Annons:

Tucker Carlson: ”Det här är Israels krig – inte USA:s“

Eskalationen i Mellanöstern

  • Tucker Carlson: Iran-kriget startade för att Netanyahu krävde det — inte för att USA:s säkerhet var hotad.
  • Netanyahus mål: regional hegemoni — Israel vill kontrollera hela Mellanöstern, Iran ska förvandlas till ett hjälplöst slagfält.
  • Qatar stänger sina LNG-exporter: 20 procent av världens gasutbud slås ut på ett slag — Europa drabbas hårdast.
  • Carlsons råd till USA: förklara seger och åk hem — och säg nej till Netanyahu.
Publicerad mars 4, 2026 – av Redaktionen
Förödelse i södra Beirut efter israeliska bombningar, 3 mars 2026
Israeliska bombningar av södra Beiruts förorter, 3 mars 2026.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Tucker Carlson, den amerikanske journalisten och TV-programledaren, slog fast i sitt program The Tucker Carlson Show på måndagen att kriget mot Iran uteslutande drivits fram av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu – inte av hot mot USA:s säkerhet. I en mer än timslång analys besvarade Carlson fyra grundläggande frågor om konflikten och landade konsekvent i samma slutsats: kriget är israeliskt, inte amerikanskt.

Tucker Carlson var fram till 2023 programledare för Tucker Carlson Tonight på Fox News – landets mest sedda nyhetsprogram – och driver sedan dess det oberoende The Tucker Carlson Show på sin egen plattform. Han är känd för sin maktkritiska analys av amerikansk utrikespolitik och är en av konservatismens mest inflytelserika röster i USA.

Carlson inledde med att presentera fyra frågor han menar alltid måste ställas inför stora historiska händelser: varför hände det, vad var syftet, vart det är på väg – och hur bör USA svara?

"Det här är Israels krig"

Carlson var omedelbar och kompromisslös i sin bedömning av krigets ursprung.

Annons:

Det här hände för att Israel ville att det skulle hända. Det här är Israels krig. Det är inte USA:s krig. Det här kriget förs inte på uppdrag av amerikanska nationella säkerhetsintressen för att göra USA säkrare eller rikare, sade Carlson.

Han pekade på att Netanyahu gjort sju resor till Vita huset under det senaste året, och att budskapet aldrig varierat: USA måste åta sig regimskifte i Iran.

Bibi har sagt detta – du kan söka upp videon: Jag har drömt om detta i 40 år och nu har vi äntligen gjort det, sade Carlson.

Som ytterligare bevis lyfte Carlson fram utrikesminister Marco Rubios uttalande inför kongressledare dagarna innan.

Israel sa att de skulle gå. Och vid det laget har man egentligen bara två val: man kan gå ombord och försöka hjälpa till, eller försöka begränsa Israels krig, återgav Carlson Rubios ord.

Han varnade samtidigt för hur historien kan komma att skrivas om om sanningen inte sägs högt nu. Framtida generationer riskerar att tro att Iran genomfört en slags Pearl Harbor mot USA och att kriget var ett svar på ett verkligt hot.

Dina barnbarn kanske lär sig att det här kriget startade för att ayatollan dök upp i Miami och sköt folk med maskingevär på ett köpcentrum. Det är inte vad som faktiskt hände, sade Carlson.

Räddningsarbete vid flickskolan i Minab, Hormozgan-provinsen, Iran, 28 februari 2026
Räddningsarbetare och boende försöker rädda skadade ur rasmassor vid flickskolan i Minab, Hormozgan-provinsen, Iran, 28 februari 2026. Foto: Mehr News Agency/Handout via Xinhua

Syftet: regional hegemoni

På frågan om vad kriget egentligen syftar till från israelisk horisont gav Carlson ett enkelt men allvarligt svar.

Syftet är regional hegemoni. Suveränt enkelt, sade Carlson.

Han förklarade att Israel – med kärnvapen, en stark teknoekonomi och nära 80 år av statlig existens – hyser stora geopolitiska ambitioner. Målet är inte nödvändigtvis att erövra Iran, utan att slå ut dess ledarskap och förvandla landet till ett hjälplöst slagfält.

Du vill förmodligen bara avhuvuda det och göra det hjälplöst. Du vill förvandla det till ett helvete, för det är bättre för dig att dominera ett helvete, sade Carlson.

Att bli av med den iranska regeringen hade ett enda syfte: att ge Israel förmågan att göra exakt vad det vill i Mellanöstern utan att bli störda, tillade han.

Golfstaternas fall – och LNG-chocken

En central del av Carlsons analys handlade om att kriget inte enbart riktar sig mot Iran – utan att Israel medvetet vill skada arabstaterna i Golfregionen, inklusive sina informella partners.

Israel vill skada Iran och Qatar och Förenade Arabemiraten och Saudiarabien och Bahrain och Oman och Kuwait. Och de har lyckats!, sade Carlson.

Han förklarade att konsekvenserna var välkalkylerade. Att anfalla Iran och dess ledning var alltid beräknat att utlösa iranska motanfall mot Golfstaterna – och det var poängen, menade Carlson.

Det var inte en risk ur israelisk synvinkel. Det var poängen. De ville försvaga Golfen, och på två dagar har de lyckats, sade Carlson.

Qatars beslut att stänga ned sina LNG-export – flytande naturgas – beskrev Carlson som en av krigets allvarligaste konsekvenser för världsekonomin. Qatar är en av världens ledande exportörer av flytande naturgas. Nedstängningen slår omedelbart mot Europa, Asien och globala marknader.

När man stänger av naturgasen från Qatar, och den är nu nedstängd, är 20 procent av världens totala utbud nedstängt. Det krossar marknader. Det driver upp inflationen. Det kan skapa förödelse för den globala ekonomin, sade Carlson.

Han underströk att 40 procent av Storbritanniens hushåll värms med qatarisk LNG och att Europa som helhet är den kanske största förloraren i konflikten.

Den amerikanska ambassaden i Amman, Jordan, 3 mars 2026
All personal vid den amerikanska ambassaden i Amman evakuerade tillfälligt ambassadkomplexet på grund av ett säkerhetshot, 3 mars 2026. Foto: Mohammad Abu Ghosh/Xinhua

USA:s väg ut

Carlson var tydlig på att USA inte har något att vinna på att stanna i konflikten och att den enda rimliga vägen framåt är ett snabbt tillbakadragande.

utropa seger och åk hem. Det vore det första steget, sade Carlson.

Han påpekade att det bara gått 36 timmar sedan kriget inleddes, men att mönstret redan är tydligt. Pentagon hade bekräftat att fyra amerikanska soldater dödats, och Carlson förväntade sig att siffran skulle stiga.

Det andra nödvändiga steget, menade han, är att USA måste ta kontroll över förhållandet till Netanyahu.

Det här är inte antisemitism. Det här är ett statsöverhuvud vars beslut dödar amerikaner och påverkar världshistorien och USA:s framtid. USA måste, inom kort, säga till Israels regering: ni bestämmer inte, sade Carlson.

Krigets predikanter

Carlson riktade även skarp kritik mot de röster i USA som förespråkat kriget med entusiasm. Den konservative analytikern Frank Gaffney hade under sändningen hävdat att dödsfallen bland de amerikanska soldaterna visserligen var tragiska, men att kriget i stort sett är "nästintill kostnadsfritt" för USA.

Det är den inställningen som fick oss hit. Men det kommer inte förbli så. Det förändras redan. Det folk behöver komma ihåg är att krig accelererar trender och händelseutveckling. Ingenting accelererar förändring som våld, kommenterade Carlson.

Carlson pekade dessutom ut John Hagee – en av USA:s mest framträdande evangelikala pastorer och ledare för organisationen Christians United for Israel – som en drivande kraft bakom krigsivern. I ett klipp som visades hade Hagee uppmanat USA att ge Teheran en ordentlig omgång.

Det är inte Frank Gaffney. Det är en kristen predikant. Det är en man som säger sig förkunna evangeliet och som kräver att den amerikanska regeringen ska sänka iranska båtar och döda dessa vildar. Det är inte kristendom, och det är ett bedrägeri, sade Carlson.

En bön om fred

Carlson avslutade programmet med att läsa upp en bön av den brittiske 1800-tals-kardinalen John Henry Newman – den så kallade fredsbönen. Det var ett ovanligt avslut för ett politiskt program, och Carlson introducerade den utan ironi.

Evige Gud, i vars fullkomliga rike intet svärd drages annat än rättfärdighetens svärd, ingen styrka känns annan än kärlekens styrka – så mäktigt sprid din ande att alla folk må samlas under fredsfurstens fana, som barn till en Fader, vars väldet är och äran nu och i evighet. Amen, sade Carlson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:31 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Pentagon i Arlington i USA.
Pentagons egen tillsynsrapport slår fast att kriget mot Iran har orsakat strategiska brister i USA:s ammunitionslager.

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.

Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.

Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.

Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.

Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.

Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.

Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här visar de segrande houthierna upp amerikanska vapen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flera sandfärgade pansarfordon på transporttrailrar medan filmaren syns i en backspegel.
Vid hamnen i Mokha har en USA-tillverkad Oshkosh M-ATV dokumenterats efter houthiernas övertagande.

Sedan houthierna tog hamnstaden Mokha vid Röda havet den 10 september har segerbilderna strömmat ut från staden och ställningarna runt den. De visar amerikansktillverkad krigsmateriel – utrustning som skulle stoppa rörelsen – uppställd som houthiernas krigsbyte.

Videoklippen visar stora mängder kvarlämnad krigsmateriel: pansarfordon, beväpnade pickupbilar, artilleripjäser samt ammunition och handeldvapen som retirerande förband ur National Resistance och Giants Brigade uppges ha övergett. Vid Mokhas hamn är åtminstone ett amerikansktillverkat Oshkosh M-ATV dokumenterat, och ytterligare fordon står uppställda i hangar- och lagerliknande utrymmen.

Kontrasten är förödmjukande för både Riyadh och Washington. Den saudisk- och emiratstödda sidan lämnade staden – och kvar vid hamnen står ett amerikansktillverkat M-ATV i händerna på houthierna.

Mokha kontrollerades av styrkor lojala med Jemens internationellt erkända regering, med stöd från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, fram till reträtten den 10 september. Staden ligger omkring 80 kilometer från Bab el-Mandeb – sundet mellan Röda havet och Adenviken där normalt runt 12 procent av världens varor passerar. Kontrollen över kusten ger houthierna större möjligheter att påverka och hota sjöfarten i området.

Houthierna har stridit mot regeringen sedan 2014, då rörelsen tog stora delar av norra och centrala Jemen samt huvudstaden Sanaa. Saudiarabien gick in i kriget året därpå. Med västkustoffensiven är den relativa ro som följde på FN-vapenvilan 2022 definitivt bruten – och materielen som skulle stoppa rörelsen finns nu på dess sida av fronten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Saudiarabiens reservväg förbi Hormuz stängd efter drönarangrepp

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 12, 2026 – av Emil Fjellstedt
Satellitbilder som visar en skadad pumpstation och en rökplym över Saudiarabien.
Satellitbilder visar brandskador vid en pumpstation längs Saudiarabiens öst-västliga oljeledning och en rökplym över landet efter torsdagens drönarangrepp.

Den saudiska regeringen har stängt den strategiska öst-västliga oljeledningen till Röda havet efter drönarangrepp mot flera platser i regionerna Riyadh och Medina i torsdags. Ledningen var kungadömets reservväg förbi Hormuz – nu står den still, utan besked om när den kan öppnas igen.

Saudiarabiens energiministerium bekräftar att ledningen angreps under torsdagsmorgonen. Den stängdes i förebyggande syfte medan skadorna kartläggs. Utrikesministeriet uppger att "flera drönare med ursprung i Irak" träffade avsnitt av ledningen i regionerna Riyadh och Medina och orsakade både personskador och materiella skador.

Ledningen är 120 mil lång och går från oljefälten i öster vid Persiska viken till hamnen i Yanbu vid Röda havet. Den är byggd för omkring sju miljoner fat om dagen. De senaste månaderna har det verkliga flödet enligt spårningsföretag och analytiker legat på fyra till fem miljoner fat dagligen, vilket motsvarar fyra till fem procent av världens samlade oljeutbud. Reuters uppger att Riyadh dirigerat om just dessa volymer till ledningen sedan tankfartygstrafiken genom Hormuz i praktiken avstannat. Den väg som skulle fungera när sundet stryps är alltså nu själv ur drift.

Röken syntes från omloppsbana

Copernicus Sentinel-bilder visar svart rök längs ledningens sträckning söder om Medina. CNN uppger att satellitdata registrerade nio bränder nära ledningen. Hur många av dem som är faktiska träffar är inte avgjort. Minst sex kan vara facklingsgropar, alltså platser där gas rutinmässigt bränns av vid oljeanläggningar.

Två pumpstationer pekas ut

Två amerikanska tjänstemän uppger för CNN att pumpstationer intill ledningen träffades. Pumpstationerna är de anläggningar som håller trycket uppe och driver oljan västerut. Satellitbilder tycks visa omfattande brandskador vid en station nära Al Mesba'ah den 11 september och en mindre brand vid Al Dhekra dagen innan.

Om själva rörledningen skadats är fortfarande oklart. Skillnaden är avgörande, eftersom en pumpstation kan vara enklare att reparera än ett brustet rör.

Spåret leder till Maysan – men inte till någon avsändare

Både Riyadh och Bagdad uppger att drönarna kom från irakiskt territorium. Den irakiska sidan har spårat uppskjutningen till provinsen Maysan i söder. Vem som utförde angreppet är däremot inte offentligt klarlagt.

Iraks premiärministerkansli meddelar att den operative befälhavaren i Maysan avsatts och att ett utredningsråd tillsatts. Gränsövergången Shalamcheh mot Iran har stängts som försiktighetsåtgärd.

Saudiarabien avstår tills vidare från vedergällning på begäran av Iraks premiärminister, men förbehåller sig rätten att vidta åtgärder för att skydda sina intressen. RT uppger att kungadömet därmed skjutit upp ett svar utan att utesluta det.

Båda ändarna av exportnätet under tryck

Geografin gör läget svårhanterligt för Riyadh. Österut ligger Hormuz, där tankfartygstrafiken närmast upphört. Västerut ligger Yanbu och Röda havet. Sedan Houthirörelsen tagit kontroll över ön Perim vid Bab al-Mandeb är även den rutten satt under press. Reservvägen förbi det ena problemet mynnar alltså ut vid det andra.

Marknaden svarade omedelbart. Oljepriset steg över 100 dollar per fat, och Brent noterades till omkring 104,61 dollar på fredagen. Saudiarabiens produktion låg i augusti på 6,238 miljoner fat om dagen.

Med ledningen stängd, trafiken genom Hormuz i praktiken stoppad och Röda havsrutten pressad vid Bab al-Mandeb belastas enligt Reuters båda ändarna av det saudiska exportnätet samtidigt. Nästa besked som betyder något är därför inte politiskt utan tekniskt – om röret självt är helt eller inte.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Houthierna har tagit Mocha – nu står striden om Bab el-Mandeb

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 10, 2026 – av Emil Fjellstedt
Brinnande lastbilar och stora svarta rökpelare vid ett läger i ökenlandskap.
Lastbilar brinner efter houthiernas anfall med ballistiska robotar nära militärlägret al-Wadiah i Jemens Hadramoutprovins den 7 september 2026.

Houthierna har tagit kontrollen över hamnstaden Mocha vid Röda havet, uppger fyra militära källor på den jemenitiska regeringssidan. Samtidigt angrips Hanishöarna och regeringstrupperna omgrupperar söderut mot Dhubab – orten som tillsammans med ön Perim avgör vem som behärskar Bab el-Mandeb, en av världens viktigaste farleder för olja och gods.

Uppgifterna om Mocha, som rapporteras av Reuters, kommer från fyra källor inom den internationellt erkända regeringens militär. Enligt samma källor har rörelsen inlett angrepp mot Hanishöarna i södra Röda havet, medan regeringsstyrkorna och deras allierade flyttar söderut till Dhubab, som ligger direkt vid sundet mitt emot Perim.

Kontroll över Dhubab och ön är nyckeln till ett grepp om själva passagen, enligt källorna. Någon genomförd blockad av sundet är inte belagd. Det som beskrivs är en förskjutning av positioner runt en av världens viktigaste flaskhalsar för sjöfart.

Perim och Dhubab avgör passagen

Bab el-Mandeb, "tårarnas port", är Röda havets södra utlopp mellan Jemen på Arabiska halvön och Djibouti och Eritrea på den afrikanska sidan. Här passerar råolja och bränsle från Gulfen mot Medelhavet via Suezkanalen eller SUMED-ledningen på Egyptens kust, liksom varor på väg till Asien, inklusive rysk olja. Houthierna kontrollerar Jemens mest befolkade områden och stora delar av norr, och en position vid sundet skulle ge dem hävstång över den trafiken.

Att pressen på regeringssidan är verklig framgår av ett annat drag: en militär ledare allierad med regeringsstyrkorna uppgav på torsdagen att han beordrat sin grupp på västkusten att upprätta en alternativ kommandocentral på en säker plats. Instruktionen kom från Tarek Saleh, brorson till den mördade presidenten Ali Abdullah Saleh, vars National Resistance Forces trycks tillbaka från väst.

Över 20 000 fördrivna på två veckor

Hundratals kvinnor och barn lämnade Mocha på torsdagen för provinserna Lahj och Aden, som kontrolleras av den saudiskstödda regeringen, efter att ha förlorat anhöriga i striderna – det framgår av jemenitiska regeringsdata. I delar av provinserna Taiz och al-Hodeidah har mer än 20 000 människor fördrivits av strider under de senaste två veckorna.

Anfallen går i båda riktningarna. Saudiarabien uppger att houthierna trappat upp attackerna mot kungariket och att 73 personer skadats, däribland kvinnor och barn, efter angrepp mot civila och ekonomiska mål i södra delen av landet. Houthierna hävdar i sin tur att saudiska anfall träffat provinserna Jawf, Marib och Saada vid gränsen samt Taiz i söder och al-Hodeidah vid Röda havet. Saudiarabien har inte bekräftat de anfallen.

Fredsprocessen har aldrig kommit i mål. Den FN-förmedlade vapenvilan 2022 stoppade i huvudsak åratals krig men ledde inte till någon varaktig uppgörelse. Houthierna tog Sanaa 2014 och drev regeringen söderut mot Aden. Året därpå, 2015, inledde Saudiarabien sin militära intervention. De nya striderna hotar nu att föra Jemen tillbaka till fullskaligt krig.

Angreppen mot sjöfarten och mot Saudiarabien återupptogs i år som svar på USA:s krig mot houthiernas nära allierade Iran. Kampen om Jemens hamnar och kuststräcka pågick långt innan Gaza och innan de amerikanska och israeliska anfallen mot Iran i februari.

Prislappen märks långt utanför Jemen. Iran har i praktiken stängt Hormuzsundet – på onsdagen passerade sju fartyg, hälften av tiodagarssnittet – och Brentoljan ligger över 100 dollar per fat. Skulle även Bab el-Mandeb blockeras skulle Gulfens oljeproducenter skäras av från sina huvudsakliga sjöfartsleder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.