Annons:

Israel deltar i Natoövningar i Europa för första gången

Uppdaterad juni 5, 2018, Publicerad juni 5, 2018

För första gången någonsin deltar Israel öppet i krigsövningar under Natos flagga i Europa.

Israel tillhör inte formellt Nato men deltar nu under Natos flagga i övningar som hålls i Europas östra delar, Litauen, Lettland, Polen och Tyskland. Israeliska soldater deltar i två av tre samtidiga Natoövningar som påbörjades under måndagen den 4 juni. Övningarna kallas för Swift Response och Saber Strike, rapporterar RT.

I Swift Response är ett av de viktiga momenten att öva på att snabbt slå ned väpnade uppror. Övningen "simulerar bekämpning av militära uppror i Europa", meddelar talesmän för de israeliska försvarsstyrkorna (IDF).

"Detta är första gången som IDF deltar i en USA-Europeisk militärövning utomlands", skriver man vidare.

Annons:

Tio länder deltar i Swift Response, och Israels trupper kommer att träna vid sidan om USA:s 173:e luftburna brigad och Texas National Guard. Enligt Pentagon innehåller övningarna bland annat ”snabb svarsinfiltration”, flygattacksoperationer och evakuering av icke stridande.

Övningen Saber Strike berör 18 000 soldater från sammanlagt 19 länder med trupper på polsk och baltisk mark. Även här deltar alltså Israeliska styrkor.

Den tredje Natoövningen kallas BALTOPS och berör 22 länder. I övningen använder 60 flygplan och 42 skepp, varav 37 krigsfartyg. Fartygen utgår från Litauens hamn i Klaipeda.

Alla tre pågående Natoövningar genomförs nära den ryska gränsen. Den ryska regeringen har upprepade gånger sagt att Natos upprustning och mobilisering "vid Rysslands tröskel" underminerar stabiliteten och säkerheten på den Europeiska kontinenten.

Den ryska presidentens talesman Dmitrij Peskov säger att Ryssland noga observerar krigsövningarna och vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa Rysslands egen säkerhet under dessa övningar. Men Nato uppger dock att Saber Strike-övningen inte utgör en provokation mot Ryssland. Jerusalem Post skriver ändå att "med Rysslands tydligt ökande manövrer i regionen, ökar Natos strategiska intressen i den östra Medelhavsregionen".

Israel har varit en aktiv Nato-partner sedan 1990-talet och landets samarbeten med Nato har intensifierats under senare år, i synnerhet inom ramen för att bekämpa terrorhot. Israel öppnade år 2016 formella diplomatiska förbindelser med Natohögkvarteret i Bryssel, vilket ledde till flera överenskommelser om samarbete. Sedan slutet av 2017 har flera Natoskepp från bland annat Storbritannien och Spanien anlagt i den israeliska hamnstaden Haifa för att genomföra gemensamma övningar.

Kungörandet att Israel ska delta i dessa krigsövningar kommer kort efter det att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade till den tyska tidningen Der Spiegel att Nato inte per automatik skulle försvara den judiska staten om Iran anföll. Detta eftersom att Israel inte formellt tillhör Nato utan bara har partnerskapsavtal, skriver Jerusalem Post, men utvecklar inte innebörden av det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:33 – av Emil Fjellstedt
Mohsen Rezaei i militäruniform framför den iranska flaggan under en tv-intervju.
Mohsen Rezaei gjorde uttalandet i en intervju med iranska statstelevisionen IRIB den 6 september.

Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.

I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 beskriver Rezaei en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.

Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.

Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.

Örlogsfartyg i skottlinjen

CENTCOM bekräftar i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.

USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.

Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:20 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åkesson gör ett ”fritt Iran” till regeringslöfte inför valet

Valet 2026

Uppdaterad Igår kl 22:57, Publicerad Igår 20:10 – av Jan Sundstedt
Jimmie Åkesson talar i mikrofon framför en iransk flagga i Humlegården
Jimmie Åkesson talade vid en regimkritisk Iranmanifestation i Humlegården den 5 september, en vecka före riksdagsvalet.

Jimmie Åkesson lovar att en regering han företräder ska stå upp för ett "fritt Iran". Vid manifestationen i Humlegården en vecka före riksdagsvalet krävde SD-ledaren fortsatt press mot "regimens ombud" och åtgärder mot islamism i Sverige. Löftet kommer efter att Åkesson tidigare sagt sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall skulle få Irans styre på fall.

Åkesson sade att han inte skulle hålla ett valtal när han talade vid den Iranstyrelsekritiska manifestationen den 5 september 2026. Men han påminde om att det var en vecka kvar till riksdagsvalet och gjorde regeringsfrågan till en del av sitt budskap till deltagarna.

I talet, som Sverigedemokraterna publicerar i sin helhet, ställde han en regering som står upp för ett "fritt Iran" mot en som inte gör det.

Det betyder någonting om vi får en regering som står upp för ett fritt Iran eller om vi får en regering som inte gör det. Och jag vill lova att den regering som jag kommer att företräda står upp för ett fritt Iran, säger Jimmie Åkesson.

Från Irans styre till moskéer i Sverige

När det hördes publikrop om att stänga Irans ambassad hänvisade Åkesson till att SD och vissa samarbetspartier hade medverkat till sanktioner mot det iranska ledarskapet och personer som går dess ärenden. Han krävde att trycket mot dessa personer skulle fortsätta.

Alla som springer den regimens ärenden ska få den press på sig som de förtjänar, säger Jimmie Åkesson.

SD-ledaren kopplade därefter stödet till de iranska styrelsekritikerna till kampen mot islamism på svensk mark. Han sade att islamism inte hör hemma i Sverige och ville stoppa statsbidrag till islamistiska organisationer, stänga deras moskéer och låta staten tvångsinlösa fastigheter för att hindra att nya islamistiska samlingslokaler öppnas.

Efter manifestationen skrev Åkesson på X: "Vi står upp för ett fritt Iran!" Han jämförde också stödet till iranska oppositionella med stödet till Ukraina:

"Precis som vi står vid Ukrainas sida i kriget mot Ryssland, så går vi sida vid sida med de iranska frihetskämparna i deras kamp mot islamisterna."

Liknelsen placerar Iranfrågan i samma blockpolitiska ram som kriget i Ukraina, men Åkesson förklarade inte vilka svenska åtgärder formuleringen "går sida vid sida" ska innebära.

Tidigare välkomnat västliga anfall

I Humlegårdstalet preciserade Åkesson inte vad stödet från en framtida regering skulle innebära. Hans tidigare uttalanden visar däremot att han har knutit Irans politiska framtid till israeliska och amerikanska militära angrepp.

Sveriges Radio rapporterade den 24 juni 2025 att Åkesson i P1 Morgon sade sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall mot Iran skulle leda till att landets styre föll.

I riksdagen den 13 mars 2026 argumenterade SD-ledamoten Nima Gholam Ali Pour för att "det iranska folkets frihet" endast kan förverkligas genom ett maktskifte. Han beskrev USA:s och Israels militära anfallskrig som en "humanitär intervention".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.