El Salvadors president Nayib Bukele menar att massinvandringen vid USA:s södra gräns är omoralisk och skadar det latinamerikanska landet genom att extrahera människor som är viktiga för att bygga upp landet.
I en intervju med Fox News-profilen Tucker Carlson tidigare i veckan sade Bukele att ökningen av migranter vid gränsen mellan USA och Mexiko beror på tre saker: brist på ekonomiska möjligheter och avsaknad av säkerhet i Latinamerika, samt incitament från USA.
Den salvadoranske presidenten tog ansvar för sitt lands tillkortakommanden gällande brist på ekonomiska möjligheter och säkerhet – två av stora drivkrafter för emigrationen av hans landsmän till USA.
Bukele sade även att Latinamerika exporterar inte varor, utan människor, och att latinamerikaner blir beroende av att andra skickar tillbaka pengar till sina hemländer.
Annons:
– Det är dåligt för USA eftersom invandringen kommer att öka och det är dåligt för vårt land eftersom människor lämnar landet... så det är dåligt för oss båda.
Han kallade även migrationen för ”omoralisk” och betonar att man måste ”sörja för sitt folk”.
Bukele noterar vidare att USA utlovar fördelar för migranter som stimulerar utflyttningen av människor från El Salvador och andra latinamerikanska länder, samt att USA:s nuvarande migrationspolitik och bristen på upprätthållandet av migrationslagarna bidrar till krisen vid gränsen.
Han konstaterade även att dessa migranter är villiga att göra den farliga resan norrut och komma till ett land där de inte talar det primära språket, i tron om att de ”kommer att få en massa saker”.
Bukele betonar att de incitament som finns för att ta sig till USA rensar El Salvador på människor som kan bidra till ekonomin i sitt hemland.
– Det bästa för oss båda är att hålla vårt folk här och försörja vårt folk här i vårt land, och det är vad människorna här vill, understryker han.
Fakta: Nayib Bukele
Nayib Bukele Ortez (f.1981) vann presidentvalet i El Salvador 2019. Hans parti Gran Alianza por la Unidad Nacional skapades 1981 ur ett det nationalistiska partiet Alianza Republicana Nacionalista och betraktar sig självt som konservativt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Litauens parlament har tagit det första av tre steg mot att ta bort landets grundlagsförbud mot kärnvapen och utländska militärbaser. Förbudet gäller fortfarande, och förslaget måste antas två gånger till.
Under tisdagen röstade 99 ledamöter för förslaget efter behandling, 13 röstade emot och fem avstod, enligt Seimas. För att en grundlagsändring ska gå igenom krävs minst 94 av parlamentets 141 ledamöter i varje antagandeomröstning.
Försvarsutskottets ordförande Juozas Olekas sade efter omröstningen att den första antagandeomröstningen är planerad till den 6 oktober och att den andra kan hållas den 12 januari. Han beskrev januaridatumet som en önskan, inte som ett låst beslut, enligt nyhetsbyrån ELTA.
Förbudet gäller både vapen och baser
Paragraf 137 i den litauiska grundlagen slår fast att det inte får finnas massförstörelsevapen eller utländska militärbaser på litauiskt territorium. Det är den bestämmelsen som förslaget vill stryka. Ändringen skulle inte i sig placera ut kärnvapen. Den skulle ta bort det konstitutionella hindret.
Annons:
Presidenten vill öppna dörren, inte lagra vapen nu
President Gitanas Nausėda har stött linjen sedan i somras. I början av juli sade han till Reuters att det geopolitiska läget har försämrats och att grundlagen skrevs under andra omständigheter. Samtidigt sade han att Litauen inte har några omedelbara planer på att lagra kärnvapen och att landet står kvar i icke-spridningsavtalet.
Motståndarna i kammaren var få. Karolis Neimantas från Nemuno aušra sade att Natos kärnvapenparaply räcker och pekade på att de närmaste kärnvapnen redan finns i Tyskland.
Ryssland har varnat för följderna om förbudet faktiskt faller. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i september, enligt Meduza, att Litauen skulle hamna i sikte för ryska kärnvapen om landet stationerade en kärnvapenarsenal.
Natos kärnvapendelning innebär redan att amerikanska kärnvapen finns i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Litauen gränsar till den ryska exklaven Kaliningrad. En tysk brigad är dessutom planerad att stå permanent i landet från 2027, samtidigt som grundlagen fortfarande förbjuder utländska militärbaser, enligt Reuters.
Finland meddelade i mars att man vill upphäva ett liknande förbud. Omröstningen under tisdagen ändrar inte läget på marken. Den visar hur långt en majoritet i Seimas redan är beredd att gå.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump ställde under tisdagen Iran inför ett ultimatum från FN:s talarstol i New York: ett avtal som låter landet byggas upp igen, eller att han "förintar den islamiska republiken". Samtidigt spådde han att en uppgörelse kommer först efter USA:s mellanårsval i november. Hans egen bild av dagens kontakter med Teheran hann dessutom ändras innan kvällen.
Trump använde sitt 37 minuter långa tal i generalförsamlingen till att försvara kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari. Enligt presidenten har kriget hindrat Teheran från att skaffa kärnvapen. Han uppmanade också andra länder att gå samman med USA för att isolera Iran ekonomiskt.
Talets mittpunkt var ett val som Trump beskrev som hans eget att fatta: om USA ska anfalla Iran igen eller satsa på ett fredsavtal.
— Jag har ett stort beslut att fatta, sade Trump inför generalförsamlingen.
Annons:
Han frågade sedan om ett avtal ska slutas med Iran som låter landet "bygga upp sig och skapa ett mycket större land än det någonsin varit". Alternativet var att han "förintar den islamiska republiken, och gör det snabbt", så att Iran aldrig mer får en chans att "döda och förstöra människor och länder".
Därefter skärpte han tonen ytterligare. "Driver jag dem till helvetet, utan någon chans att överleva och utan något hopp om framtida storhet eller generationer?" sade Trump.
I samma andetag gav han hotet ett slags tidtabell. "Men jag tror att vi kommer att göra ett avtal direkt efter valet, eftersom det inte är logiskt för dem att inte göra det", sade han. Mellanårsvalet i USA hålls den 3 november.
Tre versioner av samma möte
Efter talet berättade Trump för journalister att amerikanska företrädare haft ett tre timmar långt och mycket bra möte med den iranska delegationen under tisdagen. Han beskrev mötet som mycket produktivt.
Senare tycktes presidenten dock backa från den bilden. Han förtydligade att de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner träffat medlare, inte iranska företrädare direkt.
— Steve och Jared hade ett mycket produktivt möte i dag med Irans medlare, bara medlare, sade Trump.
Från Teheran kom ytterligare två besked, och de pekade åt olika håll. Iransk statlig tv uppgav att utrikesminister Abbas Araghchi träffat Witkoff. Irans talesperson Esmail Baghaei sade däremot att förhandlingarna förts via en qatarisk medlare.
Därmed gick det under tisdagen inte att fastslå om de båda sidorna över huvud taget suttit i samma rum. Det gällde samma dag som Trump från FN:s talarstol beskrev förintelse som ett av två möjliga utfall.
Kriget som säljargument
Trump presenterade kriget mot Iran som beviset för att hans linje fungerar. USA och Israel inledde offensiven i februari, och enligt presidenten är det just den kampanjen som gör att Teheran i dag saknar kärnvapen.
Uppmaningen till generalförsamlingen löd därför inte som en vädjan om vapenvila, utan som ett krav på att andra stater ska ställa sig bakom USA:s ekonomiska isolering av Iran. Fram till mellanårsvalet den 3 november, sade han, ska trycket ligga kvar.
Budskapet innehöll samtidigt en tydlig kontrast. Samma land som Trump vill att omvärlden ska strypa ekonomiskt lovade han i talet skulle kunna bli "ett mycket större land än det någonsin varit" – om Teheran går med på ett avtal på amerikanska villkor.
Valet han tecknade var därmed inte mellan krig och fred i största allmänhet, utan mellan återuppbyggnad under Washingtons villkor och det han själv beskrev som att förinta den islamiska republiken, och göra det snabbt.
Ukraina, västra halvklotet och Grönland
Trump tog även upp kriget i Ukraina och lovade snabba resultat.
— Vi arbetar mycket nära med ledarna för Ryssland och Ukraina, och vi kommer att få det gjort. Det kommer att ske, tror jag, snabbare än folk förstår, sade han.
Om det egna närområdet var tonen lika hård som mot Iran. "Om det behövs kommer vi att använda vår oöverträffade militära makt för att säkra USA:s vitala nationella intressen", sade Trump om västra halvklotet. Han pekade också på USA:s agerande i Venezuela som bevis på att Washington inte längre tänker tillåta hot mot landet att "få fäste någonstans på västra halvklotet".
USA har dessutom undertecknat ett avtal med Danmark och Grönland som stärker den amerikanska militära närvaron.
Ultimatumet mot Iran har därmed fått ett ungefärligt datum: efter den 3 november. Fram till dess vill Trump att omvärlden hjälper till att isolera Irans ekonomi, medan hans sändebud fortsätter samtalen med Teheran eller med Teherans medlare, beroende på vilken version som gäller.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA, Danmark och Grönland undertecknade under tisdagen i New York ett försvarsavtal utan slutdatum. Amerikanskt militärflyg får landa var som helst på ön, och Köpenhamn och Nuuk förpliktar sig att se till att ett framtida självständigt Grönland stannar i Nato och tar över Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.
Avtalet sluts mellan USA:s regering och Konungariket Danmarks regering "tillsammans med" Grönlands regering. Det ändrar och kompletterar försvarsavtalet från den 27 april 1951, som har reglerat den amerikanska militära närvaron på Grönland i över sju decennier. Texten, som Vita huset har publicerat, gäller på engelska vid konflikt mellan språkversionerna.
Redan i ingressen anges syftet: att stärka försvarsarrangemangen och "förstärka deras permanenta karaktär". Där erkänns också parternas gemensamma intresse av att tillåta USA militär tillgång till Grönlands territorium i den utsträckning som behövs för att försvara Nato-området, Grönland och den amerikanska kontinenten, inklusive genom upprättande av ett Golden Dome-försvarssystem.
I januari rapporterade NyD att Donald Trump ville ha permanent kontroll över Grönland. Kontroll är inte avtalets ord. Men artikel XI bär rubriken "Avtalets permanenta karaktär" och slår fast att avtalet saknar slutdatum och bara kan ändras om samtliga parter är överens.
Annons:
Flyg, fartyg och ubåtar över hela ön
USA får modernisera och bygga ut Pituffik Space Base, den tidigare Thulebasen, och får upprätta ett ytterligare försvarsområde vid Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten. Redan i januari förekom uppgifter om två platser för nya amerikanska baser på ön. Fler kan tillkomma: vilken part som helst får föreslå ett nytt försvarsområde, som behandlas i den permanenta kommittén från 1991.
Enligt artikel VI får amerikanska statsfartyg, flygplan, förband och fordon röra sig fritt mellan försvarsområdena över land, till havs och i luften. Amerikanska flygplan får flyga över och landa på vilket territorium som helst på Grönland, inklusive territorialvattnet, och amerikanska statsfartyg får röra sig under ytan i territorialvattnet, "utan restriktioner" utöver sådana som parterna kommer överens om.
Rättigheterna ska enligt texten utövas med respekt för det grönländska samhället och levnadssättet, inklusive jakt och fiske, "i största möjliga utsträckning". USA får dessutom enligt artikel VII invända mot uppförande, eller ändrad användning, av byggnader och installationer i närheten av ett försvarsområde när det hotar områdets säkerhet.
Spärr mot investerare utanför västblocket
Enligt artikel IX får ingen stat utanför Nato upprätta egna militära installationer på Grönland eller ha en varaktig militär närvaro där, om inte parterna kommer överens om annat.
Artikel X gäller ekonomin. Stater eller investerare från länder som varken är medlemmar i Nato, Nato-partner eller EU-länder får inte ha kontroll, betydande inflytande eller tillgång till icke-offentlig information inom "särskilt känsliga sektorer eller verksamheter" på Grönland. Begreppet omfattar bland annat, men inte begränsat till, kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser. Undantag kräver att parterna är överens om att verksamheten inte utgör något hot. Grönland ska tillämpa regeln genom sina lagar om investeringsgranskning, i samarbete med danska myndigheter som i sin tur ska samråda med amerikanska.
Självständighet med villkor
Avtalets ingress bekräftar Konungariket Danmarks suveränitet och territoriella integritet och erkänner att grönländarna utgör ett folk med rätt till självbestämmande enligt folkrätten. Den hänvisar också till att förfarandet för självständighet regleras i den grönländska självstyrelselagen från 2009.
Artikel XI fyller rätten med villkor. Om Grönland väljer självständighet ska Danmarks och Grönlands regeringar "tillsammans säkerställa" att den nya staten går med på att stanna i Nato, om nödvändigt genom att ansöka om medlemskap, och att den från självständighetsdagen tar över alla Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet och de tidigare försvarsarrangemangen. En grönländsk stat som ännu inte finns är alltså redan på förhand utlovad åt Nato och åt de amerikanska basrättigheterna.
Bertrand: Ett landgrepp utan invasion
Under onsdagen publicerade kommentatorn Arnaud Bertrand en tråd på X där han beskriver avtalet i betydligt hårdare ordalag än de undertecknande regeringarna. Hans läsning är en analys, inte en officiell tolkning av texten.
Ok, we now have the actual text of the Greenland deal, so we can say how it compares to the existing 1951 arrangement and who, between Trump and Denmark, lied the most in their framing of it.
Long story short - which may surprise some - the Danes lied the most: Trump is pretty much correct in saying that this new deal grants the US control of Greenland.
Enligt Bertrand handlar avtalet inte om baser i 1951 års mening utan om att USA får "juridisk kontroll över Grönlands hela framtid". Han kallar självständighetsklausulen den mest explosiva och drar slutsatsen att Grönland i praktiken aldrig kan bli suveränt, eftersom USA enligt hans tolkning skulle få ett rättsligt anspråk på att stoppa en självständighet som inte uppfyller villkoren. Om investeringsspärren skriver han att Grönlands ekonomiska suveränitet är borta och att USA får veto över vem som investerar.
Avtalet ger inte USA någon uttrycklig vetorätt över självständigheten; förpliktelsen läggs på Köpenhamn och Nuuk. När det gäller investeringarna talar texten om att "parterna" ska vara överens om undantag, men eftersom USA är en av parterna kan inget undantag göras utan amerikanskt medgivande.
Bertrand ser uppgörelsen som slutpunkten på två år av påtryckningar. Danmark har enligt honom skrivit bort Grönlands framtid "för att undvika något värre". Tråden avslutas med att avtalet "kan vara" det största landgreppet sedan andra världskriget, utan invasion, och att Grönland inte egentligen är part annat än som ett bihang till Danmark.
Köpenhamn och Nuuk: Suveräniteten erkänns
Motbilden finns i avtalets egen text och hos regeringarna. Vita husets publicerade version definierar Grönlands regering som en av tre parter, bekräftar Danmarks suveränitet och grönländarnas rätt till självbestämmande och hänvisar till den befintliga vägen till självständighet.
I ett pressmeddelande från statsministeriet inför undertecknandet kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen det ett avtal som stärker säkerheten i Arktis och Nordatlanten och som samtidigt erkänner "rikets suveränitet och territoriella integritet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande". I januari sade hon att Danmark skulle försvara Grönland även mot USA. Nu står hennes regering bakom ett avtal som ger amerikanskt militärflyg landningsrätt över hela ön.
Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen gav i samma pressmeddelande en bild som går rakt emot Bertrands beskrivning av Grönland som ett bihang. Avtalet "erkänner Grönlands intressen och vår plats i det internationella samarbetet", sade han och kallade det uppmuntrande att öns säkerhet stärks.
Parlamenten har sista ordet
Avtalet gäller ännu inte. Det träder i kraft den dag USA genom en diplomatisk not underrättas om att Danmark tillsammans med Grönland har slutfört de nödvändiga parlamentariska procedurerna. När noten väl är skickad finns inget utgångsdatum att vänta på, och varje ändring kräver Washingtons underskrift.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den tyska solparksägaren Enerparc har ansökt om insolvens. Skulderna uppges ligga kring 3 miljarder euro, och förvaltaren säger att bolaget inte hade tillräckligt eget kapital när en finansiering föll. Driften av parkerna fortsätter tills vidare.
Ansökan lämnades till Amtsgericht Hamburg i början av september. Domstolen utsåg advokaten Stefan Denkhaus till preliminär förvaltare. NDR beskriver Enerparc som en av Europas största oberoende ägare av solanläggningar, med mer än 500 parker och omkring 380 anställda i Hamburg.
Det som utlöste ansökan var en finansiering som inte blev av. Denkhaus uppger att en projektfinansiering på 200 miljoner euro föll i slutet av juni, och att ansökan blev nödvändig den 4 september. Merparten av skulderna är projektfinansiering knuten till parkerna.
Miljardlöftet från i mars kunde inte användas
Ett halvår tidigare såg bilden annorlunda ut. I mars meddelade bolaget ett finansieringspaket på upp till en miljard euro. Vd Christoph Koeppen sade då att solbranschens utmaningar hade gjort många marknadsaktörer försiktiga, medan finansiärerna följde Enerparc med förtroende. Denkhaus uppger nu att de medlen inte kunde tas i anspråk för den finansiering som föll.
Annons:
Ett internationellt förfarande för att hitta en köpare ska inledas. Målet är en försäljning som ger fordringsägarna bästa utfall. Systerbolaget PV-Werk, som bygger solparker och batterilager, har också ansökt om insolvens.
Svårt att göra den gröna elen lönsam
Kollapsen kommer när europeiska sol- och vindbolag fortfarande har svårt att göra installerad kapacitet till stabil vinst. När många parker producerar samtidigt pressas elpriset, ibland under noll. Danska European Energy, som bygger sol, vind och lagring, skriver att batterier ska minska exponeringen mot just låga eller negativa priser. Bolagets rörelseresultat före avskrivningar var 7,2 miljoner euro i andra kvartalet, mot 53 miljoner samma kvartal året före. Skillnaden förklaras främst med att projektförsäljningar dragit ut på tiden.
Koeppens formulering från mars räcker som branschsignal. Utmaningarna hade redan gjort marknaden försiktig. Ett halvår senare räckte inte förtroendet till den finansiering Enerparc behövde.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
