhåller nationell försvarsberedskap som prioritet, växer oron för välfärdens framtid – vilket protesterna tydligt kan sägas signalera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.