Annons:

Avslöjande: Bill Gates och Jeffrey Epstein hade möte med Nobelkommittén

Uppdaterad oktober 4, 2020, Publicerad oktober 4, 2020
Sexförbrytaren Jeffrey Epstein tillsammans med Microsoftgrundaren Bill Gates i Epsteins hus på Manhattan i USA 2011.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 25 200,00 SEK 34% Mål: 75 000,00 SEK

Bill Gates, en av världens rikaste personer tillika ultraglobalist, som varit nominerad till Nobels fredspris, har träffat den tidigare Nobelkommittéordföranden Thorbjørn Jagland tillsammans med den dömda sexförbrytaren Jeffrey Epstein.

Den tidigare Nobelkommittéordföranden Thorbjørn Jagland har tidigare förnekat att han träffat Jeffrey Epstein när den nuvarande ordföranden för Nobelkommittén frågade honom. En utredning som gjorts av den norska affärstidningen DN avslöjar i själva verket att Jagland var värd för Epstein och Bill Gates i hans bostad i Strasbourg 2013.

Berit Reiss-Andersen, nuvarande ordförande för Nobelkommittén, framförde i december 2019 en fråga till Nobelkommitténs styrelsemedlemmar. Enligt den norska affärsdagen DN frågade hon om medlemmarna någonsin haft kontakt med Jeffrey Epstein, den kända tillika dömda sexualförbrytaren?

Tidigare ordföranden Thorbjørn Jagland, som nu är ordinarie ledamot i utskottet, var en av de som då svarade nej. Men det har istället uppdagats att svaret i själva verket var ja.

Annons:

Jagland har inte bara träffat Epstein när han var värd för honom i sin överdådiga bostad i Strasbourg, Frankrike. Vid den tiden var Jagland sittande ordförande för Nobelkommittén, som ger ut det prestigefyllda Nobels fredspris. Med på mötet var även en ultraglobalist, som var nominerad som en möjlig pristagare.

En av de rikaste männen i världen

Som generalsekreterare för Europarådet hade Jagland en bostad som kunde ta emot flera hundra gäster. På eftermiddagen den 27 mars år 2013 var Jagland värd för en liten men exklusiv grupp av mycket kända personer.

En av dem som deltog var Bill Gates, som då var den näst rikaste mannen i världen och chef för den största välgörenhetsstiftelsen i världen. Sedan Gates lämnade Microsoft några år tidigare hade Gates blivit en hängiven "filantrop". Efter att ha satsat mycket pengar på att utrota polio var Gates bland dem som nämndes som möjliga kandidater att få Nobels fredspris.

Representanter för tankesmedjan International Peace Institute (IPI), som senare samma år samarbetade med Gates stiftelse i kampen mot polio, var också närvarande på mötet.

Förutom Gates och hans assistenter var även Jeffrey Epstein närvarande. Epstein som är känd för sitt nätverk av mäktiga människor och som stod anklagad för att ha deltagit i människohandel och flera sexuella övergrepp mot flera unga tjejer.

Så varför var Jeffrey Epstein, en dömd sexualförbrytare, närvarande i Strasbourg?

Flera miljoner dollar

Norwegian Business Daily (DN) har pratat med ett antal källor som är insatta om mötet i Strasbourg och har granskat dokument/källor som knyter Epstein till mötet.

Enligt källorna var Gates och hans assistenter redan närvarande när representanterna för IPI anlände. Epstein, som var vän med Gates, var han som introducerade miljardären för IPI.

Mötet, där IPI introducerade Gates för ett polioutrotningsprojekt, skulle visa sig vara mycket framgångsrikt. Senare samma år beviljade Gates stiftelse IPI 2,5 miljoner dollar. Sedan dess har ett tillägg på 6 miljoner dollar efterkommit, enligt stiftelsen. Det senaste bidraget var tidigare i år med ytterligare 250 000 dollar.

Mötet i mars 2013, hände flera år innan att Epstein erkände sig skyldig till anklagelser om att ha anlitat en minderårig prostituerad. Enligt en federal utredning har minst 36 offer identifierats som fallit offer för Epstein, enligt Miami Herald.

Redan 2006 när utredningen av Epstein pågick hade vissa politiker återlämnat pengar från Epstein. Senare, 2011, kritiserades den brittiska prinsen Andrew för att upprätthålla sin vänskap med Epstein. Förra året erkände dock prins Andrew att han visat dåligt omdöme genom att fortsätta underhålla sin kontakt med Epstein, men han var i gott sällskap.

Trots domen lyckades Epstein åter komma in i sällskapet av eliten efter att ha avtjänat sitt straff. Förra året rapporterade The New York Times att Epstein kunde fortsätta att socialisera med de mäktiga och inflytelserika i New York City.

Den amerikanska TV-journalisten Katie Couric och Woody Allen deltog i middagen i sitt hem 2010. Året därpå deltog Epstein i en fest tillsammans med bland andra Jeff Bezos och Elon Musk, grundare av Amazon respektive Tesla. Flera anmärkningsvärda institutioner berömde honom och skröt över hans prestationer, inklusive det prestigefyllda Harvard-universitetet.

Kronprinsessan Mette-Marit från Norge träffade Epstein flera gånger mellan 2011 och 2013. Förra året bad hon om ursäkt för att hon inte granskat hans förflutna mer ingående. Tidigare premiärminister Kjell Magne Bondevik från Norge träffade Epstein vid ett middagsfest 2013, men avböjde att söka finansiering av Epstein efter att ha fått reda på Epsteins historik i en Google-sökning.

Epstein hade misstänkts för många antal brott. Förra året arresterades han i USA och anklagades för ytterligare brott, denna gång mot människohandel och sexuella övergrepp. Han åtalades dock aldrig, eftersom han dog i förvar i augusti 2019. Man fann att Epstein tagit sitt liv.

I höstas publicerade DN ett antal artiklar om förbindelserna mellan Epsteins norska kontakter och IPI. Sedan dess har en norsk revisor inlett en utredning om förhållandet mellan det norska utrikesministeriet och tankesmedjan. IPI, som har fått bidrag som överstiger 130 miljoner norska kronor, har många kopplingar till Epstein.

Under det senaste året har DN ställt Jagland ett antal frågor om hans kopplingar till Epstein.

”Det fanns ingen koppling, av ekonomisk sort eller av annan karaktär, till Europarådet. Alla andra norska kopplingar, som jag förstår att er artikel kommer att handla om, har jag ingen kunskap om”, skrev han i ett e-postmeddelande 11 november 2019.

Efter flera påtryckningar den senaste veckan om ny information om mötet, bekräftade Jagland att Gates och Epstein deltog i ett officiellt möte i hans hem i mars 2013. Enligt Jagland anlände Gates och Epstein i sällskap tillsammans.

Jagland har ännu inte svarat på frågan om han har träffat Epstein förutom mötet i Strasbourg.

– Har du träffat Epstein tidigare?

– Jag har träffat tusentals människor och lärt känna hundratals, och jag vill inte prata om någon av dem, eftersom jag inte har fått tillstånd från dem att göra det, svarade Jagland.

På frågan igen om han har träffat Epstein mer än en gång, och vad han gjort för att ha träffat en sexualförbrytare i Strasbourg, svarade Jagland:

– Jag har svarat på vilken typ av möte det rörde sig om. Bill Gates bad om mötet och gav sin förklaring till varför. Han tog med andra representanter, från IPI. Jag saknade rutin att bedöma deltagarna till de personer jag hade möten med.

Jagland tillade att han arbetar med sin andra volym av sina memoarer, där han kommer att beskriva sina relevanta internationella kontakter och intressen.

Nobelpriset

DN har frågat Jagland om han ser ett problem med att ordföranden för Nobelkommittén bjuder in en eventuell nobelpristagare till sitt hem. I ett e-postmeddelande säger Jagland att ”Bill Gates inte nominerades till Nobels fredspris 2013”.

Enligt Nobelkommittén kan stiftelsen inte kommentera utspelet eftersom namnen på de som nominerats till priset hålls hemliga i 50 år.

”Det strider mot våra stadgar att kommentera vem som nomineras varje år”, skriver den nuvarande ordföranden Berit Reiss-Andersen i ett e-postmeddelande.

Hon kommenterar inte heller Jaglands möte med Gates:

”Jag kan inte dela någon information från några diskussioner (möten) vi kan ha haft”, skriver Reiss-Andersen.

Jagland säger att han inte har avslöjat hemligheter från Nobelkommittén:

– Min uppfattning till att Bill Gates inte nominerades till Nobels fredspris 2013 baserades på offentligt tillgänglig information. Som ni vet blir de mest sannolika kandidaterna kända så snart listan är klar den 1 februari, mars. Listan liknade den formella listan, också det året.

 

Källa: NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Snowden vill se Sam Altman i fängelse – ansvaret för AI-skador ligger hos människorna bakom

Utvecklingen av AI

Uppdaterad Idag kl 09:14, Publicerad Igår 22:45 – av Redaktionen
Edward Snowden talar på videolänk, i rutig skjorta, med publik i en separat bildruta
Edward Snowden under ETHics Forums panel om AI-övervakning och yttrandefrihet vid ETH Zürich under torsdagen.

Edward Snowden vill se OpenAI-chefen Sam Altman i fängelse om bolagets modeller orsakar skada. Han framförde det via videolänk till ETH Zürich: ansvaret för AI-incidenter ligger hos människorna bakom systemen, inte hos algoritmen.

Snowden deltog under torsdagen på länk i panelen AI Surveillance and Freedom of Speech i Audimax vid ETH Zürich. Samtalet arrangerades av det studentdrivna ETHics Forum och finns i sin helhet i den officiella inspelningen.

Under lördagen spreds ett klipp ur samtalet i en annan inramning. Där såg det ut som om Snowden stod i en fullsatt sal och krävde fängelse för att stoppa så kallad safetyism. Han var inte på plats, och ordet safetyism kom inte från honom.

Panelen leddes av Jaya Klara Brekke, strategichef på integritetsbolaget Nym. Nym direktsände evenemanget men arrangerade det inte. I panelen satt också journalisten Marguerite Meyer och den tidigare Google-anställde Vikram Subramanian.

Inte vapnet som ska sitta i fängelse utan dess upphovsman

Snowden tog sin utgångspunkt i ansvarsfrågan. Ansvaret för ett AI-system ligger hos den som har byggt det, en människa, inte hos algoritmen.

Han gjorde en analogi med artilleriet. Om en kanon vid en provskjutning av misstag utplånar en by är det inte kanonen som ska i fängelse.

Samma sak gäller, menade han, när ett bolag skickar ut ett pressmeddelande om hur förvånat det är över att den nya modellen har hackat grannen. Förvåningen fritar inte från ansvar. OpenAI:s testmodeller har tidigare tagit sig in hos Hugging Face.

Det var där Altman kom in.

— Jag tror att vi behöver sätta Sam Altman i fängelse, och jag tror att det kommer att bli en lärorik erfarenhet. Det blir en lärorik erfarenhet för branschen och för världen, sa Snowden.

Strax efteråt sade han torrt att repliken nog skulle göra honom populär bland den här publiken.

Snowden lade inte fram någon juridisk anklagelse mot Altman. Poängen var principiell: den som bygger och släpper ut systemen ska kunna ställas till svars personligen, på samma sätt som den som riktar kanonen.

Säkerhet på bolagets villkor

Kritiken gällde de slutna modellerna. Snowden vände sig mot bolag som talar om AI-säkerhet samtidigt som de själva kör modellen, fångar upp användarens prompt och skriver om den.

Då är det bolaget, inte användaren, som avgör vad som till slut når modellen. Den som kör systemet får också se vad människor matar in i det. Det är samma övervakningsfråga som Snowden har ägnat sitt offentliga liv åt.

Den alternativa linjen som han förespråkar är öppna vikter som körs lokalt, på användarens egen utrustning. Då är det användaren som bestämmer, inte ett bolag någon annanstans.

Han föreslog också vad han kallade en första lag för teknik: en enhet ska aldrig agera mot sin ägares intresse, oavsett vem som har tillverkat den.

Mer ansvar, inte mindre

Det här är kärnan i Snowdens budskap. Han angrep inte tanken att AI-bolag ska ta ansvar för säkerheten. Han angrep en säkerhetsretorik som låter bolagen behålla kontrollen över användarna, medan ansvaret för skadorna försvinner i pressmeddelanden.

Klippet som spreds förvanskade hans ståndpunkt och fick det att framstå som om han hade uppmanat människor att sluta bry sig om säkerhet. I själva verket krävde han att någon ska bära ansvaret för AI-skadorna, med sin egen frihet som insats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA och Kina enas om larmkanal för AI

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 13:17 – av Emil Fjellstedt
Xi Jinping och Donald Trump skakar hand i Ovala rummet.
Xi Jinping och Donald Trump i Ovala rummet den 24 september, under statsbesöket där larmkanalen för AI-incidenter kom till.

USA och Kina har enats om en direkt larmkanal för AI-incidenter och en formell dialog om tekniken. Samtidigt säger Donald Trump att USA inte tänker bromsa kapplöpningen, och att han inte vill dela amerikanska AI-framsteg med Peking.

Överenskommelsen kom ur Kinas president Xi Jinpings tredagars statsbesök i Washington och har bekräftats av båda regeringarna, skriver nyhetssajten RT.

Vad kanalen faktiskt ska användas till är dock oklart. Ingen av regeringarna har förklarat vad som räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Peking talar om dialog, Vita huset om superintelligens

Kinas utrikesministerium uppgav på lördagen att parterna ska upprätta en kommunikationskanal för "AI-incidenter" och inleda en formell kinesisk-amerikansk AI-dialog om teknikens risker och fördelar. Nästa runda är planerad till november.

Vita huset beskriver arrangemanget i liknande ordalag, men med egen terminologi. Enligt Vita huset gäller kanalen incidenter som rör det administrationen nu officiellt kallar superintelligens, förkortat SI. Det är det begrepp Trump numera använder i stället för artificiell intelligens.

Idén fanns redan före toppmötet. Förra helgen föreslog finansminister Scott Bessent ett anmälningssystem för AI-incidenter i samtal med Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York. Oron gällde allt från cyberangrepp och biologiskt missbruk till felande autonoma system och hot mot kritisk infrastruktur.

Trump vill inte bromsa

Trots den nya kanalen gjorde Trump klart att han inte är beredd att dela amerikanska AI-framsteg med Peking.

— Amerikas förenta stater kommer inte att trampa på bromsen, sa Trump till reportrar utanför Vita huset.

Han menade att krav på att bromsa utvecklingen skulle undergräva det försprång han säger att USA har. På frågan om ett närmare samarbete med Kina kring AI-utvecklingen var beskedet lika avvisande.

— Jag vill hellre inte integrera, eftersom vi leder stort. När man leder öppnar man inte upp för varandra, sa han.

Xi vill ha mänsklig kontroll

Tonen från den kinesiske ledaren var en annan. Xi sa till Trump att länderna visserligen konkurrerar om AI, men att de kan samarbeta ännu mer och bör arbeta tillsammans för att förhindra missbruk.

— AI måste hållas under mänsklig kontroll, sa Xi.

Han efterlyste ett förhållningssätt med människan i centrum och en bilateral dialog om teknikens risker och fördelar. Kina har drivit liknande principer i sina bredare globala initiativ för AI-styrning.

AI-diskussionen kretsade kring namnbytet

Hur tungt AI-frågan vägde under besöket är ändå osäkert. Trump själv tonade ned den på lördagen.

— Vi ägnade inte särskilt mycket tid åt att prata om det, sa han.

Enligt Trump handlade mycket av samtalet i stället om hans beslut att byta ut begreppet artificiell intelligens mot superintelligens.

Den begränsade överenskommelsen kommer samtidigt som amerikanska teknikchefer och internationella tjänstemän varnar för att allt kraftfullare AI-system kan ta sig förbi befintliga skydd eller utnyttjas för storskaliga cyberangrepp och andra hot. Trump har avfärdat varningar om ett AI-övertagande som en bluff och sagt att den som vinner AI vinner.

Inför novemberrundan finns alltså en överenskommelse om en larmkanal, men inget besked om vad som ska räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Johnson tog med vapenbolagets storägare till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad september 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Boris Johnson skakar hand med Volodymyr Zelenskyj utanför en stenbyggnad i Kiev
Boris Johnson och Volodymyr Zelenskyj i Kiev i april 2022.

Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.

Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025.

Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.

Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.

Följde med till Kiev och Lviv

Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.

Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.

Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.

Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.

Miljonen till Johnsons bolag

Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.

Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.

Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.

Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."

Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.

Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran erbjuder öppet Hormuz på sju dagar – Trump uppges ha sagt nej

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi.
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araqchi.

Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november.

Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare.

Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över.

Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".

Sju dagar till öppet sund

Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas.

— Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett, sa Araqchi.

Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om.

Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.

Ingen reträtt om anrikningen

De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget.

Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet.

President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten.

— Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp, sa Pezeshkian.

Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.

Saudiarabien i skottlinjen

Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden.

Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet.

Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna.

Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet.

Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.