Inbrottstjuvar har använt sprängämnen för att ta sig in i en sparbank i Ørje i Norge. Polisen söker vittnen som kan ha sett en silverfärgad Audi.
Larmet gick klockan 03.50 natten till måndag vid Marker & Eidsberg Sparebank i Ørje. När polisen kom till platsen 25 minuter senare möttes de av omfattande skador.
— Spår på platsen tyder på att det har använts sprängämnen och att en bankomat inne i lokalen är förstörd, säger operationsledare Rune Isaksen vid Øst politidistrikt, enligt norska VG.
Polisen ryckte ut med flera patruller efter att tjuvarna forcerat in sig i banken med hjälp av sprängämnen. Inbrottet har enligt polisen orsakat stora skador på banklokalen.
Annons:
Banken meddelar på Facebook att kontoret i Ørje är tillfälligt stängt på grund av inbrottsförsöket.
En silverfärgad Audi kopplas till händelsen. Polisen uppmanar personer med information om ärendet att höra av sig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under en plöjd åker vid Hunnfältet i Østfold i Norge har arkeologer hittat spår av ringar som legat dolda under matjorden. I åtminstone en av dem tycks resta stenar en gång ha stått.
Kulturhistorisk museum undersöker åkern i Borge i Fredrikstad inför dränering. Fyndet gjordes vid Vestfältet, där det finns stora gravhögar men inga synliga stenringar.
Østfold fylke och Norska institutet för kulturminnesforskning hade redan undersökt området med georadar och provschakt. Undersökningarna visade flera strukturer som kan vara gravar och borttagna stensättningar, enligt Riksantikvaren. Institutets karta är från 2025.
När matjorden togs bort framträdde fotdiken, avtryck av ringarnas ytterkant. Några kan ha varit stenringar, andra gravhögar. Närheten till kända gravhögar fick arkeologerna att först tro att alla var högar.
Annons:
— En av cirklarna har spår efter 15 stenar som är borttagna, säger Anne Lene Melheim, arkeolog och professor vid Kulturhistorisk museum, till forskning.no.
Uppgiften kommer från Lasse Biørnstads reportage den 2 oktober, inte en publicerad utgrävningsrapport.
— Här är vi ganska säkra på att det har stått resta stenar, säger utgrävningsledaren Jakob Jan Edvin Kile-Vesik, arkeolog vid samma museum, om en av ringarna.
Ringarna har tidigare tolkats som tingsplatser för domar och beslut, men Melheim ser dem främst som gravminnen. Många ligger på samma plats, och människolämningar har hittats bland vissa kända ringar, men inte alla. De möjliga gravarna i det nya området är ännu inte analyserade.
På Sydfältet finns synliga stenringar med stenar som väger hundratals kilo och oftast står i udda antal. Dateringen till brons- och järnålder, omkring 3500–1000 år sedan, gäller bara de kända monumenten och gravarna där; spåren under åkern är inte daterade.
Undersökningen har fått 6,3 miljoner norska kronor av beräknade 12,7 miljoner, enligt Riksantikvaren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Obehöriga har kommit åt namn, adresser och personnummer för omkring 8,8 miljoner personer i Danmarks centrala personregister CPR. Vägen in gick genom ett privat danskt företags fullt lagliga åtkomst till registret.
Beskedet kom från CPR-administrationen under måndagen. Myndigheten skriver att det rör sig om en "allvarlig säkerhetsincident".
Siffran omfattar levande, utvandrade och avlidna. Registret rymmer totalt omkring 11 miljoner personer, vilket innebär att ungefär fyra av fem registrerade berörs.
De obehöriga missbrukade företagets rätt att söka i CPR, inom ramen för de uppgifter som privata företag får ta del av. Enligt CPR-lagens paragraf 38 får företag med berättigat intresse hämta uppgifter om större, i förväg identifierade grupper av personer. Företagets åtkomst har nu stoppats.
Annons:
Fredag kväll den 2 oktober upptäckte myndigheten att det under september förekommit oregelbunden aktivitet i systemet. Under helgen stod omfattningen klar. Namn och adresser för personer med namn- och adresskydd omfattas enligt genomgången inte.
Digitaliseringsminister Christina Egelund (M) uppgav efter att ha informerat två folketingsutskott att det handlat om ett ovanligt stort antal sökningar från ett litet danskt företag under tio dagar, rapporterar TV2. Hon kunde inte säga om det rör sig om ett internationellt cyberangrepp, och enligt henne är det för tidigt att avgöra om någon behöver nytt personnummer. System som använder MitID, bland annat inom sjukvården, förefaller enligt ministern inte vara komprometterade.
Vem som ligger bakom är okänt och utredningen befinner sig i ett inledande skede. Myndigheten har inte uppgett att uppgifterna sålts eller publicerats. Datatilsynet har underrättats och polisen utreder tillsammans med andra myndigheter.
I ministeriets pressmeddelande kallar Egelund intrånget "en djupt allvarlig händelse" och uppger att hon begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet.
Myndigheten varnar nu för bedragare: lämna aldrig ut lösenord eller andra förtroliga uppgifter vid samtal eller mejl, inte ens om den som hör av sig redan tycks känna till ditt namn, din adress och ditt personnummer. Kartläggningen av hela förloppet pågår.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En far och hans son sköts ihjäl och en tredje man skadades när ett jaktlag fördelade poster på en gårdsplan i Halden under söndagsmorgonen. En man som inte hörde till laget greps på plats.
En man i övre 20-årsåldern misstänks för två mord och mordförsök, och polisens huvudhypotes är en konflikt.
Fadern var i 70-årsåldern och sonen i 40-årsåldern. Den skadade mannen, också han i 40-årsåldern, fördes med ambulanshelikopter till Kalnes sjukhus.
Han sköt med ett jaktgevär, lade själv ner vapnet och hölls under uppsikt tills polisen kom.
Annons:
Han vill inte höras av polisen. I en skriftlig förklaring erkänner han däremot att han avlossade de dödande skotten och skottet som skadade den tredje personen, uppger polisen.
— Han har erkänt att ha vållat skada, inte mordförsök, säger försvararen Ole Richard Holm-Olsen till NTB.
Polisen ser en koppling till jaktlaget men inget familjeband mellan den misstänkte och offren. En preliminär rättspsykiatrisk undersökning är gjord, och utlåtandet väntas de närmaste dagarna.
Mannen har samtyckt till häktning med restriktioner. Häktningsförhandlingen ska hållas som kontorsförhandling på måndagen och var vid halv sju på morgonen ännu inte avgjord.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Våld mellan elever har förekommit i över hälften av Danmarks skolklasser under ett läsår. Värst är det i lågstadiet, och regeringen vill nu ge lärarna större rätt att gripa in fysiskt.
Våld mellan elever har förekommit i 55 procent av klasserna, och i 36 procent sker det minst en gång i månaden, skriver det danska undervisningsministeriet. Rapporten är gjord av analysföretagen Epinion och Als Research på uppdrag av ministeriet.
I årskurs 0–3 har våld och utagerande beteende förekommit i tre av fyra klasser. Där har också 39 procent av klasserna haft fysiskt våld mot personalen, jämfört med 3 procent i högstadiet.
Slagen faller oftast utanför lektionerna, när lek, sport eller skämt går över styr, enligt Berlingskes återgivning av rapporten. Bara i sju procent av fallen beskrivs våldet som medvetet och planerat.
Annons:
Ofta handlar det om ett fåtal barn. I 60 procent av klasserna med minst en episod uppger klassläraren att en eller två elever står för våldet. Klasser med elever som får stöd utöver den vanliga undervisningen löper större risk.
Hoten är också vanliga. Enligt Berlingske förekommer verbala eller digitala hot om våld minst en gång i månaden i 34 procent av klasserna.
— Omfattningen av våldet i skolan är milt sagt bekymmersam. Skolan ska inte vara en plats där varken elever eller lärare är rädda att vara. Punkt slut, säger undervisningsminister Magnus Heunicke (S).
Regeringen lägger inom kort fram ett lagförslag som ska ge lärarna bättre möjligheter att gripa in fysiskt. I undersökningen anser 43 procent av lärarna att en sådan utökad rätt skulle rusta dem bättre, medan 78 procent pekar på fler timmar med två vuxna i klassrummet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
