Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Sverige har tjänat mer på affärerna med Kina än varuhandelns siffror visar. Mätt i löner och vinster gick Sverige med överskott mot Kina nästan varje år 1995–2022. Sedan åren närmast före finanskrisen bars överskottet helt av den privata tjänstesektorn, med bland annat konsulter, forskare och handelsföretag. Därför finns starka ekonomiska skäl att bygga vidare på relationen.
Siffrorna kommer från en ny rapport av Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission, och Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrins kansli. De har gått igenom OECD:s statistik över handel i förädlingsvärden för perioden 1995–2022.
Metoden avgör bilden. Den vanliga handelsstatistiken bokför hela värdet av en vara i det land där den slutmonteras. En iPhone räknas därför som kinesisk export, trots att bara en liten del av värdet skapas i Kina. Lika osynliga blir de svenska ingenjörerna, programmerarna och grossisterna vars arbete byggs in i en lastbil eller ett läkemedel som säljs till Kina.
OECD mäter i stället vilka länder som faktiskt bidrar med löner och vinster i det som handlas. Med det måttet ser Kinaaffärerna betydligt bättre ut för Sverige.
Tolv gånger större på 27 år
År 2022 skapade exporten till Kina förädlingsvärden på 10,5 miljarder dollar i svensk ekonomi, jämfört med 863 miljoner 1995. Beloppen är nominella, i löpande priser, men visar hur Kina vuxit till en betydande inkomstkälla.
Omräknat motsvarade exporten omkring 83 000 sysselsatta i hela den svenska ekonomin 2022, sju gånger fler än i mitten av 90-talet. Bara 35 000 av dem arbetade med exporten av industrivaror. Resten arbetade med andra exportflöden till Kina.
Svensk kunskap i varje fordon
Fordonsindustrin är den största enskilda branschen och stod 2022 för knappt 19 procent av förädlingen från industrins Kinaexport. Räknas hela leverantörskedjan in fördelas värdet jämnare: läkemedel, maskiner, fordon samt parti- och detaljhandeln får omkring tio procent var.
Sju av de femton branscher som får störst andel av förädlingen från industrins Kinaexport tillhör inte industrin alls. Vetenskapliga tjänster ensamma står för fem procent.
Tydligast syns mönstret i fordonsexporten. Hälften av förädlingen stannar i fordonsindustrin, men nästan tio procent hamnar i parti- och detaljhandeln och drygt åtta procent i vetenskapliga tjänster. Resten sprids över supporttjänster, programmering och konsulter, fastigheter, finans, transporter och bygg. En lastbil som säljs till Kina bär alltså med sig svensk forskning, mjukvara och finansiering.
Tjänsterna bar överskottet
Balansen i förädlingsvärden jämför hur mycket svenska löner och vinster som hamnar i Kinas konsumtion och investeringar med hur mycket kinesisk förädling som hamnar i Sveriges. Räknat på hela ekonomin hade Sverige överskott varje år 1995–2022 utom 2007 och 2022. Överskotten summerar till 40 miljarder dollar, och sedan åren före finanskrisen har de helt drivits av den privata tjänstesektorn.
Parti- och detaljhandeln gav från finanskrisen till 2022 ett överskott på ungefär 7,7 miljarder dollar. Programmering och vetenskapliga tjänster gav tillsammans mer än tolv miljarder. Järnmalmen gav omkring 2,5 miljarder och byggsektorn ungefär lika mycket.
Industrin gick sammantaget back. År 2022 bidrog Kina med nära 8,5 miljarder dollar till svensk BNP via industriprodukter, medan svensk industri bidrog med 4,8 miljarder till Kinas. Underskottet drevs av textil, elektrisk utrustning och möbler. Så sent som 2019 låg det strax under 800 miljoner dollar; enligt författarna pressade pandemin och inflationskrisen sedan upp det.
Läkemedel och fordon gick däremot med överskott. Svensk läkemedelsindustris bidrag till Kinas BNP växte från 4 till 376 miljoner dollar under perioden, fordonsindustrins från 37 miljoner till 1,3 miljarder.
Jämförelsen med Europa är talande. Mot Tyskland och EU28 hade Sverige varaktiga och betydande underskott i förädlingsvärden. Handeln med Kina var enligt rapporten mycket mer gynnsam.
Några förbehåll gäller. Siffrorna täcker 1995–2022 och säger inget om dagens balans; under seriens sista år låg hela ekonomin på minus. De 83 000 är exportrelaterad sysselsättning, inte netto skapade jobb, och balansen avser förädlingsvärden, inte vanlig varuhandel.
Därför finns mer att vinna
Rapporten gör ingen prognos, men dess bild av vad handeln redan gett pekar ut var Sveriges möjligheter ligger.
Kina har sedan mitten av 00-talet ersatt importerade insatser med egna. I datorindustrin steg den inhemska andelen av förädlingen i exporten från 56 procent 2004 till 71 procent 2022, i gummi och plast från 72 till 84 procent. Svenska möjligheter kan ändå finnas i fortsatta affärsrelationer och marknadstillträde för verksamheter som redan bidragit till exportens förädlingsvärden: vetenskapliga tjänster, programmering, läkemedel och fordon.
Samtidigt har de kinesiska lönekostnaderna närmat sig de svenska. Inom industrins produktionsprocesser låg de 2022 på 34 procent av den svenska nivån, mot tre procent 1995. Stigande löner kan betyda växande köpkraft hos företag och hushåll som efterfrågar kvalificerade varor och tjänster av det slag svenska företag redan säljer.
För de tjänsteföretag och underleverantörer som bar överskottet är marknadstillträde och fungerande affärsrelationer avgörande. En politik som försvårar affärerna med Kina riskerar därför att träffa långt fler än dem som syns i varuhandelsstatistiken.
Författarna påminner själva om att handel i grunden "handlar om ett ömsesidigt utbyte, inte minst för ett litet och öppet land som Sverige". Med deras angreppssätt är det, skriver de, "svårt att försvara domedagsprofetior om hur Kina har konkurrerat ut Sverige och tagit våra jobb".
