https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 15 Feb 2026 12:48:21 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/inrikes/chefredaktorer-kritiska-till-nya-mediestodet/ https://nyadagbladet.se/inrikes/chefredaktorer-kritiska-till-nya-mediestodet/#respond Thu, 29 Jun 2023 04:49:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153367 Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik. Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd. I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner. – Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT. – Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han. Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras. Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen. – Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”. ”Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/chefredaktorer-kritiska-till-nya-mediestodet/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/ledare/mediestodsreformens-syfte-ar-att-sakra-lydnad-mot-makten/ https://nyadagbladet.se/ledare/mediestodsreformens-syfte-ar-att-sakra-lydnad-mot-makten/#comments Wed, 29 Jun 2022 15:11:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126641 demokratikriterium". "Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.", står det att läsa i Svegfors utredning. Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” - vilket får en helt annan innebörd. Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt. Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter. Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen. I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer - utan om makt. Att "tro på alla människors lika värde" är framförallt en eufemism för att "vara lojal till den rådande maktens dagordning". Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga. I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner. En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med "den enskilda människans frihet, integritet och värdighet". En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted - som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin? Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg.   Isac Boman]]> https://nyadagbladet.se/ledare/mediestodsreformens-syfte-ar-att-sakra-lydnad-mot-makten/feed/ 5 https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/#comments Wed, 29 Jun 2022 11:09:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126616 Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett "demokratikriterium", vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd. I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det "kommer att bli ändringar" i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras. Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet. En annan del man vill lägga till är ett "demokratikriterium", vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd. ”Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen. När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en "tydlig avvikelse" och enbart ska gälla när en "publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket". Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker. – En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt. Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten. Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-erkanns-som-allmant-nyhetsmedium/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-erkanns-som-allmant-nyhetsmedium/#comments Mon, 05 Jul 2021 15:15:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=103934 Efter en långdragen kamp mot Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, erkänns nu Nya Dagbladet som allmänt nyhetsmedium i Sverige. Dock inte retroaktivt. Att myndigheten tvingas erkänna tidningen ses ändå som en stor framgång för oberoende och "alternativa" medier i Sverige då tidningen inte anpassat sitt innehåll och valt att inte ansluta sig till det etablerade "pressetiska systemet". Nya Dagbladet grundades 2012 och har hela tiden haft en inriktning mot allmän och bred nyhetsförmedling med fokus på kvalitet framför kvantitet. Tidningen har sedan växt till att bli Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. I slutet av förra året ansökte Nya Dagbladet om så kallat redaktionsstöd som en del i det nya mediestöd som etablerades under 2020. Stödet nekades dock av myndigheten som menade att tidningen hade ett ”redaktionellt innehåll” som ”i stor utsträckning tas fram av ideella resurser”. Beslutet saknade dock stöd i den så kallade mediestödsförordningen som myndigheten har att följa. Tidningen valde trots att beslutet formellt inte gick att överklaga, gå vidare med ärendet till både JO samt Förvaltningsrätten och Kammarrätten som emellertid inte velat eller kunnat påverka MPRT:s uppenbart felaktiga beslut och fjolårets redaktionsstöd har alltså fortfarande inte beviljats. Nya Dagbladet har dock fortsatt att växa i både storlek och omsättning och efter att tidigare i år ansökt om innovations- och utvecklingsstöd kunde alltså myndigheten inte längre hitta skäl till att neka tidningen stöd. Tidningen beviljas därmed 224 000 kronor i stöd för att utveckla en mobilapp för Android och iOS. Allmänt erkännande Erkännandet är däremot avsevärt större och viktigare än stödet för att utveckla en mobilapp. Myndigheten har genom att tidningen uppfyller samtliga kriterier därmed fastslagit att Nya Dagbladet:

• Stärker demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
• Bedriver en verksamhet som innefattar ”nyhetsbevakning” och som har ett ”redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
• Följer vad som kan anses vara ”god medieetisk sed” trots att NyD aktivt valt att inte anslutna sig till medieombudsmannen. Detta som det första oberoende mediet i Sverige.
• Inte uppmanar till brott.
• Inte sprider desinformation.
• Inte vilseleder kring vetenskap.

  Detta trots att tidningen fortsatt att rapportera om kontroversiella ämnen och inte anpassat, raderat eller ändrat något innehåll på sajten och inte heller avser att göra detta. Det har dock uppdagats att regeringen valt att inte fortsätta tillsätta de medel som det nya mediestödet hade avsetts att ha. Ursprungligen skulle det så kallade redaktionsstödet omfatta 500 miljoner kronor årligen, men i år finns det bara 90-100 miljoner att tillgå. Det hela innebär att nya oberoende medier, som likt Nya Dagbladet har rätt till stödformen, blir särskilt drabbade då bara omkring en femtedel av medlen finns att tillgå. Detta samtidigt som det traditionella presstödet, som i huvudsak gynnar de gamla etablerade mediehusen, garanteras sitt fortsatta stöd på 500 miljoner kronor årligen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-erkanns-som-allmant-nyhetsmedium/feed/ 5 https://nyadagbladet.se/inrikes/arabisk-tidning-far-miljonbelopp-i-presstod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/arabisk-tidning-far-miljonbelopp-i-presstod/#comments Thu, 20 May 2021 09:39:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=101418 Al Kompis menar sig vara ”landets största mediehus för arabisktalande i Sverige”. Nu har tidningen, som helt är skriven på arabiska, beviljats 1,2 miljoner skattekronor i presstöd. Det är den borgerliga skribenten Rebecca Weimo Uvell som noterat hur den arabiskspråkiga tidningen ”Al Kompis” tilldelats 1,2 miljoner kronor i presstöd. Man har också blivit sponsrade av både Facebook och Klarna och fått pengar för att göra en arabiskspråkig tv-serie om ekonomi. Ansvariga för tidningen påstår själva att den redan 2013 trycktes upp i 30 000 exemplar och delades ut gratis. Man har även en webbtidning som också är helt och hållet på arabiska – bortsett från ett ”om-avsnitt” där man beskriver sig som ”en brobyggare mellan det svenska samhället och nya svenskar”. ”De flesta av våra läsare pratar även svenska, men föredrar att konsumera nyheter, samhällsinformation och nöje på sitt hemspråk. Med 600 000 arabisktalande i Sverige är vi det självklara valet för att nå målgruppen. Vi har hög trovärdighet och känner vår målgrupp bättre än någon annan”, hävdar man vidare. Enligt Al Kompis egen bokföring hade man vid årsskiftet till 2020 en enda anställd och bara 100 000 kronor i lönekostnader, något som skapar frågor kring hur tidningen faktiskt produceras. Tidningens ägare hävdar också att man har över två miljoner månatliga besök på sin hemsida samt hela 2,2 miljoner följare på Facebook – något som tycks stämma. Enligt tidningens Facebook-sida verkar en majoritet av de som interagerar med tidningen inte vara bosatta i Sverige överhuvudtaget utan i olika arabisktalande länder. ”Är det då rimligt att en tidning som i huvudsak vänder sig till icke svensktalande men även boende utanför Sverige ska få presstöd?” frågar sig Uvell. Uvell menar själv att det ”inte är rimligt någonstans” att svenska skattepengar går till tidningar som en majoritet av befolkningen inte kan ta del av och för även fram en problematik kring att språkbarriären gör det svårt att granska innehållet. ”Om det här verkligen är landets största tidning för arabisktalande i Sverige, hur ska vi i valrörelsen kontrollera att det inte sprids samma sorters lögner som spreds både på somaliska och arabiska under valet 2018?”, avslutar hon.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/arabisk-tidning-far-miljonbelopp-i-presstod/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-far-stoppa-stod-till-systemkritisk-media-pa-godtyckliga-grunder/ https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-far-stoppa-stod-till-systemkritisk-media-pa-godtyckliga-grunder/#comments Wed, 14 Apr 2021 10:02:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=99143 Den hårt kritiserade Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) har nu fått igenom sitt försök att formalisera möjligheterna att stoppa stöd till medier som man tycker ”sprider desinformation" eller "vilseleder kring vetenskap”. De nya föreskrifterna tros i praktiken komma att användas av myndigheten för att godtyckligt kunna stoppa ekonomiskt stöd till systemkritisk media. Tidigare mars rapporterade Nya Dagbladet om att MPRT vill ha möjlighet att godtyckligt neka stöd från skattemedel till media som de menar att innehåller "desinformation" eller vilseleder kring "etablerad vetenskap. I det ursprungliga förslaget från MPRT kring föreskrifterna om vem som kan ta del av mediestödet användes följande formulering: ”Med redaktionellt innehåll av hög kvalitet avses att mediet regelmässigt präglas av ansvarstagande nyhetsförmedling. Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.” Tidningsutgivarna och andra aktörer inom branschen riktade dock skarp kritik mot formuleringen, bland annat delen om ”ansvarstagande nyhetsförmedling” och formuleringen ”bland annat” - varför MPRT nu ändrat föreskrifterna till följande: ”Nyhetsmedier som uppmanar till brott, sprider desinformation eller vilseleder kring vetenskap ska inte anses ha ett redaktionellt innehåll av hög kvalitet. En bedömning ska göras av mediets samlade redaktionella innehåll.” Tidningsutgivarnas tillförordnade vd Thomas Mattsson är dock fortsatt kritisk och menar i branschtidningen Journalisten att det är olyckligt att formuleringar om ”sprider desinformation” och ”vilseleder kring vetenskap” står kvar då MPRT ”knappast kommer att kunna pröva innehåll med någon större trovärdighet”. Det är också oklart hur MPRT ska avgöra vilka medier som ”sprider desinformation” och vilket redaktionellt innehåll som ”vilseleder kring vetenskap”. Kritiker menar att formuleringarna är medvetet luddigt och godtyckligt formulerade för att myndigheten enklare ska kunna neka stöd framförallt till alternativa medier som drivs av dissidenter och som går emot officiella narrativ i olika frågor. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-far-stoppa-stod-till-systemkritisk-media-pa-godtyckliga-grunder/feed/ 5 https://nyadagbladet.se/ekonomi/tidningsutgivarna-lagg-ner-presstodet/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/tidningsutgivarna-lagg-ner-presstodet/#comments Tue, 13 Apr 2021 12:18:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=99026 Tidningsutgivarna vill lägga ner presstödet och i stället utforma ett nytt teknikneutralt mediestöd. ”Vi vill avveckla presstödet,” skriver ett flertal framstående styrelsemedlemmar i Tidningsutgivarna i DN Debatt. Presstödet är statens driftsstöd till tidningar och har funnits sedan 1971. Det har funnits till för att hjälpa tidningar som har svårt att överleva ekonomiskt. Det totala statliga stödet till dagspressen uppgår varje år till cirka 900 miljoner kronor. Nu skriver Tidningsutgivarna att de vill avveckla presstödet och bygga upp ett nytt mediestöd som är mer teknikneutralt. ”Driftstödet har överlevt sig självt och bör nu ersättas med en mer modern ordning där fria, oberoende medier snarare ges indirekta än direkta stöd. Där staten skapar förutsättningar för fri företagsamhet snarare än, om än välvilligt, sörjer för att befästa gamla affärsmodeller,” skriver de i Bonniertidningen. Thomas Mattsson, som är tillförordnad vd på Tidningsutgivarna, säger till skattefinansierade SR att summan av stödet som finns nu kommer fortsätta behövas, men att stödet inte ska vara utformat som det är idag. – Presstödet kan ersättas av till exempel momsreducering och nedsatt arbetsgivaravgift för journalister, säger Mattsson. Han menar också att det kommer krävas att stöden som finns kvar viktas mot varandra och att det kommer krävas övergångslösningar under några år. – Vi tror att modernare teknik och affärsneutrala mediestöd bättre kommer att tjäna ambitionen att det ska finnas möjligheter att ha journalistik i hela landet också i framtiden. ]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/tidningsutgivarna-lagg-ner-presstodet/feed/ 3 https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-vill-formalisera-mojligheten-att-neka-stod-till-systemkritiska-medier/ https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-vill-formalisera-mojligheten-att-neka-stod-till-systemkritiska-medier/#comments Fri, 19 Mar 2021 16:01:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=97544 Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill ändra reglerna för mediestödet och ha möjlighet att neka stöd till publikationer som man menar ”vilseleder kring etablerad vetenskap” och inte ägnar sig åt vad man hävdar är ”ansvarstagande nyhetsförmedling”. Sedan tidigare har myndigheten uppmärksammats brett för att ha agerat uppenbart godtyckligt bland annat i relation till Nya Dagbladet och NewsVoice men vill nu alltså formalisera möjligheterna att göra just detta. Riksdagsledamoten Martin Kinnunen (SD) har bland annat lyft fram avslaget NewsVoice fick med motiveringen att man “släpper fram skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet” i en interpellationsdebatt med demokratiministern Amanda Lind (MP) och uttryckte vid tillfället oro över konsekvenserna för pressfriheten av myndighetens agerande. I mediestödsförordningen framgår det att stödet ska ges till medier som publicerar ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet”. Detta har MPRT tolkat som att medier som inte ägnar sig åt vad man själva godtyckligt menar är ”ansvarstagande nyhetsförmedling” och som påstås sprida ”felaktig information,” eller ”vilseleder kring vetenskap” ska kunna nekas ekonomiskt stöd. ”Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”, skriver myndigheten bland annat. Hur det ska bedömas vilka publiceringar som ”vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap” eller ”sprider felaktig information” framgår dock inte och inte heller vilken kompetens de som ska göra denna bedömning har. Kritiker menar också att förslagen på förändrade regler i allt väsentligt handlar om att motarbeta och bekämpa regimkritiska medier som rapporterar om kontroversiella frågor, exempelvis vaccinskador eller strålning och att det nya regelverket om det antas kommer att användas för att neka dessa publikationer stöd. Noterbart är att det inte bara är regimkritiker av olika slag som är negativt inställda till förändringen. Även Thomas Mattsson, vd på Tidningsutgivarna och tidigare chefredaktör för Bonniers skvallertidning Expressen, menar att det är mycket problematiskt att myndigheten ska sitta och bedöma mediernas innehåll och publiceringar. – Men det är väldigt svårt att recensera innehåll. Och att slå fast vad som är ansvarstagande journalistik, vad som är felaktig information, eller vilseledande innehåll, det är ingen enkel sak att göra, säger Mattsson till statskanalen SVT. Charlotte Ingvar-Nilsson som är generaldirektör för för MPRT försvarar bland annat önskemålet om formaliserade möjligheter för myndigheten att agera enligt eget godtycke med kommentaren att man ”stoppar inga tidningar från att ges ut”. Hon menar dessutom att myndigheten redan nu recenserar innehållet i de publikationer som ansöker om stöd. – Vi avslog en ansökan just på denna grunden, där vi kunde se att det genomgående präglades av icke-vetenskapliga artiklar, hävdar hon troligen åsyftande NewsVoice avslag. Enligt presstödsförordningen anges det uttryckligen i 5 kap. 3§ att ”Mediestödsnämnen får vid tillämpningen av denna förordning inte ta hänsyn till vare sig tidningens politiska inställning eller dess ställningstagande i enskilda frågor” eftersom tanken med stödet har varit att subjektiva bedömningar till varje pris ska undvikas. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-vill-formalisera-mojligheten-att-neka-stod-till-systemkritiska-medier/feed/ 12 https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-ledamot-kritisk-till-godtyckligt-mediestod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-ledamot-kritisk-till-godtyckligt-mediestod/#comments Thu, 18 Mar 2021 10:09:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=97440 I en interpellationsdebatt med kulturminister Amanda Lind (MP) menar Martin Kinnunen (SD) att det är djupt olämpligt att Myndigheten för Press Radio och TV (MPRT) har rätt att godtyckligt neka publikationer mediestöd genom att bedöma deras innehåll. Kinnunen lyfter bland annat fram avslaget NewsVoice fick med motiveringen att man "släpper fram skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet". SD-ledamoten menar att regeringen har valt att gå en mycket farlig väg och att befogenheten att godtyckligt neka tidningar stöd kan leda till att tidningar aktivt väljer att inte publicera visst material eller rapportera om vissa frågor eftersom de annars riskerar att förlora möjligheten till stöd, något som också hotar pressfriheten. – Med en sådan här föreskrift som i förlängningen bygger på förordningen så är jag oroad för att tidningarna blir rädda för att publicera viss information, helt enkelt, och det skadar ju tilltron till pressfriheten i Sverige och det gör mig djupt oroad, konstaterar han. Istället anser Kinnunen att det ska vara en mer kvantitativ bedömningsgrund som utgår mer från mängden publicerat material snarare än vilka ämnen och frågor som publikationen tagit upp. – Vad som är etablerad vetenskap och kunskap och manipulerad information, det är väldigt svårt att avgöra vad som är det… Det här har ju såväl tryckfrihetsexperter som utgivarna själva reagerat på. Så min undran är ju, har ministern någon oro för vad det här ska leda till? frågar Kinnunen Amanda lind. – Det måste vara lätt att avgöra vem som ska få stöd och vem som inte ska få stöd och då tycker jag att då bör det inte bli en subjektiv bedömning om vilken tidning som är bra och vilken tidning som är dålig, menar han vidare. Kinnunen lyfter även fram den formulering som NewsVoice nekades stöd på godtyckliga grunder och reagerar särskilt på att en av grunderna till nekat stöd var att man ”släpper fram skribenter utanför det konventionella systemtänkandet”. – Här är man ju lite på ett sluttande plan. Det som hända här är ju att en tidning blir oroad för om de släpper in en krönikör, det kan ju vara en elallergiker eller klimatförnekare. [...] Då är ju frågan ska tidningarna känna att bara för att vi har konsensus i en fråga, ska man då inte kunna ha skribenter som ändå torgför en annan åsikt om detta? I interpellationen som låg till grund för debatten konstaterar Kinnunen att även Tidningsutgivarnas vd Thomas Mattsson själv kritiserat MPRT:s regelverk om att enbart ”ansvarstagande nyhetsförmedlare” ska få stöd och att ingen ”felaktig” eller ”manipulerad” information får spridas som ”vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”. Detta eftersom det helt enkelt är mycket svårt eller omöjligt att alltid veta vad som är ”felaktig” information. ”Formuleringarna i förslaget öppnar upp för en diskussion kring vad som är rätt och felaktigt och vem som ska avgöra det. Beroende på hur regelverket tolkas skulle det kunna innebära att en svensk myndighet bidrar till att påverka hur medierna bedriver sin nyhetsjournalistik. En utgivare som är beroende av mediestöd för att bedriva sin verksamhet skulle i ett scenario kunna dra sig för att rapportera kring ett särskilt ämne av rädsla för att förlora en viktig inkomstkälla från staten”, konstaterar Kinnunen. Han undrar därför vad demokrati- och kulturministern Amanda Lind (MP) ska göra för säkerställa att mediestödet inte används för att kontrollera vad medier rapporterar om och hur hon ska agera för att förändringarna inte gör det svårare ”att bedriva fri och oberoende journalistik”. Amanda Lind menar att de uppsatta kriterierna ”bygger på objektivitet” och är nöjd med de nya förändringarna. Hon hävdar också att hon själv anser att det är mycket viktigt att värna om ”fri och oberoende journalistik”. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind svarar Kinnunen med att det måste finns kriterier som bygger på objektivitet, men att det är mer "komplicerat" med digitala medier, dock utan att förklara varför. Hon säger att en ledstjärna under hela hennes tid som minister är att värna om en fri och oberoende journalistik. Hon svarar även med att ge Kinnunen kritik för hans utspel 2015 då han ville lägga ner mediestödet. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-ledamot-kritisk-till-godtyckligt-mediestod/feed/ 5 https://nyadagbladet.se/inrikes/feministiskt-perspektiv-blir-utan-presstod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/feministiskt-perspektiv-blir-utan-presstod/#comments Wed, 03 Mar 2021 10:34:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=96571 Förra veckan kom Mediestödsnämndens beslut om avslag till driftstöd för Feministiskt perspektiv 2021 med hänvisning till att det saknades ett tillräckligt antal prenumeranter i snitt under 2020. Den radikalfeministiska tidningen ställer därför om till en endagstidning – det vill säga ett nyhetsbrev i veckan istället för två. Feministiskt perspektiv har haft det kämpigt den sista tiden och sökt med ljus och lyckta efter fler prenumeranter. Tidningen lyckades dock inte att nå upp till sitt mål och endast en dussin prenumeranter fattades för att man skulle få fortsatt driftstöd. Tidningen ställer nu om sin utgivningsfrekvens till ett nyhetsbrev en gång i veckan jämfört med tidigare två i veckan. Hur Feministiskt perspektiv ska klara sig framöver är i dagsläget oklart. Enligt chefredaktören Anna-Klara Bratt klarar sig tidningen några månader på innestående medel och man tänker utreda alla möjligheter som står till buds under tiden. Det är fler prenumeranter man söker i första hand. – Måste vi lägga ner under året kommer vi inte att göra det i tystnad i alla fall, säger Bratt till den egna tidningen. Nya Dagbladet rapporterade nyligen om att den radikalfeministiska tidningen Bang gått i graven efter 30 år. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/feministiskt-perspektiv-blir-utan-presstod/feed/ 1