Samtidigt som staten säger sig bygga upp livsmedelsberedskapen har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, medan besättningarna blivit allt större. Forskare vid Örebro universitet och SLU menar att finansiering och stödsystem passar de stora gårdarna bäst – och varnar för att koncentrationen kan göra livsmedelsförsörjningen mer sårbar.
Sedan millennieskiftet har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, visar statistik från Jordbruksverket. År 2000 fanns 12 700 gårdar med mjölkkor. I juni 2025 var de färre än 2 500.
De kvarvarande gårdarna har samtidigt blivit betydligt större. En genomsnittlig mjölkgård hade 33,7 kor år 2000 och 117,9 kor år 2025. Totalt fanns 292 900 mjölkkor år 2025, nästan 32 procent färre än år 2000. De 13,5 procent av gårdarna som hade fler än 200 mjölkkor höll omkring 40 procent av landets mjölkkor.
På kort sikt gick antalet mjölkkor åt andra hållet. Mellan 2024 och 2025 ökade det med 1,2 procent.
En robust livsmedelsförsörjning byggs redan i normalläge och vilar på lönsamma lantbruk och en fungerande animalieproduktion, betonar Jordbruksverket på sin sida om Sveriges livsmedelsberedskap. Däremot berör myndigheten inte vad koncentrationen till allt färre och större gårdar innebär – eller hur sårbarheten påverkas av var i landet produktionen finns.
Forskarna: mångfalden är själva beredskapen
Forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet medverkar i studien tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
— Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger hon i ett pressmeddelande.
Forskarna nämner smittutbrott, långvariga strömavbrott och översvämningar som exempel där en koncentrerad produktion kan ge större konsekvenser.
Studien, som publicerats i Journal of Rural Studies, bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar, uppdelade i mindre gårdar med högst 79 kor och större med 80 till 1 200 kor. Svaren analyserades i sex teman, från arbetsmiljö och generationsskifte till ekonomi och politik.
Mönstren skiljer sig åt. Mindre gårdar lyfte oftare balansen mellan arbete och privatliv, generationsväxlingen och erkännandet av miljömässiga och kulturella värden. Större gårdar prioriterade arbetskraft, driftseffektivitet och mer flexibla regelverk. Lönsamheten var central för alla.
Forskarna skriver att stödsystem och andra institutionella strukturer tycks passa större gårdars behov bättre och kan tränga undan mindre verksamheter. De menar att olika gårdsstorlekar behövs för en motståndskraftig och regionalt spridd mjölksektor. Studien mäter lantbrukarnas upplevda behov, inte hur gårdarna faktiskt klarar en kris.
Gårdar upplever att banker vill se fler djur
I en policy brief beskriver forskarna att mindre gårdar kan möta krav på expansion när de söker lån för att modernisera verksamheten, exempelvis genom att bygga ett nytt stall. De lyfter en gård i Jämtland med omkring 50 kor, där lantbrukaren uppger att banken uppmanade gården att bygga för 120 – trots att marken knappt räckte till 50.
För gårdar som behöver modernisera eller ställa om till lösdrift utan att skaffa fler kor kan finansieringen därför bli svår. Det allmänna investeringsstödet ger normalt 30 procent, men myndighetens öppna information visar inte att varje nuvarande poängmodell premierar fler kor.
— Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Ekman.
Forskarna vill därför se bland annat statliga lånegarantier, beredskapsersättning, riktat stöd till lösdrift och mindre administration. Deras poäng är att en geografiskt spridd produktion måste finnas före krisen – den går inte snabbt att bygga upp när störningen väl kommer.
Uppsala län öppnar en egen kassa
På ett håll har budskapet gått fram. Länsstyrelsen i Uppsala län utlyser 12 miljoner kronor mellan den 1 september och 31 oktober 2026 till stall och inhysningssystem för gårdar med högst 75 mjölkkor även efter investeringen.
Det är ett län. Utlysningen visar att storleksfrågan har landat på en myndighets bord, inte att den nationella strukturomvandlingen har brutits. Om gårdarna fortsätter att bli färre riskerar också den geografiska spridning som forskarna kopplar till beredskapen att minska.
— En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren.