Anthropic hyr Musks Colossus 1 – får över 220 000 GPU:er

Nvidias styrelse meddelade den 12 november att grundaren lämnar posterna som vd och styrelseledamot med omedelbar verkan. Finanschefen Colette Kress blir tillförordnad vd, och Harvey C. Jones utses till bolagets första styrelseordförande någonsin. Något skäl till avgången anges inte.

Fyra dagar tidigare hade styrelsen inlett en oberoende utredning, sedan The New York Times rapporterat att Huang varit måltavla för en kinesisk underrättelseoperation genom sin relation med Alice Huang, även kallad Huang Le. I samma besked skrev styrelsen att den saknade skäl att tro att nationell säkerhet eller bolagets hemligheter röjts, och att den hade förtroende för Huang. Kina har avvisat att Alice Huang skulle vara spion. Huang själv erkände affären i ett mejl till de anställda.

En otrohetsaffär är inte detsamma som bevisat spioneri. En källa med insyn uppger för WIRED att två andra saker sannolikt vägde tyngre i styrelsens beslut än spionanklagelserna: en uppgiven relation med en direkt underställd medarbetare och Huangs affärer med Megaspeed, ett AI-bolag i Singapore där Alice Huang tidigare haft en ledande post.

Hökarna stod redo

Reaktionen från Washington kom samma dag. John Moolenaar, ordförande för representanthusets särskilda Kinautskott, kallade avgången ett avsked som hade kunnat undvikas. "Nvidia måste nu ändra sin bolagspraxis och utse en ledning som gör nationell säkerhet till sin högsta prioritet", skrev han och krävde att kongressen snabbt för in nya exportkontroller i NDAA, årets försvarspolitiska bemyndigandelag.

Moolenaar skickade också, tillsammans med utskottsordförandena Brian Mast och Rick Crawford, brev till Huang, Nvidias chefsjurist Tim Teter och handelsdepartementets Jeffrey Kessler med krav på att de ska infinna sig inför kongressen. Ordförandena kallar fallet ett skolexempel på varför fyra lagförslag måste klubbas: AI OVERWATCH Act, Chip Security Act, MATCH Act och Remote Access Security Act.

Megaspeed är nyckeln i deras berättelse. Handelsdepartementet utredde enligt amerikansk press om bolaget hjälpt kinesiska företag att kringgå exportkontrollerna via ett nät av dotterbolag. Utredningen ska ha stoppats och flyttats till justitiedepartementet efter att Teter frågat om den.

Kritikern av exportförbuden

Huang var länge den mest högljudda kritikern av chipkontrollerna mot Kina. På mässan Computex i Taiwan i maj 2025 kallade han dem ett misslyckande. Nvidias marknadsandel i Kina hade då rasat från 95 till 50 procent, och förbuden hade enligt Huang fått Peking att bygga egna chip snabbare.

Han odlade samtidigt en nära relation med Donald Trump, som kallade honom "vän", för att driva en öppnare linje mot den kinesiska marknaden. Enligt WIRED informerades Trump redan förra året av underrättelsetjänsten om Huangs relation med Alice Huang, utan att agera.

Öppna vikter och vem som tjänar på dem

Den andra fronten gällde öppen AI. En modell med öppna vikter innebär att de färdigtränade parametrarna publiceras, så att vem som helst kan ladda ner, köra och anpassa modellen på egen hårdvara. Full öppen källkod går längre: där ska även träningskoden, helst träningsdata, och en licens som tillåter fri användning ingå. Många modeller med öppna vikter släpper varken data eller fullständig kod, och licenserna varierar.

När kinesiska Moonshot AI i juli släppte Kimi K3 utbröt panik på börsen, och uppgifter spreds om att amerikanska tjänstemän övervägde att förbjuda amerikanska bolag att använda kinesiska öppna modeller. Huang gick emot strömmen i en intervju med Axios.

— Gratis AI borde vara bra för hårdvara. Gratis AI borde vara bra för chip. Gratis AI borde vara bra för datacenter, sa Huang.

Han avfärdade idén att nedladdade kinesiska modeller är en bakdörr till Peking och hävdade att öppenhet gör AI säkrare.

— Om allt bara blir en enda modell, en enda attackpunkt, en enda felkälla, tror jag att världen blir mycket, mycket mer sårbar, sa han.

Två dagar senare publicerade Nvidia ett öppet brev som varnar för förhastade begränsningar av öppna modeller och betonar att kunderna inte ska låsas in hos en enda leverantör. Bland undertecknarna finns Microsoft, Meta, Google, Amazon, IBM, Palantir och OpenAI.

Intressena är tydliga. Öppna modeller minskar beroendet av slutna AI-tjänster där kunden betalar per anrop. De gynnar också Nvidia: ju fler som tränar och kör egna modeller, desto fler grafikprocessorer säljs, och desto mindre beroende blir bolaget av de få AI-jättar som nu utvecklar egna chip. Nvidias köp av plattformen Hugging Face för 13 miljarder dollar är ännu inte slutfört.

Skiljelinjen går genom chipen

Konflikten är inte alla amerikanska teknikjättar mot öppenhet. Anthropics vd Dario Amodei skriver uttryckligen att bolaget aldrig förespråkat ett förbud mot öppna vikter. Han vill däremot stoppa all försäljning av kraftfulla chip och chiputrustning till Kina, slå ned på storskalig så kallad destillering, där en modell tränas på en annans svar, och införa obligatoriska säkerhetstester av alla tillräckligt kapabla modeller.

Där går den verkliga gränsen, rakt genom Huangs affärsmodell. Kampen om öppna modeller handlar i grunden om vem som får sälja beräkningskraft till vem.

Anthropic och OpenAI har båda anklagat kinesiska konkurrenter för att suga ut förmågor ur deras modeller och varnat för att Pekings satsning på öppen källkod hotar USA:s AI-ledning. Ett förbud mot kinesiska öppna modeller skulle slå mot konkurrensen till de amerikanska bolag vars starkaste modeller är slutna. Huangs personliga tyngd och Nvidias marknadsmakt var den främsta motvikten.

Tesen om underrättelsetjänsten

Skribenten Nury Vittachi driver på X tesen att Huang fälldes just för att han gång på gång lyckades förhandla fram exportlättnader hos Trump. Kinahökarna i Washington såg enligt Vittachi Huangs förmåga att göra upp med presidenten som kärnan i problemet, och spionanklagelsen blev verktyget för att röja honom ur vägen. Underrättelsekällor gav The New York Times misstankarna mot Alice Huang, och de stora medierna tog sedan över och byggde upp trycket. Som exempel lyfter han fram en rubrik i The Economist: "Jensen Huang måste avgå".

Hans argument är att anklagelsen inte håller ihop. Flödet av både lagliga och olagliga chip över gränsen till Kina var redan känt, och tanken att detaljerad halvledarteknik på nanonivå skulle ha förts vidare i sängkammaren kallar han löjlig, rentav komisk. Underrättelsetjänsten har enligt Vittachi inte heller presenterat några bevis. Hans slutsats är att CIA och dess partner i de västliga stormedierna samordnade ingripandet mot Huang, och att allmänheten lurats med en berättelse om en "honungsfälla".

Vilken förklaring som än håller är resultatet detsamma. Exportlinjens främste motståndare är borta, och hans meningsmotståndare har lagförslagen färdiga. Hur Colette Kress ser på Kina, Hugging Face-affären och öppna modeller är okänt. Den första fingervisningen kan komma den 17 november, när Nvidia redovisar sitt kvartalsresultat utan sin grundare vid rodret.