Annons:

Avslöjande: Bill Gates och Jeffrey Epstein hade möte med Nobelkommittén

Uppdaterad oktober 4, 2020, Publicerad oktober 4, 2020
Sexförbrytaren Jeffrey Epstein tillsammans med Microsoftgrundaren Bill Gates i Epsteins hus på Manhattan i USA 2011.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 17 350,00 SEK 23% Mål: 75 000,00 SEK

Bill Gates, en av världens rikaste personer tillika ultraglobalist, som varit nominerad till Nobels fredspris, har träffat den tidigare Nobelkommittéordföranden Thorbjørn Jagland tillsammans med den dömda sexförbrytaren Jeffrey Epstein.

Den tidigare Nobelkommittéordföranden Thorbjørn Jagland har tidigare förnekat att han träffat Jeffrey Epstein när den nuvarande ordföranden för Nobelkommittén frågade honom. En utredning som gjorts av den norska affärstidningen DN avslöjar i själva verket att Jagland var värd för Epstein och Bill Gates i hans bostad i Strasbourg 2013.

Berit Reiss-Andersen, nuvarande ordförande för Nobelkommittén, framförde i december 2019 en fråga till Nobelkommitténs styrelsemedlemmar. Enligt den norska affärsdagen DN frågade hon om medlemmarna någonsin haft kontakt med Jeffrey Epstein, den kända tillika dömda sexualförbrytaren?

Tidigare ordföranden Thorbjørn Jagland, som nu är ordinarie ledamot i utskottet, var en av de som då svarade nej. Men det har istället uppdagats att svaret i själva verket var ja.

Annons:

Jagland har inte bara träffat Epstein när han var värd för honom i sin överdådiga bostad i Strasbourg, Frankrike. Vid den tiden var Jagland sittande ordförande för Nobelkommittén, som ger ut det prestigefyllda Nobels fredspris. Med på mötet var även en ultraglobalist, som var nominerad som en möjlig pristagare.

En av de rikaste männen i världen

Som generalsekreterare för Europarådet hade Jagland en bostad som kunde ta emot flera hundra gäster. På eftermiddagen den 27 mars år 2013 var Jagland värd för en liten men exklusiv grupp av mycket kända personer.

En av dem som deltog var Bill Gates, som då var den näst rikaste mannen i världen och chef för den största välgörenhetsstiftelsen i världen. Sedan Gates lämnade Microsoft några år tidigare hade Gates blivit en hängiven "filantrop". Efter att ha satsat mycket pengar på att utrota polio var Gates bland dem som nämndes som möjliga kandidater att få Nobels fredspris.

Representanter för tankesmedjan International Peace Institute (IPI), som senare samma år samarbetade med Gates stiftelse i kampen mot polio, var också närvarande på mötet.

Förutom Gates och hans assistenter var även Jeffrey Epstein närvarande. Epstein som är känd för sitt nätverk av mäktiga människor och som stod anklagad för att ha deltagit i människohandel och flera sexuella övergrepp mot flera unga tjejer.

Så varför var Jeffrey Epstein, en dömd sexualförbrytare, närvarande i Strasbourg?

Flera miljoner dollar

Norwegian Business Daily (DN) har pratat med ett antal källor som är insatta om mötet i Strasbourg och har granskat dokument/källor som knyter Epstein till mötet.

Enligt källorna var Gates och hans assistenter redan närvarande när representanterna för IPI anlände. Epstein, som var vän med Gates, var han som introducerade miljardären för IPI.

Mötet, där IPI introducerade Gates för ett polioutrotningsprojekt, skulle visa sig vara mycket framgångsrikt. Senare samma år beviljade Gates stiftelse IPI 2,5 miljoner dollar. Sedan dess har ett tillägg på 6 miljoner dollar efterkommit, enligt stiftelsen. Det senaste bidraget var tidigare i år med ytterligare 250 000 dollar.

Mötet i mars 2013, hände flera år innan att Epstein erkände sig skyldig till anklagelser om att ha anlitat en minderårig prostituerad. Enligt en federal utredning har minst 36 offer identifierats som fallit offer för Epstein, enligt Miami Herald.

Redan 2006 när utredningen av Epstein pågick hade vissa politiker återlämnat pengar från Epstein. Senare, 2011, kritiserades den brittiska prinsen Andrew för att upprätthålla sin vänskap med Epstein. Förra året erkände dock prins Andrew att han visat dåligt omdöme genom att fortsätta underhålla sin kontakt med Epstein, men han var i gott sällskap.

Trots domen lyckades Epstein åter komma in i sällskapet av eliten efter att ha avtjänat sitt straff. Förra året rapporterade The New York Times att Epstein kunde fortsätta att socialisera med de mäktiga och inflytelserika i New York City.

Den amerikanska TV-journalisten Katie Couric och Woody Allen deltog i middagen i sitt hem 2010. Året därpå deltog Epstein i en fest tillsammans med bland andra Jeff Bezos och Elon Musk, grundare av Amazon respektive Tesla. Flera anmärkningsvärda institutioner berömde honom och skröt över hans prestationer, inklusive det prestigefyllda Harvard-universitetet.

Kronprinsessan Mette-Marit från Norge träffade Epstein flera gånger mellan 2011 och 2013. Förra året bad hon om ursäkt för att hon inte granskat hans förflutna mer ingående. Tidigare premiärminister Kjell Magne Bondevik från Norge träffade Epstein vid ett middagsfest 2013, men avböjde att söka finansiering av Epstein efter att ha fått reda på Epsteins historik i en Google-sökning.

Epstein hade misstänkts för många antal brott. Förra året arresterades han i USA och anklagades för ytterligare brott, denna gång mot människohandel och sexuella övergrepp. Han åtalades dock aldrig, eftersom han dog i förvar i augusti 2019. Man fann att Epstein tagit sitt liv.

I höstas publicerade DN ett antal artiklar om förbindelserna mellan Epsteins norska kontakter och IPI. Sedan dess har en norsk revisor inlett en utredning om förhållandet mellan det norska utrikesministeriet och tankesmedjan. IPI, som har fått bidrag som överstiger 130 miljoner norska kronor, har många kopplingar till Epstein.

Under det senaste året har DN ställt Jagland ett antal frågor om hans kopplingar till Epstein.

”Det fanns ingen koppling, av ekonomisk sort eller av annan karaktär, till Europarådet. Alla andra norska kopplingar, som jag förstår att er artikel kommer att handla om, har jag ingen kunskap om”, skrev han i ett e-postmeddelande 11 november 2019.

Efter flera påtryckningar den senaste veckan om ny information om mötet, bekräftade Jagland att Gates och Epstein deltog i ett officiellt möte i hans hem i mars 2013. Enligt Jagland anlände Gates och Epstein i sällskap tillsammans.

Jagland har ännu inte svarat på frågan om han har träffat Epstein förutom mötet i Strasbourg.

– Har du träffat Epstein tidigare?

– Jag har träffat tusentals människor och lärt känna hundratals, och jag vill inte prata om någon av dem, eftersom jag inte har fått tillstånd från dem att göra det, svarade Jagland.

På frågan igen om han har träffat Epstein mer än en gång, och vad han gjort för att ha träffat en sexualförbrytare i Strasbourg, svarade Jagland:

– Jag har svarat på vilken typ av möte det rörde sig om. Bill Gates bad om mötet och gav sin förklaring till varför. Han tog med andra representanter, från IPI. Jag saknade rutin att bedöma deltagarna till de personer jag hade möten med.

Jagland tillade att han arbetar med sin andra volym av sina memoarer, där han kommer att beskriva sina relevanta internationella kontakter och intressen.

Nobelpriset

DN har frågat Jagland om han ser ett problem med att ordföranden för Nobelkommittén bjuder in en eventuell nobelpristagare till sitt hem. I ett e-postmeddelande säger Jagland att ”Bill Gates inte nominerades till Nobels fredspris 2013”.

Enligt Nobelkommittén kan stiftelsen inte kommentera utspelet eftersom namnen på de som nominerats till priset hålls hemliga i 50 år.

”Det strider mot våra stadgar att kommentera vem som nomineras varje år”, skriver den nuvarande ordföranden Berit Reiss-Andersen i ett e-postmeddelande.

Hon kommenterar inte heller Jaglands möte med Gates:

”Jag kan inte dela någon information från några diskussioner (möten) vi kan ha haft”, skriver Reiss-Andersen.

Jagland säger att han inte har avslöjat hemligheter från Nobelkommittén:

– Min uppfattning till att Bill Gates inte nominerades till Nobels fredspris 2013 baserades på offentligt tillgänglig information. Som ni vet blir de mest sannolika kandidaterna kända så snart listan är klar den 1 februari, mars. Listan liknade den formella listan, också det året.

 

Källa: NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Johnson tog med vapenbolagets storägare till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 13:43 – av Emil Fjellstedt
Boris Johnson skakar hand med Volodymyr Zelenskyj utanför en stenbyggnad i Kiev
Boris Johnson och Volodymyr Zelenskyj i Kiev i april 2022.

Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.

Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025.

Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.

Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.

Följde med till Kiev och Lviv

Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.

Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.

Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.

Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.

Miljonen till Johnsons bolag

Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.

Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.

Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.

Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."

Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.

Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran erbjuder öppet Hormuz på sju dagar – Trump uppges ha sagt nej

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:11 – av Emil Fjellstedt
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi.
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araqchi.

Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november.

Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare.

Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över.

Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".

Sju dagar till öppet sund

Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas.

— Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett, sa Araqchi.

Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om.

Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.

Ingen reträtt om anrikningen

De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget.

Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet.

President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten.

— Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp, sa Pezeshkian.

Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.

Saudiarabien i skottlinjen

Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden.

Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet.

Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna.

Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet.

Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU gör frivillig kod till DSA-måttstock för techjättarna

Nätcensuren

Publicerad Igår 13:02 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga bredvid en mobiltelefon med appar för sociala medier.
Google, Meta, Microsoft och TikTok har lämnat nya rapporter till EU om hur innehåll märks och får minskad spridning.

EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.

EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.

Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.

Meta betalar granskarna och minskar spridningen

Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.

Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.

Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.

TikTok redovisar borttagna videor

TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.

Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.

Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rutte: Kriget mot Iran kunde ha varit omöjligt utan Europas baser

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 10:44 – av Emil Fjellstedt
Mark Rutte talar vid ett Nato-podium
Natos generalsekreterare Mark Rutte sade under tisdagen att 5 000 uppdrag från europeiska baser varit avgörande för kriget mot Iran.
Utan Europa hade USA:s och Israels krig mot Iran kanske inte varit möjligt. Det sade Natos generalsekreterare Mark Rutte under tisdagen. Han går därmed längre än i somras, då Italien kallade ett liknande uttalande felaktigt och Nato självt tonade ned det till logistik. Rutte deltog i ett samtal i Des Moines, Iowa, som arrangerades av Chicago Council on Global Affairs. Frågan gällde vad USA har att vinna på Nato. Hans svar var att alliansen och dess allierade är en stor plattform för maktprojektion. Han byggde vidare på ett exempel som USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker redan hade tagit upp: starterna från europeiska baser till stöd för Epic Fury, den amerikansk-israeliska operationen mot Iran som inleddes den 28 februari. — 5 000 plan som lyft från europeiska baser till stöd för Epic Fury sedan den 28 februari i år. 5 000. Och det var räknat till mitten av april. Sedan dess förmodligen många fler, men det här är siffrorna jag har från Ankaratoppmötet. 5 000 uppdrag, avgörande. Man kan hävda att det hade varit omöjligt att genomföra Epic Fury utan Europa som plattform för amerikansk maktprojektion, sade Rutte. Rutte talade först om 5 000 plan men preciserade sedan själv att det rör sig om 5 000 uppdrag. Siffran gäller alltså starter från europeiska baser fram till mitten av april, inte antalet flygplan.

I juni hette det logistik

Tonläget är ett annat än i juni. Då sade Rutte i Fox News att land efter land hade ställt baser till förfogande och att mellan 4 000 och 5 000 plan lyft från europeiska baser för att stödja Epic Fury. Enligt Politico, som rapporterade om uttalandet, nämnde han också 500 amerikanska militärplan från baser i Italien. Italiens försvarsminister Guido Crosetto kallade budskapet "helt felaktigt". Italien hade enligt honom bara tillåtit logistiska och tekniska flygningar i enlighet med det bilaterala avtalet med USA, inte kinetisk verksamhet. Natos talesperson Allison Hart förklarade då att generalsekreteraren hade syftat på logistiskt och tekniskt stöd. I Des Moines talade Rutte inte om logistik. Han kallade starterna avgörande och beskrev Europa som den plattform utan vilken Epic Fury enligt hans bedömning kunde ha varit omöjligt att genomföra. Retoriken om en splittring mellan EU och USA om kriget framstår därmed som ytlig: Rutte beskriver starterna från europeiska baser som avgörande för Epic Fury, medan Italiens invändning i somras var att landet bara hade tillåtit avtalsenliga logistiska och tekniska flygningar, inte kinetisk verksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.