Den mest omfattande näringsstudien någonsin med uppseendeväckande resultat för viktminskning och långsiktig hälsa. Så beskrivs Kinastudien. New York Times om boken: "Den här studien kan betraktas som epidemiologins Grand Prix". Boken Kinastudien är sammanställd och författad av professor T. Colin Campbell, Ph.D, och hans son Thomas M. Campbell II, M.D., och innehåller 750 vetenskapliga referenser.

T. Colin Campbell hade vid publiceringen av boken The China Study år 2006, 50 års erfarenhet inom forskning. Campbell växte upp på en bondgård i USA där den dagliga kosten var baserad på animaliska produkter i form av kött, charkuteri, mjölk, ägg och mejeriprodukter. I början av sin karriär utbildade sig Campbell inom veterinärmedicin. Hans doktorsavhandling handlade om att hitta bättre metoder för att öka tillväxten hos kor och får när det gällde animaliskt protein som Campbell hade fått höra vara "nyttig" mat. Campbell skulle främja bättre hälsa genom att förespråka mer konsumtion av kött, mjölk och ägg och han forskade på detta under åren 1958-1961.

1967 var Campbell samordnare av ett projekt som skulle hjälpa mödrar med undernärda barn på Filippinerna där man etablerade 110 "självhjälpscenter". Syftet var att ge barnen så mycket protein som möjligt eftersom den dåvarande allmänna uppfattningen av undernäring ansågs bero på en brist av animaliskt protein. Levercancer hos barn var ett allvarligt problem på Filippinerna. I hjälpprogrammet tänkte man använda sig av jordnötter som är lättodlade och dessutom en bra proteinkälla. Eftersom jordnötter kan innehålla aflatoxin från mögelsvampar var man först tvungen att undersöka om jordnötterna innehöll aflatoxin. Hela jordnötter innehöll inte aflatoxin medan däremot jordnötssmör innehöll höga halter av aflatoxin. Läkaren Jose Caelo uppgav för Campbell att levercancer var vanlig på Filippinerna och att han hade opererat barn som endast var fyra år gammal för levercancer.

Det som var oväntat för Campbell var att det var barn till rika familjer och som hade ätit en animalisk kost med högt proteinintag som var mest drabbade av levercancer. Vid samma tidpunkt dök det upp en vetenskaplig artikel från Indien där man hade utfodrat två grupper råttor med giftet aflatoxin tillsammans med protein. Den ena gruppen råttor fick 5% animaliskt protein medan den andra gruppen råttor fick 20% animaliskt protein. Samtliga råttor som fick 20% protein fick cancer medan råttorna i den andra gruppen som fick 5% protein inte fick cancer. Förhållandet var 100% mot 0%.

Efter detta bestämde sig Campbell själv vid hemkomsten till USA att börja forska på protein och cancer och han bedrev laboratoriestudier i USA under 27 års tid. Man studerade aflatoxinmetabolismen cytocromp450. Detta komplexa enzymsystem både avgiftar och aktiverar aflatoxin i cellerna. Man gav råttorna mjölkproteinet kasein. Den ena gruppen råttor fick 20% protein medan den andra gruppen fick endast fick 5% protein. Resultatet av forskningen visade att en lågproteinkost snabbt och kraftigt minskade enzymaktiviteten som gjorde att mindre mängd aflatoxin omsattes till farliga aflatoxinmetaboliter. Campbell säger i boken att det var som att slå på eller slå av en strömbrytare beroende på hur mycket protein råttorna fick oavsett mängden aflatoxin. Människor och råttor har liknande proteinbehov och amerikanerna äter i genomsnitt 15-16% protein. Man undersökte även om det var skillnad på vilket protein som råttorna fick och det visade sig att när råttorna fick en hög dos med växtprotein utvecklade de ingen cancer vilket däremot var fallet när de fick animaliskt protein.

Tillkomsten och genomförandet av Kinastudien
I början på 1980 talet blev Campbell utsedd till samordnare av Kinastudien i ett samarbete mellan USA och Kina. I hans grupp ingick två kinesiska framstående forskare och Oxford universitetet. I början av 1970 talet drabbades Kinas dåvarande statsminister Chou Enlai av obotlig cancer. Han inledde en riksomfattande undersökning av förekomsten av cancer i olika områden i Kina och efter en kartläggning hade en cancerkarta över Kina vuxit fram. Forskare i USA bedömde 1981 att cancer som beror på generna endast utgör två till tre procent av fallen.

I Kinastudien samlade man in 367 olika variabler som sedan jämfördes med andra variabler. Studien omfattade 65 län och blodprov togs på 6500 människor. Man kartlade även människornas kost noggrant. När man var klar med undersökningen hade man mer än 8000 statistiskt säkerställda samband mellan livsstil, kost och sjukdom. Kineser som bor på landsbygden äter mestadels växtbaserad kost och endast tio procent i deras kost är animalisk. I Kina innehåller kosten 14,5% fett av det totala kaloriintaget medan mängden fett i USA är 36%. Dödligheten i hjärtkärlsjukdom är sjutton gånger högre bland amerikanska män jämfört med kinesiska män på landsbygden. Den amerikanska dödligheten i bröstcancer är fem gånger högre än på den kinesiska landsbygden. Under en treårig observationsperiod i sydvästra Kina avled inte en enda person av hjärtkärlsjukdomar före 64 års ålder bland 246 000 män och 181 000 kvinnor.

Förutom sin egen mångåriga forskning hänvisar Campbell i boken även till många andra studier när det gällde kostens inverkan på hälsa och på olika sjukdomar. Han anser att det finns övertygande bevis att en oraffinerad växtbaserad kost som Campbell benämner "whole food plant-based diet" är den optimala kosten för att skapa långsiktig hälsa - förebygga sjukdomar och även kunna bota sjukdomar. Campbell menar att det är olyckligt att den föråldrade och felaktiga myten sedan 1800-talet fortfarande lever kvar om att endast kött innehåller så kallat fullvärdigt protein eftersom även växter innehåller fullvärdigt protein. Efter Kinastudien övergick Campbell själv till naturlig växtbaserad mat och han gick ner 20 kilo i vikt. När boken publicerades 2006 var Campbell 70 år gammal och han joggade varje morgon upp till en mil.

I boken framgår på ett övertygande sätt att många av våra kroniska sjukdomar är direkt kopplade till en animalisk diet som är rik på mättat fett. När 300 soldater som hade dött i Koreakriget på 1950-talet obducerades fann militärläkarna att 77,3% av soldaterna hade grava bevis på hjärtsjukdom. Ingen av soldaterna hade någon tidigare hjärtdiagnos. Medelåldern var 22 år och alla soldaterna var vältränade. I boken ges även flera exempel på kroniskt sjuka människor som både har kunnat vända och även blivit botade i sina sjukdomar efter endast några veckor sedan de har bytt ut en animalisk kost till en naturlig växtbaserad kost.

Boken har varit extra intressant för mig personligen att läsa eftersom jag själv slutade att äta alla former av kött 1980 då jag utövade elitidrott sex dagar i veckan. Jag upplevde att jag fick mer energi och att jag blev starkare efter det att jag sluta att äta kött. Under mina 30 första levnadsår åt jag kött. Det har nu gått 37 år sedan jag slutade att äta kött och jag äter idag uteslutande en naturlig växtbaserad och ekologisk kost. Vare sig T. Colin Campbell eller jag personligen tror på någon trenddiet. Jag fyller snart 68 år och jag har idag fortfarande samma vikt som när jag slutade med idrott för över 30 år sedan. Detta beror på att jag äter en naturlig växtbaserad mat.

Jag kan varmt rekommendera boken, som dessutom är lättläst, till alla som är seriöst intresserade av sin långsiktiga hälsa inte minst när det gäller information om hur en animalisk kost med mättat fett ökar risken för många sjukdomar medan en oraffinerad växtbaserad kost minskar risken. För mig är det obegripligt att läkare och sjukvården fortfarande är kallsinniga till kostens betydelse när det gäller hälsa och sjukdomar trots alla vetenskapliga bevis som har publicerats. Min förhoppning är att fler och fler människor skall bli upplysta och medvetna om hur stark påverkan vår kost har när det gäller hälsa och olika sjukdomstillstånd. Att vi själva i mycket hög grad påverkar vår hälsa beroende på vad vi väljer att stoppa i oss.

För den intresserade finns flera föredrag och intervjuer med T. Colin Campbell på Youtube.

Jag rekommenderar även följande filmer på Youtube: "What the Health documentary 2017" och "An introduction to a Whole-food, Plantbased diet".

Följande två citat kan vara passande och tänkvärda i sammanhanget när vi talar om kost, hälsa och sjukdom: "Den smarte löser problemen, den kloke undviker problemen."

Läkekonstens fader Hippokrates (460f.kr.- 370f.kr.): "Hur kan den som inte förstår mat förstå människans sjukdom?".

Bo G Jonsson