Jämställdhetsmyndigheten brottas fortsatt med en intern kris. Trots ny generaldirektör och kraftigt utökade ekonomiska resurser vittnar medarbetare om hög stress, lågt förtroende för ledningen samt upplevelser av diskriminering och kränkande särbehandling.
För knappt ett år sedan tillträdde den tidigare åklagaren Lise Tamm som generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, med förhoppningen att komma till rätta med den arbetsmiljö som länge ifrågasatts.
En intern enkät visade redan då omfattande missnöje bland de anställda. Den senaste medarbetarundersökningen, genomförd under hösten 2025, tyder dock på att problemen har fördjupats.
Enkäten visar att stressnivåerna har ökat, att förtroendet för ledningen har minskat och att fler medarbetare nu uppger att de upplever diskriminering och kränkande särbehandling kopplad till både kön och ålder.
Lise Tamm beskriver resultaten som allvarliga och alarmerande och hänvisar bland annat till att enkäten sammanföll med en större omorganisation samt en intern diskussion om myndighetens användning av bilder på barn i slöja i sin kommunikation.
Hon framhåller också att myndigheten som sådan tenderar att locka personer som är särskilt uppmärksamma på frågor om rättvisa och kränkningar, något hon menar kan påverka hur arbetsmiljön upplevs.
Tamm uppger vidare att hon blev förvånad över den utbredda interna konkurrens hon mötte när hon tillträdde. I en intervju med Göteborgs‑Posten säger hon att åtgärder har vidtagits, men medger brister i kommunikationen.
— Jag har 140 medarbetare och är otroligt uppbokad på massor med olika saker. Mitt forum är frukostmöten, där har jag informerat muntligt. Sen har vi en kommunikationsavdelning som ska se till att informationen kommer ut, men det har uppenbarligen inte lyckats. Vi har inte varit tillräckligt transparenta och behöver bli bättre.
Mångmiljonstöd och kraftig kvinnodominans
Jämställdhetsmyndigheten har varit politiskt omdebatterad ända sedan starten.
2018 styrde regeringen Löfven I (S+MP), men riksdagen röstade igenom M+KD‑budgeten, där anslaget till Jämställdhetsmyndigheten togs bort. Efter regeringsskiftet och januariavtalet mellan S, MP, C och L beslutade den nya regeringen (Löfven II) att myndigheten skulle finnas kvar.
I vårändringsbudgeten 2019 ökades dessutom anslaget med 40 miljoner skattekronor till totalt 81 miljoner. Sedan dess har verksamheten expanderat kraftigt.
Myndigheten hade i fjol en årlig budget på över 150 miljoner kronor och omkring 140 anställda. Drygt 85 procent av personalen är kvinnor, och sedan 2022 har antalet anställda ökat med ungefär ett trettiotal personer.
Trots de växande resurserna visar de återkommande larmen inifrån att myndigheten själv brottas med många av de frågor om makt, rättvisa och arbetsmiljö som den är satt att bevaka i resten av samhället.
