Annons:

Bostadsbrist i Stockholm – och nästan hela landet

Bostadsbristen

Uppdaterad maj 21, 2019, Publicerad maj 20, 2019 – av Isac Boman
Bostadsbrist
Bostadsbyggandet kan inte tillnärmelsevis mätta den skriande bostadsbristen i landet.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

240 av Sveriges 290 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder. I Stockholms län råder det bostadsbrist i samtliga 26 kommuner.

I årets bostadsmarknadsenkät som släpptes tidigare i veckan framkommer det att 83 procent av de svenska kommunerna inte har tillräckligt med tillgängliga bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I storstadsregionerna och större högskolekommuner gäller det samtliga kommuner.

Det är bara fyra kommuner i landet som har angett att de har ett överskott på bostäder och de allra flesta kommuner uppger att de är i stort behov av nya hyresrätter, framför allt större sådana. 46 kommuner uppger att deras bostadssituation är i balans, skriver Boverket.

Ungdomar är fortsatt den grupp som har svårast att hitta ett boende och problemet kvarstår trots att bostadsbyggandet har ökat. 221 kommuner uppger också att de har svårt att hitta bostäder för alla nyanlända invandrare som kommer.

Annons:

En tredjedel av kommunerna uppger att man inte kommer kunna ta fram tillräckligt många särskilda bostäder för äldre inom fem år.

Kritik riktas vidare mot att de bostäder som finns tillgängliga främst i storstäderna, har alldeles för höga prislappar och att det behövs billigare bostäder som människor har råd med.

– Bostadsbristen drabbar inte alla. För den med mycket pengar finns många bostäder att välja bland i alla Stockholmskommuner. De som drabbas är de som på en balanserad bostadsmarknad borde kunna lösa sin bostadssituation, säger Henrik Weston som är utvecklingsledare för bostadsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm till Mitt i Stockholm.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tiotusentals protesterar mot spansk bostadskris

Bostadsbristen

Uppdaterad oktober 5, 2026, Publicerad oktober 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Tiotusentals demonstrerade under lördagen mot bostadskrisen i Madrid och omkring 50 andra spanska städer. Protesterna kom dagen efter att parlamentet röstat ned regeringens nödåtgärder för hyresgäster.

I Madrid uppskattade Delegación del Gobierno, statens regionala representation, antalet deltagare till 70 000, samtidigt som arrangörerna uppgav 500 000.

Demonstranterna krävde rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Bland kraven fanns också uppmaningar till generalstrejk och genomgripande reformer av bostadspolitiken.

Startskottet för protestvågen var vräkningen av 87-åriga María del Carmen Abascal, kallad Maricarmen, i Madrid den 23 september i år.

Abascal hade ett hyreskontrakt med reglerad hyra som hennes far skrev under på 1950-talet. Fastighetsbolaget Urbagestión köpte fastigheten 2018.

Vräkningen inför tv-kamerorna fick hundratals människor att slå läger vid Puerta del Sol i protest.

Högern fällde Pedro Sánchez dekret

Under fredagen röstade en majoritet i underhuset ned två dekret från Pedro Sánchez vänsterledda minoritetsregering.

Konservativa PP, högerpartiet Vox och katalanska Junts röstade emot förslagen, skriver El País. Partiernas röster fällde båda dekreten om åtgärder på bostadsmarknaden.

Regeringens första dekret skulle stoppa vräkningar av utsatta hyresgäster, begränsa korta hyreskontrakt och spekulation samt ge skattelättnader för uthyrning och nybyggnation. Dekret två gällde automatisk förlängning av hyresavtal.

En hyresvärd som vill bryta ett hyreskontrakt skulle enligt regeringsförslaget betala hyresgästen en ersättning motsvarande tolv månadshyror för att avsluta avtalet.

Folkmassa med banderoller på Puerta del Sol i Madrid
Demonstranterna kräver rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Foto: Faksimil/X/@JPActivista/DW

Tårgas och gummikulor

Junts-politikern Miriam Nogueras hävdar att åtgärderna skulle riskera få hyresvärdar och ägare att ta bort bostäder från hyresmarknaden.

Resultatet blir enligt henne ännu högre priser och en trängre marknad. Beskedet från parlamentet kom samtidigt som protesterna i Madrid pågick.

I Valencia använde polisen bland annat gummikulor och tårgas mot demonstranterna.

Omkring 30 demonstranter tog sig in i Konstens och vetenskapens stad, ett stort kultur- och vetenskapskomplex, innan polisen lyckades fösa ut dem. Fem personer greps och nio poliser skadades i samband med insatsen.

I många andra städer förlöpte protesterna dock relativt fredligt.

Ett preliminärt avtal öppnar dock nu för att 87-åriga María del Carmen Abascal ska kunna flytta tillbaka till bostaden som hon vräktes från.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska studenter går tusenlappar back varje månad

Bostadsbristen

Publicerad augusti 12, 2026 – av Emil Fjellstedt

Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet.

En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, rapporterar NTB.

År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent.

Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året.

Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor.

— Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg.

Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bostadsbrist får unga att tveka om barn

Bostadsbristen

Publicerad juni 3, 2026 – av Markus Andersson

Nästan var femte av de unga vuxna i Sverige uppger att bostadsbristen får dem att tveka inför att bilda familj, enligt en ny undersökning från Hyresgästföreningen.

Andelen 18–29-åringar som uppger att bostadssituationen påverkar beslutet har enligt organisationen ökat kraftigt sedan 2022. Undersökningen Hyresgästerna 2026 genomfördes av Indikator Opinion under vintern och bygger på svar från 4 337 personer.

Hyresgästföreningen beskriver i ett pressmeddelande utvecklingen som ett tecken på att bostadsmarknaden inte bara påverkar ungas ekonomi, utan även deras möjligheter att planera för framtiden.

— Fortsätter det så här kan familjebildning bli mer och mer av en rikemanssport, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Även Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att problemen kvarstår. Trots att fler kommuner nu bedömer att bostadsmarknaden är i balans, uppger 114 kommuner ett fortsatt underskott på bostäder för unga. Den vanligaste orsaken är att de lediga bostäderna är för dyra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker kontantinsatsen – experter varnar: ”Ansvarslöst”

Bostadsbristen

Publicerad mars 17, 2026 – av Redaktionen
Bostadshus i Stockholm.

Den 1 april träder regeringens nya upplättade låneregler i kraft, som ska hjälpa unga att betala mer för att köpa bostäder av framför allt den så kallade babyboomer-generationen. Men kritiker menar att lagen är ansvarslös och ifrågasätter värdet av politiskt ökad skuldsättning bland unga.

Från och med 1 april 2026 höjs bolånetaket så att köpare kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket innebär att kontantinsatsen sänks till tio procent. Samtidigt avskaffas det skärpta amorteringskravet och taket för tilläggslån på befintliga bostäder sänks till 80 procent.

Flera experter varnar för att politiken är ansvarslös. En av kritikerna är Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

– Min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det inte bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger han.

Han varnar för att högre lån gör hushåll mer känsliga om bostadspriserna faller. Samtidigt kan den nya ordningen göra att köpare lånar mer redan vid köpet för framtida lyxkonsumtion, eftersom möjligheten att ta billiga lån senare, med bostaden som säkerhet, begränsas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.