USA:s republikanskt ledda representanthus godkände natten till onsdagen ett omfattande lagförslag som skulle förbjuda kvinnor att göra abort efter 20 veckors graviditet.
Röstsiffrorna skrevs till 228 för och 196 emot lagförslaget. Resultatet speglade också partitillhörigheten. Bara sju demokrater röstade med Republikanerna och sju republikaner röstade med Demokraterna.
John Boehner (R). Foto: Flickr/GOP.gov/CC BY-NC 2.0
– Den stora majoriteten av det amerikanska folket stödjer det som står i det här lagförslaget, och det gör även jag, sade representanthusets talman John Boehner (R) enligt nyhetsbyrån AP.
Det är dock ingen chans att lagen kommer att accepteras av Obama-administrationen. Vita huset utfärdade under måndagen ett vetohot och kallade lagförslaget för "ett angrepp mot en kvinnas rätt att själv välja om hon vill göra abort".
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den polske EU-parlamentarikern Grzegorz Braun har delgivits misstanke om två fall av förnekande av nazistiska folkmordsbrott och riskerar upp till tre års fängelse. När han lämnade förhöret upprepade han sitt ifrågasättande av gaskamrarna i Auschwitz – och möttes omedelbart av en ny förundersökning.
Misstankarna gäller två intervjuer från juli 2025, en i Radio Wnet och en publicerad på Youtube. I dem hävdade Braun bland annat att Auschwitz och gaskamrarna var ”fejk” och beskrev den etablerade historieskrivningen som en propagandistisk och närmast religiös berättelse.
Misstankarna grundas på artikel 55 i den polska lagen om institutet IPN. Bestämmelsen förbjuder offentlig och faktastridig förnekelse av nazistiska och kommunistiska brott. Påföljden kan bli böter eller upp till tre års fängelse, och en fällande dom ska offentliggöras.
Ny utredning efter förhöret
Braun förnekar brott och avstod från att lämna en utförlig förklaring innan han fått ett skriftligt beslut. Efter mötet med åklagaren i Kraków talade han inför anhängare och sade att han fortfarande ifrågasatte vad han kallade de ”mytiska gaskamrarna” i Auschwitz.
Annons:
Dagen därpå inledde IPN en ny förundersökning om uttalandet. Justitieminister Waldemar Żurek sade att sådana uttalanden enligt polsk lag inte behandlas som en avvikande åsikt, utan kan utgöra brott.
Partiet växer i opinionen
Braun är partiledare för Konfederacja Korony Polskiej, KKP, och sitter som grupplös ledamot i Europaparlamentet. Hans immunitet hävdes efter en begäran från polska åklagare, vilket gjorde det möjligt att delge honom misstankarna.
Samtidigt har KKP vuxit från marginalerna till omkring tio procent i flera opinionsmätningar. Enligt Politico fick partiet 10,2 procent i en färsk CBOS-mätning och kan få en vågmästarroll efter det polska parlamentsvalet 2027.
NyD har tidigare rapporterat om hur Braun under Europaparlamentets förintelseceremoni uppmanade till bön för offren i Gaza.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland varnar för att brittiska militära anläggningar och materiel kan angripas både i Ukraina och utanför landets gränser. Beskedet kommer efter att London godkänt överföring av hemlig Storm Shadow-teknik som ska möjliggöra robotproduktion på ukrainsk mark.
Varningen framfördes av det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova vid en pressträff i Moskva på torsdagen. Hon kopplade den direkt till ukrainska attacker mot ryskt territorium med brittiska vapen.
— Vi har upprepade gånger varnat för att svaret på ukrainska attacker med brittiska vapen mot ryskt territorium kan riktas mot alla brittiska militära anläggningar och all brittisk materiel i Ukraina och utanför dess gränser, sade Zakharova.
Hon tillade att de som ligger bakom attacker mot ryska civila kommer att straffas och att även deras ”medhjälpare och anstiftare” kommer att möta följder. Vilka mål utanför Ukraina som kan bli aktuella preciserade hon inte.
Annons:
Storbritannien lämnar ut hemlig robotteknik
Den brittiska regeringen meddelade den 24 augusti att vapentillverkaren MBDA får lämna ut sekretessbelagd information om brittiska komponenter i kryssningsroboten SCALP. Syftet är att Frankrike och Ukraina ska kunna upprätta lokala monteringslinjer i Ukraina.
SCALP är den franska versionen av den brittiska Storm Shadow och bygger på gemensam fransk-brittisk teknik. Den flygburna kryssningsroboten har en uppgiven räckvidd på omkring 560 kilometer och är konstruerad för att slå mot befästa mål på stort avstånd.
Storbritannien började leverera Storm Shadow till Ukraina 2023. Det nya beslutet går längre genom att ge Ukraina tillgång till kunskap och industriprocesser som kan göra landet mindre beroende av begränsade utländska leveranser.
Attacken mot Donetsk skärpte ordväxlingen
Zakharovas uttalande kom dagen efter en attack mot området kring köpcentret Donetsk City. Det ryska utrikesdepartementet uppger att anglo-franska Storm Shadow/SCALP-robotar användes och att åtta civila skadades, däribland två barn. Uppgifterna om vapentyp och skadeutfall kommer från rysk sida.
Ryssland betraktar Donetsk som en del av landet efter den omstridda annekteringen 2022, medan Ukraina och merparten av omvärlden ser området som ukrainskt territorium under rysk kontroll. Det är denna motsättning som också påverkar hur parterna beskriver attacker med västliga långdistansvapen.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov har anklagat Storbritannien för att delta i kriget på Kievs sida. Enligt Peskov kartlägger ryska styrkor samtidigt platser i Ukraina där Storm Shadow och annan militär materiel kan komma att tillverkas.
Varnar för ”katastrofala konsekvenser”
Zakharova beskrev Storm Shadow-frågan som kärnan i Londons allt djupare inblandning i kriget. Hon uppmanade den brittiska befolkningen att tänka över vad hon kallade de ”oundvikliga, katastrofala konsekvenserna” av regeringens agerande.
— Vi uppmanar också den brittiska ledningen att ännu en gång noggrant analysera situationen och omedelbart, beslutsamt och otvetydigt överge sin fientliga och aggressiva linje, sade hon.
London framställer tekniköverföringen som ett långsiktigt stöd till Ukrainas försvar. Moskva ser samma beslut som ytterligare ett steg mot direkt brittiskt deltagande. När Ukraina ges möjlighet att tillverka långdistansrobotar på egen mark skärps därför också den ryska varningen: brittiska vapen kan enligt Moskva följas av ryska angrepp mot brittiska mål.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Foto: Levi Meir Clancy/Unsplash; Benjamin Netanyahu/Facebook
Pews vårmätning visar att 78 procent i Sverige har en negativ syn på Israel och att 84 procent saknar förtroende för premiärminister Benjamin Netanyahu.
78 procent i Sverige har en negativ syn på Israel och bara 19 procent en positiv. I en internationell mätning från Pew Research Center är en majoritet negativ i nästan hela västvärlden – samtidigt som Israel satsar rekordbelopp på internationell propaganda.
Pew har frågat 44 657 personer i 36 länder mellan den 8 februari och den 13 maj 2026. Medianen är 67 procent med en negativ syn på Israel, medan 25 procent är positiva. Undersökningen bygger på nationella urval och genomfördes genom en blandning av telefonintervjuer, personliga intervjuer och webbenkäter.
De flesta intervjuerna gjordes efter att USA och Israel inledde sitt anfallskrig mot Iran den 28 februari. Pews mätning följer samtidigt flera års försämrade opinionssiffror för Israel under kriget i Gaza.
Negativ majoritet i hela Västeuropa
I samtliga undersökta västeuropeiska länder är de negativa omdömena fler än de positiva. Andelen negativa är 78 procent i både Sverige och Spanien, 76 procent i Nederländerna, 75 procent i Italien och 73 procent i Tyskland. I Storbritannien är den 69 procent och i Frankrike 68 procent, visar Pews sammanställning.
Annons:
Utvecklingen går dessutom åt samma håll i stora delar av världen. Bland de 24 länder där Pew kan jämföra med 2025 har den negativa synen ökat statistiskt säkerställt i 13. I USA steg andelen från 53 till 60 procent på ett år, i Tyskland från 64 till 73 procent och i Storbritannien från 61 till 69 procent.
I Sverige finns en tydlig politisk skillnad, men en negativ majoritet inom alla tre grupperna. Bland personer som placerar sig till vänster är 94 procent negativa till Israel, jämfört med 80 procent i mitten och 67 procent till höger.
Pews vårmätning i 36 länder visar att en median på 67 procent har en negativ syn på Israel. I Sverige är andelen 78 procent. Källa: Pew Research Center.
Ännu lägre förtroende för Netanyahu
Förtroendet för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu är ännu lägre. I Sverige svarar 84 procent att de har litet eller inget förtroende för honom i internationella frågor. Bara 14 procent säger att de har förtroende, och 63 procent saknar det helt.
I USA saknar 59 procent förtroende för Netanyahu. Motsvarande andel är 88 procent i Italien, 83 procent i Tyskland och 82 procent i Spanien. Kenya och Filippinerna är de enda av de undersökta länderna där mer än hälften uttrycker förtroende för honom.
Greenwald: Propagandan stoppar inte raset
Glenn Greenwald skriver att Israel blir alltmer illa omtyckt av majoriteter världen över, inklusive i USA. Han framhåller att utvecklingen sker trots vad han beskriver som ”en av de mest välfinansierade och intensiva globala propagandasatsningar som någonsin satts in för ett enskilt land”.
Israel is increasingly disliked around the entire world, by majorities of populations everywhere, including the US: and this despite one of the most well-funded and intense global propaganda schemes ever deployed for any one country: https://t.co/KRzBtDEct2
Den israeliska statsbudgeten för 2026 innehåller omkring 730 miljoner dollar till offentlig diplomati, på hebreiska ofta kallad hasbara. Det är nästan fem gånger de cirka 150 miljoner dollar som avsattes året före, rapporterar den israeliska tidningen The Times of Israel.
Pengarna ska bland annat gå till internationella kampanjer i sociala medier, samarbeten med organisationer och resor till Israel för politiker, opinionsbildare och influerare. Under 2025 användes tiotals miljoner dollar till globala annonsköp, utländska delegationer, kyrkokampanjer och AI-verktyg för att påverka bilden av Israel på nätet.
Israels utrikesminister Gideon Sa’ar har beskrivit opinionsarbetet som ett globalt krig om människors hjärtan och sinnen. En ny enhet för offentlig diplomati har också inrättats inom utrikesdepartementet för att samordna verksamheten.
Unga amerikaner driver omsvängningen
Den amerikanska förändringen är särskilt tydlig bland yngre. Bland personer mellan 18 och 34 år har 74 procent en negativ syn på Israel, jämfört med 49 procent bland dem över 50. Bland republikanska väljare under 50 är numera 57 procent negativa, trots att partiets äldre väljargrupper fortfarande är övervägande positiva.
Så sent som 2022 hade 55 procent av amerikanerna en positiv syn på Israel och 42 procent en negativ. Fyra år senare är förhållandet omvänt: 37 procent är positiva och 60 procent negativa.
Opinionsraset har inte skett i ett vakuum. Israels krigföring i Gaza och anfallskriget mot Iran har följts i realtid av människor världen över. Problemet är därför inte främst att Israel har förklarat sig för dåligt, utan att allt fler avvisar landets faktiska agerande. Annonser, influerare, delegationer och AI-kampanjer kan förstärka ett budskap – men de kan inte sudda ut krigens konsekvenser.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.
Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.
Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.
Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.
Kanada vägrar följa namnbytet
Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.
”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.
Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.
Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.
Del av handelskriget
Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.
Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.
— Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.
Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
