I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.
Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.
Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.
Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.
Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.
— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.
Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.
Handelskrigets utveckling
Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.
— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.
Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.
— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.
USA:s åtgärder i september
Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:
I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.
— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.
Påverkar hela teknikindustrin
Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.
— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.
Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som "långväga kontroll" över hela teknikindustrin.
Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.
Vem provocerar vem?
En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.
Professorn höll inte med:
— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.
Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.
— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.
Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld
Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.
Wang Wen avfärdade argumenten:
— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.
Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.
När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:
— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?
Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.
"Trump är som Gorbatjov"
Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:
— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.
Han hävdade att Trumps "blinda" Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.
Kinas "av-amerikanisering" av handeln
En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:
— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.
Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.
— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.
Militär kapacitet och Taiwan
När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:
— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.
Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.
— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.
"Kina kommer att vara störst om 10 år"
På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:
— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.
När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:
— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.
Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.
— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.
