Annons:

Sverige har fått nya regler för spel online

Uppdaterad augusti 19, 2024, Publicerad maj 2, 2019

Redan vid årsskiftet 2019 så trädde de nya svenska reglerna för spel online i kraft. Men förändringarna kändes inte av alla på en gång. Fast när det nu nästan är sommar 2019 så finns det en hel del att säga om de nya reglerna. Detta oavsett om du tillhör de som tycker om att spela på online casino eller mest tycker att det är slöseri med tid och pengar.

Vad innebar de nya reglerna?

Det kan verka lite snurrigt men egentligen så är det ganska enkelt. De nya lagarna för spel online har två huvudsakliga syften.

  1. Att Sverige ska få in skattepengar som tidigare har hamnat i andra länders kassor
  2. Att svenska spelare ska få säkrare spel tack vare högre kontroll från statens sida

 

Det här är ju två skäl som kan ses som tämligen viktiga. Och med den nya lagen för spel så får internationella spelbolag rätta sig efter Sveriges riktlinjer. Om de inte gör det så riskerar de att förlora sin licens och därmed möjligheten att erbjuda svenska spelare laglig spelunderhållning för dator och mobil.

Annons:

Det är särskilt punkt två som har fått betydelse för svenska spelare. Spel har ju varit skattefria även då sajterna var utan svensk licens. Tidigare så kunde varje online casino med EU-licens erbjuda svenska spelare lagliga spel utan skatt på bonusar och vinster.

Nu är det alltså de casinon som har svensk licens som kan fortsätta med detta. Men de har fått rodda om en hel del för att möta kraven som finns under punkt två. Kraven som är till för att spelare ska få en säker och rättvis spelupplevelse på nätet.

Krav för högre säkerhet

Bland kraven som nu ställs på online casinon så finns till exempel att spelare ska få ett högt konsumentskydd. Det betyder att det ska vara lättare att kunna sätta gränser för insättningar såväl som för förluster.

Genom att ge spelaren möjlighet att bättre styra över spelpengarna så kan man minska negativa konsekvenser av spelandet. Det här är inget nytt i sig. Det finns flera casinon som under många års tid har erbjudit möjligheten att sätta gränser för pengarna. Men nu måste alltså alla svenska casinon online göra det.

Dessutom så är det så att spelare nu kan räkna med att få spela med svenska kronor. Tidigare så var det vanligt att casinon som gav spel på svenska krävde insättningar i euro. En annan valuta gör det svårare att förstå kostnader såväl som bonusar och vinster. När du kan spela med SEK så känns det tryggt.

Foto: Pixabay

Innebörden av måttfull reklam

Något som har diskuterats högljutt av politiker som civilminister Ardalan Shekarabi är spelreklamen. De nya reglerna är ju även till för att ge oss det som kallas för måttfull reklam. Men vad är egentligen måttfull spelreklam?

Faktum är att begreppet måttfull reklam är aningen luddigt. Om tanken är att reklamen bara får säga det som är sant så går det ju att säga en hel del som verkligen inte är måttfullt. Som till exempel “bli miljonär på en sekund med tio kronor”. Det är ingen lögn. Folk har vunnit enorma vinster med några kronor men det betyder ju inte att alla som försöker lyckas.

Sveriges regering har med begreppet måttfull reklam tänkt sig att spelbolagen inte ska uppmana till spel som är ogenomtänkta. Men regeringen har inte varit nöjd med resultaten under början av 2019. Reklamen anses fortfarande vara alltför aggressiv.

Mer reklam för spel än någonsin

Något som kan tyckas vara märkligt är att vi nu tycks ha mer reklam för spel online än någonsin. Det var också vad många befarade innan lagändringen trädde i kraft. I och med att bolagen nu får erbjuda svenska spelare lagliga spel med svensk licens så har de också rätten att informera om detta.

Även Svenska Spel har dragit igång sin verksamhet online och gör reklam för den. De flesta ser annonser varje dag i TV, i tidningar och online. Annonser som handlar om att spela på casinospel. Det är förstås viktigt att komma ihåg att de nya lagarna inte handlade om hur mycket reklam för spel vi har utan hur den ser ut.

Även om det finns politiker som pratar om att helt förbjuda spelreklam så lär det inte bli en realitet. I ett samhälle där vi vill ha frihet att uttrycka våra åsikter så går det inte att förbjuda reklam på det sättet. Men det går att påverka hur reklamen ska se ut och var den får förekomma.

De stora och seriösa spelbolagen vill samarbeta med den svenska regeringen. De är inte heller intresserade av att få barn som kunder eller att driva spelmissbrukare ner i avgrunden. Därmed så kan vi anta att det finns plats för ett givande samtal som kan leda till reklam som är måttfull så som det är tänkt.

Foto: Pixabay

Vad hände med bonusarna?

Den som har spelat på nätet ett tag har säkert lagt märke till att de löpande bonusarna har försvunnit. Det här är ett direkt resultat av de nya lagarna. De tillåter bara en välkomstbonus till nya spelare då de blir medlemmar. Det går alltså inte att erbjuda löpande kampanjer och bonusfördelar till spelare för att på så vis hålla de kvar som kunder.

Men casinon kan fortfarande jobba med fördelar som är helt lagliga. En sådan är exklusiva spel. Casinon samarbetar med de främsta speltillverkarna för att få ensamrätt till nya spel under en viss period. Det ger ett nyhetsvärde och gör att spelare ser fördelen med att spela på ett visst casino.

Bättre kunskap om vinster

Dessutom så tycks vi få veta mer om vinster än någonsin förr. Casinon berättar mer om hur mycket som har vunnits och på vilka spel. Det gör det lättare att välja de spel som verkar ge mest samtidigt som spelare får en bättre uppfattning av hur ofta och hur mycket folk faktiskt vinner på en viss spelsajt.

Så summa summarum så tycks de nya lagarna för spel online ändå ge oss svenskar ett större utbud och många möjligheter. Om reklamen kan anpassas så att den inte upplevs som störande så kan det nya regelverket absolut leda till att spel online blir både bättre och säkrare tack vare det svenska licenssystemet.

Annons:

Från handelskrig till industriell krigföring – kampen om jordartsmetallerna

Det nya kalla kriget

Publicerad yesterday 14:14
– av Markus Andersson
Kina kontrollerar 90% av världens jordartsmetaller, mineraler som finns i allt från smartphones till stridsflygplan.

Den 10 oktober detonerade Kina en bomb – inte med missiler, utan med mineraler. Nya exportkontroller för jordartsmetaller hotar nu att kväva hela den globala högteknologiska försörjningskedjan.

Två supermakter står öga mot öga i det som blivit ett industriellt krig. Nya Dagbladet sammanfattar den dramatiska eskalering som förändrat spelplanen mellan USA och Kina.

Utvecklingen har av analytiker beskrivits som ett ”ekonomiskt Pearl Harbor”. Det handlar inte längre bara om handelspolitiska motåtgärder, utan om ömsesidig ekonomisk massförstörelse där båda sidor är beredda att ta stor skada för att vinna.

Vad som började som ett handelskrig om tullar har förvandlats till en kamp om kontrollen över de grundämnen som driver den moderna världen.

Annons:

Vad hände den 10 oktober?

Den 10 oktober 2025 införde Kina nya skärpta exportkontroller för jordartsmetaller och relaterad teknologi. Reglerna kräver särskilda licenser för export av produkter som innehåller mer än 0,1% jordartsmetaller från Kina – eller som tillverkats med kinesisk produktionsteknologi.

Det låter tekniskt, men innebörden är explosiv. Som journalisten Mario Nawfal konstaterar: ”Det handlar om bärbara datorer, batterier, elbilar – i princip hela den moderna världen.”

Med ett penndrag fick Peking vetorätt över stora delar av världens högteknologiska produktion.

President Donald Trump svarade inom några timmar. Han hotade med ytterligare 100% tullar på kinesiska varor ”utöver alla tullar de för närvarande betalar”, med start den 1 november. Trump kallade Kinas drag för ”helt utan motstycke i internationell handel och en moralisk skam”.

Marknadernas reaktion var brutal – på en enda dag försvann 2 biljoner dollar i börsvärde från amerikanska aktiemarknader. Dow Jones föll med 879 poäng (1,9%), S&P 500 sjönk med 2,71% och Nasdaq rasade 3,56% – de värsta dagarna sedan april.

Varför är jordartsmetaller så viktiga?

För att förstå varför världen nu står på gränsen till en ekonomisk kris måste man förstå vad jordartsmetaller är – och varför Kina kontrollerar dem.

Kina står för 70% av den globala gruvdriften av jordartsmetaller och 90% av världens bearbetning och raffinering. Landet producerar så mycket som 95% av världens magneter av jordartsmetaller.

Dessa mineraler används i allt från smartphones och elbilar till militär utrustning och förnybar energiteknik. Jordartsmetaller är avgörande komponenter i avancerad militär teknologi – från stridsflygplan till ubåtar driver dessa kritiska mineraler viktiga system.

Siffrorna är slående: Ett enda F-35 stridsflygplan innehåller över 400 kg jordartsmetaller, medan en Virginia-klass ubåt kräver hela 4 600 kg. Jordartsmetaller är även avgörande för medicinsk teknik inom laserkirurgi och MRI-skanning.

Redan 1992 konstaterade den dåvarande kinesiske ledaren Deng Xiaoping att ”Mellanöstern har olja och Kina har sällsynta jordartsmetaller”. Det var inte bara ett konstaterande – det var en långsiktig strategi som nu når sin kulmen.

Från handelskrig till industriellt krig

Handelskonflikten mellan USA och Kina började 2018 under Donald Trumps första presidentperiod, när USA införde tullar på kinesiska varor för att begränsa det stigande amerikanska handelsunderskottet mot Kina.

Under Joe Biden-administrationen (2021-2025) fortsatte spänningarna, med Trumps tullar kvar och Biden införde begränsningar på amerikansk export av teknologisk kunskap och avancerade chipp till Kina.

När Trump återvände till Vita huset i januari 2025 eskalerade konflikten snabbt. Den 2 april 2025, under vad Trump kallade ”befrielsesdagen”, införde USA en extra tull på 34 procent, vilket ökade den totala tullen mot Kina upp till 54 procent.

Kina svarade den 4 april med exportrestriktioner på sju jordartsmetaller och tullarna eskalerade snabbt till minimalt 145 procent under våren, och aktiemarknaderna gick nästan in i en björnmarknad i april.

I maj kom parterna överens om en vapenvila för att förhandla ett nytt handelsavtal, och både Kina och USA sänkte avsevärt tullarna. I juni slöts en ramöverenskommelse där Kina åtog sig att fortsätta ge grönt ljus för export av jordartsmetaller till USA.

Men freden var skör. I oktober 2025 tillkännagav Kina de strängaste exportkontrollerna av jordartsmetaller och permanentmagneter hittills – och det pågående handelskriget förvandlades till något helt annat.

Kinas nya vapen

För första gången tillämpade Kina den så kallade ”foreign direct product rule” (FDPR) – en mekanism som USA länge använt för att begränsa halvledarexport till Kina. Nu vänder Kina på steken.

”Under det nya regelverket kräver alla produkter som innehåller minst 0,1 procent kinesiska jordartsmetaller eller magnetmaterial nu en kinesisk exportlicens, även om produkten tillverkas utomlands. Med andra ord: om din telefon, drönare eller stridsflygplan innehåller material av kinesiskt ursprung någonstans i sin försörjningskedja, har Peking vetorätt”, kommenterar Mario Nawfal.

”Det handlar inte om jord eller malm – det handlar om kontroll över förädlingssteget, där mineraler blir teknik. Åtgärden förvandlar jordartsmetaller till ett geopolitiskt vapen”, fortsätter han.

Kina kontrollerar inte bara gruvorna, utan hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. Och nu används den makten som vapen.

AI och försvarsindustrin i skottlinjen

De två största förlorarna förväntas bli AI-industrin och den militär-industriella komplexen. Kinas nya exportkontroller stipulerar att material som används för chipproduktion under 14 nanometer-noden måste söka godkännande från Kina.

Nanometer-noden är ett mått på hur små transistorerna i ett chip är – ju lägre siffra, desto mer avancerad och kraftfull teknologi och modern AI och avancerad militär teknologi kräver chips under 14nm. Även produkter med dubbla användningsområden – det vill säga teknik som kan användas både civilt och militärt – måste godkännas. Peking kommer att avgöra varje fall för sig.

Detta skapar en potentiell flaskhals för hela den avancerade chipförsörjningskedjan. TSMC, världens största kontraktstillverkare av halvledare, är redan förbjuden att tillverka chipp under 14nm-noden för Kina på USA:s begäran.

Nu vänder Kina på logiken: om vi ändå inte får era mest avancerade chipp, kanske världen inte heller behöver dem. Kinas egen chipptillverkare SMIC kan producera motsvarande 7nm till 5nm-chipp.

Börsreaktionen visade vilka sektorer som drabbas hårdast. Teknik- och grön energisektorn, som båda är starkt beroende av jordartsmetaller som neodym och dysprosium, fick bära den tyngsta bördan. Nvidia föll med nästan 5 procent, AMD med 7,7 procent, och Tesla tappade över 5 procent. Kinesiska teknikjättar drabbades ännu hårdare – Alibaba föll med 10 procent, Baidu över 8 procent, och JD.com med mer än 6 procent.

USA:s desperata motdrag

Trump-administrationens högsta tjänstemän har sammankallat chefer från teknologi- och jordartsföretag i en intensiv satsning för att påskynda utvecklingen av hela försörjningskedjan för inhemsk produktion.

”Pentagon lanserade en uppköpsiver på 1 miljard dollar för att lagerföra kobolt, antimon, skandium och andra kritiska mineraler – en modern version av bunkring under kalla kriget”, konstaterar Nawfal.

I juli 2025 investerade försvarsdepartementet (nyligen omdöpt till krigsministeriet) 400 miljoner dollar i eget kapital i MP Materials, vilket gjorde den amerikanska regeringen till företagets största aktieägare. Affären inkluderar även ett 10-årigt prisgolv på 110 dollar per kilogram för företagets NdPr-produkter.

Men verkligheten är brutal: även när dessa anläggningar är fullt operativa kommer MP Materials endast att producera 1 000 ton neodym-bor-järn-magneter vid slutet av 2025 – mindre än 1 procent av de 138 000 ton som Kina producerar.

Amerikanska tjänstemän har erkänt att den övergripande ansträngningen fortfarande kommer att ta tid och därför lämna landet och dess allierade sårbara för Xi:s strategiska nycker på kort sikt.

”Men tiden är Kinas allierade. USA kan inte bygga raffinaderier och magnetfabriker över en natt, och globala alternativ (Australien, Brasilien, Indien) befinner sig fortfarande i tidiga stadier”, argumenterar Mario Nawfal vidare.

En ny geopolitisk verklighet

En tidigare rådgivare i Vita huset varnade att Kinas strikta kontroller av jordartsmetaller representerar ”makten att förbjuda vilket land som helst på jorden från att delta i den moderna ekonomin”.

Marknadernas reaktion avslöjar något fundamentalt nytt: divergensen mellan dollarn och guldet visar att marknaderna nu handlar tullar som om de slår tillbaka mot USA, inte mot resten av världen. Vid tidigare kriser har dollarn stärkts som en säker hamn – nu sjunker den istället.

Handelskrigen är ett uttryck för en djupare maktkamp mellan USA och Kina som har potential att skaka världsekonomin och skapa en ny international ordning.

Mario Nawfal sammanfattar: ”Pekings mål är inte total kollaps – det är press genom precision. Genom att strama åt tillgången precis tillräckligt för att få västvärlden att svettas, får Kina hävstång”.

Vad händer nu?

Trump hotade med att ställa in sitt planerade möte med Kinas president Xi Jinping vid APEC-toppmötet i Sydkorea den 31 oktober-1 november, även om han senare förtydligade att han inte helt avbrutit mötet men var osäker på om det skulle äga rum.

Både Trump och Xi Jinping vill under inga omständigheter visa sig svaga, vilket gäller i synnerhet Xi Jinping och kommunistpartiet, som baserar sin maktställning på att ha gjort Kina starkt och stå upp mot Västnationer.

Kinas handelsministerium sade i ett uttalande: ”Kinas hållning är konsekvent – vi vill inte ha ett tullkrig, men vi är inte heller rädda för ett”.

Tullarna på 100% är satta att träda i kraft den 1 november – eller tidigare. Pentagon köper in kritiska mineraler i panik, allierade länder rusar att bygga alternativa försörjningskedjor och börser världen över håller andan.

Nawfal avslutar sin analys med en dyster prognos: ”Det här är inte längre en tullkonflikt – det är ett krig om atomerna som får den moderna världen att snurra. Glöm handelskrig. Det här är industriell krigföring… och båda sidor är beredda att blöda för att vinna”.

Frågan är vem som kan uthärda smärtan längst.

Bitcoin blir vardagsvaluta i Sydafrika – över 650 000 butiker öppnar för kryptobetalningar

Alternativa ekonomiska system

Publicerad oktober 9, 2025
– av Markus Andersson
En butiksägare i Sydafrika tar en mot en Bitcoin-betalning via en snabb mobilöverföring över Lightning-nätverket.

Sydafrikaner kan nu betala med Bitcoin på hundratusentals butiker i landet efter ett banbrytande partnerskap mellan betalningslösningsföretaget MoneyBadger och Scan to Pay. Samarbetet, som lanserades den 7 oktober, gör det möjligt att handla mat, tanka bensin och betala räkningar direkt med kryptovaluta – utan krångliga konverteringar.

Efter åratal av att Bitcoin främst använts som investeringsobjekt tar nu den digitala valutan steget in i det sydafrikanska vardagslivet. Det nya systemet bygger på Bitcoin Lightning Network, en teknik som möjliggör blixtsnabba transaktioner till minimala kostnader, och riktar sig till de över sju miljoner Bitcoin-användare som har plånböcker hos stora aktörer som Blink, Aqua och Blitz, samt kryptobörser som Binance, Luno och VALR.

Kunderna betalar direkt med Bitcoin genom att skanna en QR-kod, medan handlarna får sina betalningar i sydafrikanska rand. Valutaväxlingen sker automatiskt i bakgrunden, vilket innebär att butikerna garanteras rätt belopp i lokal valuta utan att behöva hantera kryptovalutan själva.

Sydafrika i täten för afrikansk kryptoadoption

Lanseringen kommer när Sydafrika etablerar sig som en av kontinentens ledande marknader för kryptovalutor. Enligt analysföretaget Chainalysis ökade den totala kryptovalutaadoptionen i Afrika söder om Sahara med 52 procent mellan juli 2024 och juni 2025, vilket gör regionen till den tredje snabbast växande i världen.

Annons:

I Sydafrika dominerar Bitcoin kraftfullt med 74 procent av alla kryptovalutaköp, långt över det globala genomsnittet på 51 procent. Landet har också en relativt gynnsam regleringsmiljö jämfört med flera andra afrikanska nationer, där kryptovalutor antingen är helt förbjudna eller befinner sig i en juridisk gråzon.

Bitcoin Witsand är en liten kuststad i Sydafrika som har blivit en av världens mest entusiastiska Bitcoin-gemenskaper med mycket hög användning av Bitcoin i vardagliga transaktioner. Faksimil: South Africa Insight/YT

Lightning Network gör Bitcoin praktiskt

Lightning Network är den så kallade layer-2-lösning som byggts ovanpå Bitcoin-blockkedjan och som löser Bitcoins klassiska skalbarhetsproblem. Där en traditionell Bitcoin-transaktion kan ta upp till tio minuter och kosta flera dollar i avgifter, erbjuder Lightning Network genomförande på under en sekund till en bråkdel av öret.

Globalt har Lightning Network vuxit kraftigt under senare år. Nätverkskapaciteten har mer än fördubblats under 2021, och stora aktörer som X, Revolut och flera kryptobörser har integrerat stöd för tekniken. I Europa har detaljhandelskedjor som Spar i Schweiz börjat acceptera Lightning-betalningar, och i USA rullar betalningsjätten Square ut Bitcoin-betalningar via Lightning till sina miljontals handlare.

Ekonomisk inkludering och skydd mot inflation

Bakom den snabba adoptionen av kryptovalutor i Afrika ligger ofta djupare ekonomiska utmaningar. Hög inflation, valutadevalvering och begränsad tillgång till banktjänster har drivit människor att söka alternativa finansiella lösningar. Enligt Världsbanken saknar omkring 57 procent av Afrikas befolkning tillgång till grundläggande banktjänster.

Dessutom fungerar Bitcoin som ett skydd mot valutadevalvering. I Nigeria nådde inflationen 32,15 procent i augusti 2024, vilket har fått många att vända sig till kryptovalutor för att bevara sina besparingar. Liknande mönster syns i Sydafrika, Ghana, Kenya och Zimbabwe.

Bitcoin når nytt rekord – värderas över 125 000 dollar

Alternativa ekonomiska system

Publicerad oktober 5, 2025
– av Redaktionen

Den världsledande kryptovalutan fortsätter sin uppgång och slog under söndagen ett nytt all-time high, driven av dollarförsvagning och starka inflöden till bitcoin-ETF:er.

Bitcoin steg till 125 689 dollar under söndagen och tangerade därmed ännu en gång nya rekordnivåer. Det tidigare rekordet sattes i mitten av augusti då kryptovalutan nådde 124 480 dollar.

Uppgången kommer efter åtta raka dagar av stigningar, understödd av positiv utveckling på amerikanska aktiemarknader och ökande investeringar i bitcoin-ETF:er – börshandlade fonder som gör det möjligt för investerare att få exponering mot bitcoin utan att själva behöva köpa och förvara kryptovalutan. Samtidigt har den amerikanska dollarn försvagats mot flertalet större valutor, delvis på grund av osäkerheten kring en möjlig nedstängning av den amerikanska regeringen.

Joshua Lim, analytiker på kryptomäklaren Falcon X, ser ett tydligt samband:

Annons:

Med många tillgångar på rekordnivåer är det inte förvånande att bitcoin drar nytta av dollarförsvagningen.

Sedan årsskiftet har bitcoin stigit över 30 procent, gynnats av en mer kryptovänlig politik under president Donald Trumps administration och ökat institutionellt intresse för digitala tillgångar.

Allt fler svenskar handlar på Temu

Publicerad oktober 2, 2025
– av Redaktionen
Rapporten visar att kvinnor är den största köpargruppen på plattformar som Temu och Shein.

Var femte svensk handlar på Temu eller Shein varje månad, visar en rapport från Svensk Handel. Organisationen varnar nu för att utvecklingen kan vara ett direkt hot mot den svenska handelsmarknaden.

E-handeln i Sverige utgör mellan 24 och 29 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln, visar rapporten. Det är en ökning från 15 procent under 2024. Trots detta pekar rapporten mot att den fysiska butiken är fortsatt viktig del i svenskarnas liv, då exempelvis allt fler e-handelsföretag även öppnar fysiska butiker.

Lågprishandeln har också ökat markant, där 94 procent av svenskarna handlade lågpris någon gång under 2024 och det gjordes 60 lågprisköp per konsument under året.

Ökningen gäller dock inte enbart svensk lågprishandel. Även inköpen från tredje land har stigit kraftigt. Rapporten visar att var femte svensk i åldern 20–69 år månatligen handlar från plattformar som Temu eller Shein, där kvinnor utgör den största köpargruppen.

Annons:

Oroande utveckling

Svensk handel menar att utvecklingen är oroande eftersom det utgör ett direkt hot mot svenska handelsföretag och arbetstillfällen, men också att produkterna kan innebära hälsorisker – något som svenska myndigheter tidigare pekat på.

Svensk Handel välkomnar konkurrens, men den måste ske på lika villkor. Vi har under flera års tid påtalat riskerna med att låta kinesiska onlinegiganter spela enligt helt andra regler än svenska företag. Om ingenting görs är vi oroliga för att företag tvingas lägga ner, arbetstillfällen går förlorade och att våra städer blir lidande. Det borde ligga i våra folkvalda politikers intresse att agera resolut i frågan, säger Sofia Larsen i ett pressmeddelande.