MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025


Fria män är inte jämlika

Vad menas egentligen med jämlikhet och jämställdhet och vad leder det till på sikt? Robert Almgren tar ner dessa förvillade begrepp på jorden.

publicerad 12 februari 2020

Vad menas med jämlikhet och jämställdhet? Gör det oss till bättre eller sämre män? Och vad leder det till på sikt?

Jämlika män är inte fria. Och fria män är inte jämlika”.

– Aleksander Solzjenitsyn

Frihet är rätten till ojämlikhet”

– Nikolaj Berdjajev

Med utgångspunkt från ovanstående citat vill jag först ta upp skillnad i definitionen mellan jämlikhet och jämställdhet. Enligt Wikipedia:

“Jämställdhet handlar om ojämlikhet mellan könen, medan jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst.”

Men både jämlikhet och jämställdhet översätts till ordet equality på engelska och verkar alltså mer eller mindre betyda samma sak, och utgår från påståendet att “alla människor är lika värda” men mer om det senare.

Definitionen på jämställdhet i en svensk kontext säger “alla ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter”. Detta kan se fint ut vid en första anblick tills man undersöker vad det verkligen betyder.

Ska alla ha samma rättigheter?

Alla har inte rätt att bära polisuniform, du måste vara polis. Vi har inte rätt att skriva ut mediciner till oss själva, det kan bara en läkare göra. En man har inte rätt att gå in i ett kvinnligt omklädningsrum, och någon som är femton får inte handla på systemet. Du kan inte checka in på ett femstjärnigt hotell om du inte har råd. Du har inte rätt att bo i Sverige om du inte är svensk medborgare eller fått ett tillstånd.

Alla dessa saker inskränker våra rättigheter baserat på befattning, utbildning, kön, ålder, ekonomi, nationalitet etcetera. Rättigheter är en social konstruktion som är beroende av kontext. Ironiskt nog är de som talar mest om att “alla ska ha samma rättigheter” ofta de som vill begränsa dem mest vad gäller yttrandefrihet, vapenlagar och för småföretagare.

Ska alla ha samma möjligheter?

En barndomsvän pluggade för att bli stridspilot, det var hans högsta dröm. Han lyckades få toppbetyg i skolan och tränade stenhårt för att leva upp till de fysiska kraven. Men för att ansöka var han tvungen att göra ett syntest som sorgligt nog visade att hans syn var lite för dålig för att bli pilot. Borde han haft möjlighet att bli pilot ändå? Skulle flygskolan godkänt honom i jämlikhetens namn och riskerat människors liv?

Den enda rättighet min vän hade i detta läge var att få bli testad för att se om han hade vad som krävdes. Men att få en position baserat på vad du kan prestera istället för vem du är, är inte ett jämställt samhälle, det är en meritokrati.

Borde han haft möjlighet att bli pilot ändå? Skulle flygskolan godkänt honom i jämlikhetens namn och riskerat människors liv?

Nyligen sänkte svenska försvaret kraven för styrka så att fler kvinnor kan göra lumpen. Men då handlar det inte om rätten att få kvalificera sig, utan om rätten att få något man inte lever upp till. Resultatet är en sänkt standard och ett sämre försvar = fara för landet.

Gener bryr sig inte om jämställdhet

Alla har medfödda begränsningar som gör att vissa inte kan bli brandmän medan andra inte kan bli kirurger. Gener tar inte hänsyn till jämlikhet. De flesta kan ha en funktion i samhället, men alla klarar inte av att utgöra samma funktion. Det är så naturen fungerar, vi fyller olika funktioner. För att alla ska kunna bli vad dom vill måste vi sänka kraven (och standard) på allt, samt tvinga företag och institutioner att utse människor till positioner utifrån ideologi istället för lämplighet.

Har alla samma skyldigheter?

Givetvis måste vi ha samma skyldigheter i vissa avseenden. Alla måste betala skatt, följa lagen, ta ansvar för sin egen hälsa och så vidare. Men borde verkligen kvinnor ha samma skyldighet som män att ta till vapen vid krig? Om ett heterosexuellt par har barn – är det lika självklart att kvinnan ska försvara familjen som mannen? Vid en gisslansituation: varför ska kvinnor och barn släppas först?

Vid prat om jämställdhet handlar det i princip alltid om skyldigheter för män och rättigheter för kvinnor. Med andra ord är jämställdhet i detta sammanhang bara ett annat ord för privilegier för kvinnor. Våra skyldigheter måste stå i proportion till vår förmåga och position.

Könsfördelning i jämlikhetens namn

Feminister säger ofta “män ska inte tro att dom är bättre bara för att de har en penis”. Det låter vettigt. Men varför blir en styrelse bättre om hälften av medlemmarna har vaginor? I vissa situationer accepterar vi att vissa grupper bara är bättre lämpade, som när det gäller varför de flesta basketspelare är svarta. Det är bara när grupper som inte omfattas av offernarrativet sticker ut som man vill kvotera in kvinnor och “minoriteter” i jämlikhetens och jämställdhetens namn.

Är alla lika mycket värda?

Det finns ett ideal om att alla ska prövas lika inför lagen, vilket är ett bra ideal men inte alltid fallet. Det betyder dock inte att alla är lika mycket värda i en bredare kontext. En del kristna menar att vi alla är lika mycket värda för Gud, men kyrkan har varit skild från staten sedan länge. Att slänga fram detta påstående har blivit något symboliskt, som när politiker pussar barn på huvudet. Ingen tror dock på dessa ord förutom möjligtvis en högre makt eller jultomten.

Om jag blir kidnappad utomlands, kommer det behandlas på samma sätt som om någon i vår regering blivit kidnappad? Är Breivik lika mycket värd som en vanlig laglydig medborgare? Vårt värde möts i vad vi gör och är beroende av kontext. Om en grupp människor blir strandade på en öde ö kommer det ganska snabbt skapas en värdehierarki, där de som kan bygga båtar, jaga eller lägga om sår troligtvis kommer värderas högre än en mästare i dataspel eller inredning.

Alla förlorar på jämställdhet

På kort sikt kanske jämställdhet är en vinstaffär för kvinnor och andra offergrupper, men på lång sikt förlorar alla på att inte de bästa väljs för att gå i fronten på områden som är viktiga för samhällsutvecklingen. Ett försvar bestående av kvinnor är en bra idé tills vi står inför en invasion. En kvinnlig brandman är en bra idé tills hon måste dra en stor man ut ur en brinnande byggnad.

Sen har vi det faktum att jämställdhet/jämlikhet kräver ingrepp och lagar från staten för att fungera. När kraven fortsätter att sjunka för att alla ska känna sig inkluderade, slutar det med att vi får en idiotrepublik där revolutionen kommer att äta sina egna i jakt på nya offer och förövare.

Det gör livet tråkigare och sämre

Tänk dig att du spelar fotboll med några barndomsvänner. Plötsligt avbryter spelarna i det andra laget matchen och säger “nej grabbar det här är inte rättvist, ni är i mycket bättre form än oss, ni får spela sämre så att vi har en chans att vinna”. Jämställda människor är tråkiga och dåliga förlorare.

Det gör underhållningen sämre. På senaste fotbollsgalan gnällde kvinnliga fotbollsspelare på att de inte tjänar lika mycket som manliga dito, men det beror på att inte lika många vill se på kvinnlig fotboll. Samma sak med MMA. Vi vill inte heller gå på en konsert med dåliga sångare, en utställning med usla konstnärer och så vidare.

Jämställda förhållanden är miserabla

Det finns inget område på ett individuellt plan där jämställdhet är lika skadligt som i ett förhållande. Kvinnor har en inneboende biologisk drift att söka efter män som är starkare och mer framgångsrika än dem själva. Män attraheras naturligt av kvinnor som är väna, undergivna och medgörliga. Det är polaritet mellan manligt och kvinnligt som skapar attraktion.

Det finns undersökningar som visar att par som lever i ojämställda förhållanden har mycket bättre sex, och att ju mer konservativ mannen är i förhållandet – desto mer njuter både mannen och kvinnan av sex. Läs mer i min artikel om “Hur får jag min fru att ha sex med mig?” och även“Åtta myter om hur du upprätthåller ett förhållande med din kvinna”. . ”Very right wing” people are happiest with their sex lives.

Stolta män mot jämställdhet för frihet och framgång

Svaga män uppmanar alla andra att sänka sin standard för att de ska må bra med sig själva. Starka män arbetar på sig själva för att bli bättre. En mans självvärde ligger inte i hans slutresultat utan i hans strävan. Oavsett resultat vet den riktiga mannen att han nått dit efter egen förmåga, inte på grund av allmosor. Män bör givetvis även ta hand om och skydda de svaga i samhället, men inte genom att sänka sig själva. Det förlorar alla på i slutändan.

 

Ernst Robert Almgren

 

Artikeln har tidigare publicerats på Maskulint


Robert Almgren
är ansvarig utgivare för maskulint.se. Han driver även bloggen levafett.com där han skriver om LCHF och träning. Robert har en lång erfarenhet av politik och av föreningslivet som ungdomsledare samt som skribent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från blygsam start till global succé – Mumintrollen firar 80 år

publicerad Igår 17:29
– av Redaktionen
Författaren och illustratören Tove Jansson 1956.

I år har det gått 80 år sedan Tove Janssons första bok om den magiska Mumindalen publicerades, något som föranleder festligheter framförallt i Finland, i synnerhet på Muminmuséet i Tammerfors och i Muminvärlden i Nådendal.

Finlandssvenska Tove Jansson började redan som 15-åring arbeta vid den satiriska tidskriften Garm som tecknare. Under åren tecknade hon åtskilliga omslag och andra illustrationer i tidningen, men det var år 1943 som hon första gången tecknade figuren Snork. Snork hade smal nos, var helsvart och hade röda ögon, men är faktiskt föregångaren till det rundare och mer kärvänliga mumintrollet.

Två år senare, 1945, publicerades Småtrollen och den stora översvämningen, den allra första Muminboken. Den tidigare Snork fick rundare former och blev nu istället vit, och namnet byttes ut till mumintroll. Boken publicerades i Finland på svenska, men fick först inget större genomslag hos finländarna och översattes inte ens till finska. I Sverige överskuggades den helt av Pippi Långstrump, som också kom ut första gången 1945.

Det magiska Mumindalen

I Mumindalen står ett blått cylinderformat flervåningshus. Här bor det nyfikna och äventyrliga Mumintrollet tillsammans med sina föräldrar, Muminpappan och Muminmamman. I dalen bor också den försiktigare figuren Sniff, den lite vresiga Lilla My, frihetsälskaren Snusmumriken, Mumins flickvän Snorkfröken, den träiga Hemulen och den oroliga Filifjonkan.

Tillsammans lever de ett lugnt liv i den idylliska dalen där man odlar i trädgården, går på upptäcktsfärder eller plockar fina stenar. Även om Mumindalen är en trygg plats gränsar den samtidigt till Ensliga bergen, där monstret Mårran bor, som fryser marken till is där hon rör sig. Många andra märkliga figurer, som Hattifnattarna, rör sig i världen. Dessa är små, spökliknande varelser som kan bli elektriska vid åskväder.

Tredje boken nådde framgång

Det var inte förrän den tredje boken, Trollkarlens hatt, som Muminböckerna fick sitt stora genomslag. Denna kom ut 1948 och översattes tidigt till engelska, som även fick en betydande internationell spridning. Bokserien avslutades 1970, men flera bilderböcker har senare tillkommit.

1973 blev berättelsen om Mumintrollen julkalender i SVT och spelades in med mumintrollsdräkter. Senare producerades den kända japansk-finska animerade serien I Mumindalen, som kom att bli en stor succé. Den släpptes 1990 i Japan och visades först året efter i Finland och Sverige.

Här firar mumintrollen

I år firar mumintrollen 80 år och som sig bör firas det förstås i Finland där Muminhuset lyfts fram som det centrala temat för Muminjubileet, som beskrivs representera en känsla av samhörighet och en plats där dörren alltid är öppen.

Vid Muminmuséet i Tammerfors firar man stort hela året med evenemang och festligheter som inte sker enbart på museet, utan även på kulturella platser i staden. För den som vill uppleva mumintrollen på nära håll pågår det förstås också firanden i Muminvärlden, temaparken som ligger i Nådendal i Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

publicerad 12 april 2025
– av Redaktionen

Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gripande påskmusikalen ”Vem är den mannen?” tillbaka i Insjön

publicerad 6 april 2025
– av Redaktionen
Alexander Östberg, i rollen som Jesus, talar inför sina lärjungar.

När ridån åter går upp för den årliga påskmusikalen i Frikyrkan Insjön är det med föreställningen ”Vem är den mannen?” som förra året drog fulla hus. Musikalen, som berättar historien om Jesu liv, död och uppståndelse, är en tradition sedan 2006 och förenar dramatiskt berättande med gripande musik och reflektioner över tidlösa och aktuella frågor.

Den uppstickande teaterskådespelaren Alexander Östberg återkommer i rollen som Jesus, en roll han övertog så sent som ifjol. Östbergs förmåga att väva samman det mänskliga med det gudomliga ger rollen en djupare resonans som både berör och engagerar publiken.

Vid hans sida ser vi återigen Emma Tinnis som Maria Magdalena, vars känsliga och äkta porträtt ger liv åt karaktärens inre kamp och tro. Jakob Ragnegård spelar rollen som Judas med en komplex gestaltning som fångar karaktärens tragiska dilemman och moraliska tvivel.

Regissören, Anders Ragnegård, känd för sina kreativa och moderna grepp, lyckas på ett innovativt sätt i den här pjäsen förena det historiska och det nutida. Med minimalistisk men ytterst suggestiv scenografi, kompletterad av subtila ljuseffekter och projektioner, färdas åskådarna mellan antikens Jerusalem och nutidens samhälle. Denna metod förstärker pjäsens relevans och aktualitet och väcker viktiga frågor kring civilkurage, maktmissbruk och konsekvenserna av tystnad inför orättvisor.

Musikalen förstärks ytterligare av körens och orkesterns dynamiska framföranden under ledning av Niclas Westling.

Korsfästelsen efter Judas förräderi är ett gripande inslag i den över två timmar långa föreställningen. Foto: Nya Dagbladet

I Vem är den mannen? framstår en tydlig parallell mellan Jesu berättelse och vår samtid – en värld där människor fortfarande tvekar att höja sina röster i protest mot auktoritära tendenser och orättvisor. Precis som Jesus lärjungar tystades av rädsla, ser vi än idag hur människor skräms till tystnad när de utmanar etablissemang och rådande normer.

Denna parallell är både slående och tankeväckande, särskilt när vi reflekterar över nyliga historiska händelser såsom hanteringen ”pandemin” likväl som de historiska övergreppen kring häxprocesserna på 1600-talet.

Upplevelsen som föreställningen levererar är tidvis faktiskt rent av i klass med filmer som ”The Passion of the Christ”

Publiken bjuds in till en känslomässig berg- och dalbana, där djup sorg, glädje och hopp avlöser varandra i ett gripande tempo.

Budskapet om kärlek, försoning och hopp, som är centralt i berättelsen, blir en stark och aktuell påminnelse om det mänskliga behovet av medmänsklighet och förståelse.

 

Kulturredaktionen

Fakta om föreställningen

Påskmusikalen ”Vem är den mannen?” spelas under påskhelgen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk med två föreställningar per dag, klockan 13 och 18, på Frikyrkan Insjön, Faluvägen 27.

Föreställningen har fri entré och möjliggörs tack vare ett stort engagemang från frivilliga krafter och lokala aktörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Filmikonen Val Kilmer har gått ur tiden

publicerad 2 april 2025
– av Jan Sundstedt
Kilmer i Red Planet (2000) och Batman Forever (1995).

Val Kilmer är död, endast 65 år gammal, efter en lång kamp mot sjukdom. Från rockikoner till superhjältar och skarpskjutande västernhjältar präglade han en generation med sitt breda register och en filmografi som få kan mäta sig med.

Val Kilmer föddes 1959 i Los Angeles och tog sina första steg mot stjärnstatus genom teaterstudier vid prestigefyllda Juilliard. Redan i debuten Top Secret! (1984), visade Kilmer sin komiska talang som den blonde rockstjärnan Nick Rivers i en absurd spionparodi – en roll som satte tonen för hans unika förmåga att skifta mellan genrer.

Hans genombrott kom dock med Top Gun (1986), där han som den iskalle piloten ”Iceman” blev en ikon vid sidan av Tom Cruise, en prestation som cementerade hans plats i actionfilmens översta skikt.

Val Kilmer var aldrig rädd att ta sig an utmaningar. I Oliver Stones The Doors (1991), förvandlades han till Jim Morrison, frontmannen i The Doors, med en intensitet som gjorde att många glömde att det inte var rockstjärnan själv på duken.

Hans röst och gestaltning var så träffsäkra att han själv sjöng flera av låtarna – ett bevis på hans hängivenhet och bredd som skådespelare.

Ikoniska roller som lever kvar

Få skådespelare har som Kilmer lyckats lämna så starka avtryck i så många olika roller. I klassiska västerneposet Tombstone (1993) gestaltade han Doc Holliday, den tuberkulossjuke revolvermannen, med en blandning av charm och tragik som gjorde repliker som ”I’m your huckleberry” odödliga.

Samma decennium tog han på sig Batman-dräkten i Batman Forever (1995), där han gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd mitt i filmens färgsprakande kaos – en roll som, trots blandad kritik, visade hans förmåga att axla tunga arv.

Action och spänning präglade också hans insatser i Heat (1995), där han som Chris Shiherlis höll jämna steg med giganter som Robert De Niro och Al Pacino i Michael Manns mästerverk.

I The Saint (1997), axlade han Roger Moores mantel som Simon Templar, den elegante mästertjuven, och bevisade återigen sin förmåga att kombinera stil med substans. Kilmer var en kameleont, lika hemma i västern som i storstädernas undre värld eller på rockscenen.

Ett arv i skuggan av sjukdom

Val Kilmer kämpade i många år med strupcancer, en diagnos han fick 2014, vilket begränsade hans röst och karriär under hans senare år. Trots detta gjorde han en gripande återkomst som Iceman i Top Gun: Maverick (2022), en roll som blev ett värdigt farväl till fansen och en påminnelse om hans storhet.

Hans tidiga komiska genombrott i Top Secret! kontrasterar vackert mot de djupare, mörkare rollerna i filmer som The Doors och Tombstone. Kilmer var en skådespelare som kunde vara allt – rockstjärna, hjälte, skurk och våghalsig stridspilot.

Hans envishet och passion för konsten lyste igenom även i motgång, och hans sista framträdanden bar en särskild tyngd. Val Kilmers filmroller har inte bara underhållit, utan också inspirerat generationer av filmskapare och skådespelare att våga mer.

När vi nu sörjer Val Kilmer är det med en tacksamhet för allt han gav oss. Hans mångsidighet och mod att ta sig an de mest skilda roller, och hans förmåga att göra varje karaktär minnesvärd gjorde honom till en legend. Filmvärlden är nu betydligt fattigare utan Kilmer, men hans verk kommer helt klart att leva vidare.

Vila i frid, Val Kilmer.

Val Kilmer - en ikonisk skådespelare

Här ett urval av kända roller i kronologisk ordning:

  • Top Secret! (1984) – Debutrollen som den blonde rockstjärnan Nick Rivers.
  • Real Genius (1985) – Spelade Chris Knight, en begåvad student.
  • Top Gun (1986) – Ikonisk roll som den iskalle piloten "Iceman".
  • Willow (1988) – Huvudrollen som Madmartigan.
  • The Doors (1991) – Porträtterade Jim Morrison med intensitet och autenticitet.
  • Tombstone (1993) – Gestaltade Doc Holliday med charm och tragik.
  • Batman Forever (1995) – Gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd.
  • Heat (1995) – Spelade Chris Shiherlis, en skicklig tjuv.
  • The Saint (1997) – Axlade rollen som den elegante mästertjuven Simon Templar.
  • Top Gun: Maverick (2022) – Återvände som Iceman i en gripande comeback.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.