MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 7 juni 2025

lördag 7 juni 2025


Forskare: Isbjörnar drev valrossar i döden – inte klimatförändringar

publicerad 17 2019
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett videoklipp från Netflix dokumentärserie Our Planet blev viral efter påståenden om att smältande isar tvingar upp valrossarna på höga klippor som de sedan störtar ner ifrån och dör. Zoologer menar dock att dokumentären visar en felaktig bild och att det i själva verket var isbjörnar som drev valrossarna ner från klipporna.

Filmklippet som har delats miljontals gånger på olika sociala medier används flitigt som ett argument för att vi måste skynda oss att stoppa den globala uppvärmningen. I dokumentären påstås det att isbjörnarna letar sig högre och högre upp på klipporna för att komma undan den smältande isen och att hundratals valrossar på grund av detta i en stund av förvirring och dålig syn störtar ner från klipporna och dör.

Susan Crockford, zoolog vid universitetet Victoria i Brittiska Columbia, menar på att det är betydligt mer sannolikt att det var isbjörnar som jagade ner valrossarna från stupet. Hon pekar bland annat på en känd incident från 2017 som utspelade sig i samma område och samma tidsperiod då Netflix-dokumentären filmades och där en större grupp isbjörnar i östra Ryssland fick valrossar att agera på just det här sättet och störta ner från klippor och dö.

Chockerande bilder på valrossar som faller utför klippor, men orsaken är inte klimatet menar zoologer

– Den här mäktiga berättelsen är fiktion och emotionell manipulation av värsta slaget, säger Crockford till The Telegraph.

– De här valrossarna som syns i Netflix-filmen drevs med största sannolikhet ner från klipporna av isbjörnar i en väldokumenterad incident från 2017, inte för att de var förvirrade på grund av en kombination av smältande isskydd och dålig syn.

Det är inte heller första gången där ett program där David Attenborough som gör berättarrösten anklagas för fusk och manipulation, enligt DailyMail. 2011 tvingades filmskaparna av programmet Frozen Planet erkänna att de använt filmklipp från zoon på isbjörnsungar och blandat dessa med videoklipp med isbjörnar i det vilda. 2017 användes studiofoton från laboratorier för att visa upp korallblekningar som annars bara kan filmas med speciella kameror och utrustning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss ”surfar” i vinden

publicerad Idag 12:21
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fladdermöss använder stormars varmfronter för att ”surfa” på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor.

Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i.

Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt.

Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje.

Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössen migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att ”surfa” på.

De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det.

Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall.

Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så slipper du fästingbett i sommar

publicerad Igår 9:12
– av Redaktionen
Ta hundpromenaden på väl upptrampade stigar för att minska risken för fästingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.


Vitlök

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

Eteriska oljor

I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

Kokosolja

Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

Rosmarin

En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en ”fästingbarriär” med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.

Fästingar (Ixodida) är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och även reptiler samt groddjur. Det finns två större fästingfamiljer, hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. I Afrika finns också en fästingsfamilj (Nuttalliellidae) där det bara förekommer en art, Nuttalliella namaqua.

I Sverige har man hittills hittat 20 arter. På finlandssvenska kallas fästingar för skogsbässar.

Fästingar har många naturliga fiender som exempelvis vissa skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, vissa spindlar och myror som äter fästingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Ingen myggsommar att vänta

publicerad 1 juni 2025
– av Redaktionen
I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter - men "bara" ett 30-tal av dessa suger blod.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ovanligt torra och blåsiga våren ser ut att dämpa årets mygginvasion – till glädje för alla som gärna slipper surrande plågoandar. Enligt forskare pekar väderförhållandena på att en ovanligt myggfri sommar är att vänta.

Orsaken är att myggäggen behöver stående vatten för att kläckas, och just nu är det brist på både pölar och höga vattennivåer.

– Grundvattnet är väldigt torrt när man är ute i skog och mark och finns det inga pölar kommer inte äggen att kunna kläckas, säger Jan Lundström, forskare vid Biologisk myggkontroll, till statsradion P4 Dalarna.

– Hoppas vi får lite värme och lite sol också så kan nog midsommar bli riktigt bra, fortsätter han.

”Kan kläckas vid varje översvämning”

Men även om myggen uteblir i år, kan de göra comeback längre fram. Myggägg har nämligen förmågan att ligga vilande under flera år i marken i väntan på rätt förhållanden.

– De kan kläckas vid varje översvämning under maj till augusti, förklarar Lundström.

I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter – men ”bara” ett 30-tal av dessa suger blod från människor eller djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.