Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Miljontals europeiska pass och id-handlingar försvinner i EU varje år.
Vart tar miljontals europeiska pass som årligen försvinner i EU vägen, undrar den danska tidningen Berlingske.
Ofta används de av brottslingar och terrorister.
2015 försvann i Danmark 43 818 pass spårlöst. Sedan 2010 har 226 311 pass antingen tappats bort eller stulits. Det verkar som om danska pass är en storsäljare på den svarta marknaden.
Den alleuropeiska statistiken visar att allt fler id-handlingar försvinner från år till år. Under de senaste fem åren anmäler man dubbelt så ofta som tidigare förlusten av id-handlingar.
Berlingske skriver med hänvisning till Interpol att 34 miljoner pass försvunnit i Europa sedan 2002.
I en webbutik på den svarta marknaden kan man dock köpa ett danskt pass för 3 150 euro, det vill säga 22 000 danska kronor.
Två personer från terroristgruppen som i november genomförde attackerna i Paris hade också falska pass.
se.sputniknews.com
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Stödet för Israel kollapsar i Västeuropa. En ny mätning visar rekordlågt förtroende och växande vrede mot den israeliska invasionen av Gaza.
Efter att vapenvilan i Gaza kollapsat har Israel meddelat planer på att ta kontroll över tre fjärdedelar av det palestinska området under de kommande månaderna. Den senaste tiden har allt fler röster också larmat om att det är just ett folkmord som pågår, och att de israeliska planerna syftar till att helt och permanent tömma Gaza på palestinier – för att därefter själva kunna ta kontroll över området.
Samtidigt visar en ny undersökning från YouGov EuroTrack att stödet för Israel i Västeuropa har sjunkit till rekordlåga nivåer sedan markinvasionen och bombningarna av Gaza inleddes.
Undersökningen, som omfattar Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien, visar en kraftig nedgång i opinionen gentemot Israel. Nettofavorabiliteten – skillnaden mellan positiva och negativa omdömen – har nått sina lägsta nivåer sedan mätningarna inleddes:
• Tyskland: -44
• Frankrike: -48
• Danmark: -54
Västeuropéernas sympatier för Israel minskar i snabb takt. Foto: faksimil/Yougov
Även i Italien (-52) och Spanien (-55) ligger siffrorna på rekordlåga eller delade bottennivåer jämfört med tidigare mätningar. Endast 13–21 procent av de tillfrågade i något av länderna har en positiv syn på Israel, medan 63–70 procent uppger en negativ uppfattning.
Få västeuropéer stödjer Israels agerande
Stödet för Israels invasion av Gaza är svagt. Endast 6–16 procent av respondenterna i de sex länderna anser att ”Israel gjorde rätt i att skicka trupper till Gaza och har generellt svarat proportionerligt på Hamas attacker”. Det innebär en marginell nedgång jämfört med motsvarande mätning i oktober förra året.
En minoritet anser att Israel svar har varit proportionerligt. Foto: faksimil/Yougov
Även uppfattningen om att Israels attacker skulle vara motiverade har försvagats:
• Frankrike, Tyskland, Danmark: 24–25 procent anser fortfarande att Israels agerande kan motiveras.
• Storbritannien: 18 procent
• Italien: 9 procent (lägst)
Samtidigt anser endast 5–9 procent att Hamas ursprungliga attacker i slutet av 2023 var motiverade.
Sympatier skiftar mot Palestina
Stödet för Israel har minskat markant. Endast 7–18 procent uppger idag att de sympatiserar mest med den israeliska sidan – vilket är den lägsta eller delat lägsta noteringen i fem av sex länder sedan Hamas attacker.
Däremot sympatiserar mellan 18 och 33 procent mer med den palestinska sidan. I det annars mycket pro-israeliska Tyskland är stödet för respektive sida nu närapå jämnt fördelat: 17 procent för Israel, 18 procent för Palestina.
Idag sympatiserar betydligt fler européer med palestinierna. Foto: faksimil/Yougov
Förtroendet för en varaktig fred i Mellanöstern är också lågt bland européerna. Endast 15–29 procent tror att båda sidor kommer att kunna lägga sina motsättningar åt sidan inom det kommande decenniet.
Mest optimistiska är fransmännen, där 29 procent tror på en fredlig lösning, medan danskarna är mest pessimistiska med endast 15 procent. Tron på fred har minskat med 4–10 procentenheter i samtliga länder.
Enligt bedömare visar undersökningen tydligt hur opinionen i Västeuropa har svängt sedan Hamas attacker i oktober 2023.
Kritiken mot Israels övergrepp och krigsförbrytelser i Gaza ökar kraftigt i många länder, medan sympatierna för Israel tycks minska i takt med allt fler övergrepp och fall av grovt våld mot civila uppdagas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
EU:s tidigare chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier, riktar skarp kritik mot kommissionsordförande Ursula von der Leyen i en ny bok. Han anklagar henne för att ha lett EU-kommissionen i en ”auktoritär riktning” under de senaste sex åren.
Barnier menar att von der Leyen strävar efter att ”bestämma allt” själv och varnar för en utveckling där makten i unionen glider allt längre bort från medborgarna.
Boken, Vad jag har lärt mig av er, släpptes i onsdags och skildrar Barniers tid i Bryssel samt hans korta period som Frankrikes premiärminister.
Enligt fransmannen har von der Leyen under sin tid som kommissionsordförande gjort stora ansträngningar för att centralisera makten inom EU och säkerställa att hon själv får maximalt inflytande.
– Man lyssnar inte tillräckligt. Man lyssnar inte tillräckligt på folket, konstaterar han i en intervju med Politico.
Barnier anser att kommissionens ledamöter under von der Leyens styre alltmer agerar som ”superteknokrater” snarare än som politiska företrädare. Han lyfter fram överregleringar och de långsamma framstegen med att integrera EU:s kapitalmarknader som exempel på vad han ser som stora misslyckanden.
Sköts åt sidan
Trots att både Barnier och von der Leyen tillhör den liberalkonservativa partigruppen EPP har deras relation varit spänd, inte minst under slutfasen av Brexitförhandlingarna 2020. Enligt Barnier blev han åsidosatt av von der Leyen när samtalen med Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson gick in i sitt slutskede.
– Jag trodde det skulle vara normalt, efter det arbete jag hade gjort, att vara vid hennes sida under de sista timmarna. Men så var det inte, sa han.
Han beskriver även hur von der Leyen enligt honom var villig att offra europeiska fiskares intressen för att nå ett handelsavtal med Storbritannien. Fiske blev, enligt Barnier, ”en sekundär, kanske till och med marginell” fråga för henne. För att skydda fiskerättigheterna uppger han att han tvingades få Frankrikes president Emmanuel Macron att hota med veto om inte en uppgörelse nåddes.
Osannolik presidentkandidat
Barnier skriver också att von der Leyen helt ignorerade hans avgång från kommissionen 2021.
– Uppenbarligen har vi inte samma syn på arbete och mänskliga relationer.
Michel Barnier är mest känd i Bryssel för sitt arbete med Brexit och sitt återkommande slagord ”klockan tickar”. Han var premiärminister i Frankrike i endast tre månader – den kortaste mandatperioden i modern tid. Med bokens lansering har hans namn börjat nämnas i fransk press som en möjlig, om än osannolik, kandidat i presidentvalet 2027.
En talesman för EU-kommissionen har avböjt att kommentera anklagelserna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s president Donald Trump har undertecknat en presidentorder som förbjuder medborgare från tolv länder att resa in i USA, samtidigt som han inför delvisa restriktioner för ytterligare sju länder.
– Jag måste agera för att skydda USA:s nationella säkerhet och folkets intressen, uppger presidenten själv.
De länder som omfattas av ett fullständigt inreseförbud är Afghanistan, Burma, Tchad, Kongo-Brazzaville, Ekvatorialguinea, Eritrea, Haiti, Iran, Libyen, Somalia, Sudan och Jemen. Förbudet gäller både invandrare och tillfälliga besökare.
Delvisa restriktioner införs även för medborgare från Burundi, Kuba, Laos, Sierra Leone, Togo, Turkmenistan och Venezuela. Åtgärderna begränsar bland annat möjligheten att få visum eller tillstånd att resa in i landet.
Trump hänvisade till brandbombsattentatet i Colorado i söndags, där 15 pro-israeliska demonstranter skadades. Dådet, som enligt uppgift utfördes av en egyptisk medborgare med ett utgånget turistvisum, angavs som ett skäl till det nya inreseförbudet.
– Det nyliga terrordådet i Boulder, Colorado har understrukit de extrema faror som vårt land utsätts för genom inresa av utländska medborgare som inte är ordentligt kontrollerade, sa Trump i en video publicerad på Truth Social.
Oppositionen: ”Diskriminerande”
Presidentordern bygger vidare på ett exekutivt dekret från den 20 januari, där utrikesminister Marco Rubio fick i uppdrag att identifiera länder med bristfälliga kontroller av resenärer. Trump anklagar flera av länderna för att missbruka det amerikanska visumsystemet och för att ha vägrat ta emot medborgare som utvisats från USA.
– Jag är dock angelägen om att samarbeta med länder som är villiga att förbättra informationsutbytet, tillade han.
Det nya förbudet väntas leda till juridiska prövningar och rättsprocesser, liknande de som följde Trumps första inreseförbud 2017 – det så kallade ”muslimska förbudet” – som slutligen godkändes av Högsta domstolen 2018.
Kritiken har varit skarp från aktivister och flera demokratiska företrädare. Kongressledamoten Pramila Jayapal kallar förbudet ”farligt” och ”diskriminerande”.
– Detta förbud, utökat från Trumps muslimska förbud under hans första mandatperiod, kommer bara att ytterligare isolera oss på den globala scenen, sa hon i ett uttalande. Hon varnade också för påstådda ekonomiska konsekvenser och ökad global osäkerhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Techmiljardären och Vita husets tidigare effektivitetschef Elon Musk riktar skarp kritik mot USA:s president Donald Trumps Big Beautiful Bill, som nyligen antogs med knapp majoritet i kongressens representanthus.
Enligt Musk är budgetförslaget en ”vidrig styggelse” – och han får stöd av flera prominenta libertarianska profiler.
Budgetförslaget, som syftar till att förhindra en skattehöjning vid årets slut och samtidigt höjer taket för USA:s redan svindlande statsskuld med ytterligare 4 000 miljarder dollar, har nu skickats vidare till senaten.
Musk, som nyligen avgick som chef för Department of Government Efficiency (DOGE), har vid upprepade tillfällen kritiserat budgeten och hävdat att den undergräver hans arbete för att minska det federala budgetunderskottet.
”Jag står bara inte ut med det längre. Denna massiva, upprörande, fläskfyllda kongressutgiftsproposition är en vidrig styggelse”, skrev han på X under tisdagen.
”Ni som röstade på detta borde skämmas – ni vet att ni gjorde fel. Ni vet det”, tillade han.
I’m sorry, but I just can’t stand it anymore.
This massive, outrageous, pork-filled Congressional spending bill is a disgusting abomination.
Shame on those who voted for it: you know you did wrong. You know it.
I en intervju med CBS News förra veckan betonade Musk att lagstiftningen ”underminerar det arbete som DOGE-teamet gör”, eftersom den ”ökar budgetunderskottet”.
Representanthusets talman, Mike Johnson, avfärdade dock Musks kritik och menade att lagstiftningen i själva verket säkrar 1 600 miljarder dollar i besparingar samt minskar utgifterna och ger skattelättnader.
– Med all respekt, Elon har helt enkelt fel om The One Big Beautiful Bill, sa han till pressen på Capitol Hill under tisdagen, och tillade att ”kongressen arbetar hårt för att få detta till president Trumps skrivbord senast den 4 juli”.
När Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt tillfrågades om Musks kritik svarade hon att Trump är medveten om den tidigare presidentrådgivarens uppfattning i frågan.
– Det ändrar inte presidentens åsikt, sa hon till pressen på tisdagen.
I agree with Elon. We have both seen the massive waste in government spending and we know another $5 trillion in debt is a huge mistake.
”Att anta THE ONE, BIG, BEAUTIFUL BILL är en historisk möjlighet att vända vårt land”, skrev han på sociala medier och uppmanade senaten på måndagen ”att arbeta så snabbt de kan för att få denna lagstiftning till MITT SKRIVBORD före den fjärde JULI”.
Även de libertarianska senatorerna Thomas Massie och Rand Paul har kritiserat budgeten och pekat på att den höjer USA:s skuldtak med flera tusen miljarder dollar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
