MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 13 augusti 2025

onsdag 13 augusti 2025

Svenskar vill ha fysiska fjällkartor

Digitaliseringen

publicerad Idag 6:57
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efterfrågan på tryckta kartor i svenska fjällen är fortsatt mycket hög även trots den ökade digitaliseringen, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökar också andelen ovana fjällvandrare som antas ha lägre kunskap vad gäller kartläsning.

Under sommaren genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en undersökning riktad till fjällens destinationsbolag och STF:s fjällanläggningar, där man ställde frågor om bland annat besöksutveckling samt hur stor efterfrågan var på tryckta kartor. Bland destinationsbolagen finns bland annat Kiruna, Arjeplog, Åre, Funäsfjällen, Vemdalen och Sälen, samt STF:s fjällstationer i Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta, Sylarna, Helags och Grövelsjön.

Åtta av tio anläggningar svarade att det är ”stor eller viss efterfrågan” på tryckta fjällkartor i deras del av fjällen, och endast en av tio att det är ”enstaka” som efterfrågar fjällkartor. Idag är det vanligt att svenskar använder mobilen till allt i takt med att digitaliseringen ökar, men det gäller inte alls på samma sätt när man kommer upp i fjällen, berättar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi är vana vid att lösa de flesta problem med mobilen och genom appar. Fjällen är dock en annorlunda miljö eftersom det ofta saknas mobiltäckning om man lämnar samhällen och större vägar och ger sig ut på längre turer. Därför krävs förberedelse och träning inför en vistelse, inte minst för ovana besökare. Det är positivt att de tryckta fjällkartorna fortsätter att efterfrågas. Att de finns och att de är viktiga tillsammans med kunskap kring hur man läser och använder kartor behöver även ovana besökare ha kunskap om, säger han i ett pressmeddelande.

Vidare i undersökningen svarar också sju av tio anläggningar att man sett en ökning på ovana besökare de senaste fem åren. Detta är en besöksgrupp som kan antas ha lägre kunskap om användning av fjällkartor än mer vana fjällvandrare. Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd uppmanar alla fjällbesökare att lära sig läsa fysiska kartor samt att antingen skaffa en tryckt karta eller ladda ner en digital inför en fjällvandring.

En tryckt eller en nedladdad karta till mobilen kan upplevas som en trygghet vid en fjällvandring särskilt när det inte är någon mobiltäckning. Men det krävs även att man kan läsa kartor och att man tränar på att använda kartor tillsammans med en kompass inför fjällbesöket. Vi uppmanar därför alla nya fjällbesökare att skaffa tryckta kartor eller att ladda ned digitala kartor inför en vandring och att träna på att använda dem tillsammans med kompassen, säger Wikberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Australien inför 16-årsgräns på YouTube

Digitaliseringen

publicerad 1 augusti 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


YouTube omfattas nu av Australiens nya lag som förbjuder barn under 16 år att skapa konton på sociala medier. Regeringen motiverar beslutet med att plattformen bidragit till skador hos unga användare.

Det var under 2024 som Australiens regering föreslog en lag om en nedre åldersgräns för sociala medier. En stor del av de unga i landet använder sociala medier, och förslaget var en del av en pågående parlamentarisk utredning om dess påverkan på samhället, som bland annat pekar på de negativa psykiska effekterna av sociala medier på tonåringar. Lagförslaget röstades igenom i november 2024.

Lagen innebär i korthet att barn under 16 år inte ska få tillgång till sociala medier, men kommer inte att gälla för de som redan har ett konto på någon plattform. Dit räknas TikTok, Instagram, Facebook, Snapchat, X och även forumet Reddit. Tanken var att YouTube, Messenger Kids, WhatsApp samt Google Classroom skulle undantas från förbudet på grund av deras hälso- eller utbildningssyfte.

”Skadligt”

Nu har regeringen ändrat kurs och inkluderar även YouTube i förbudet, rapporterar AP News. Beslutet grundar sig på undersökningar som visar att plattformen kan vara skadlig för unga.

Det går inte att ignorera att fyra av tio australiska barn uppger att den senaste skada de utsatts för skedde på YouTube, säger kommunikationsminister Michelle Rowland.

Enligt uppgifter har Google, som äger YouTube, reagerat med hot om att stämma regeringen. Barn kommer dock fortsatt att kunna titta på videor, men inte ha egna konton.

Första lagen i sitt slag

Det blir plattformarnas ansvar att säkerställa att barn inte registrerar sig. Vid överträdelser kan bolagen få böta upp till 50 miljoner australiska dollar, motsvarande cirka 314 miljoner svenska kronor.

Lagen är den första i sitt slag globalt, men även Frankrike, Norge och Storbritannien överväger liknande åldersgränser. Den träder i kraft i december 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lidl utmanar teknikjättar med egen molntjänst för europeisk digital frihet

Digitaliseringen

publicerad 27 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Lidl logotyp
Lidl lanserar nu molntjänsten StackIT.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Budgetkedjan Lidl tar ett oväntat kliv in i teknikvärlden och lanserar molntjänsten StackIT – ett försök att utmana Amazon och Microsoft samt stärka Europas digitala självständighet. Satsningen markerar Lidls ambition att minska det europeiska beroendet av utländska teknikföretag.

Lidl, främst känd för sina matbutiker och verksamma i samtliga EU-länder, har genom moderbolaget Schwarz Group – ett av världens största privatägda företag – aviserat planer på att bli en aktör inom teknologiområdet.

Satsningen ses som ett sätt att säkra teknologisk suveränitet. Istället för att förlita sig på amerikanska molntjänster som AWS och Azure, väljer koncernen att bygga en egen digital infrastruktur via dotterbolaget Schwarz Digits.

Molntjänsten StackIT ska enligt uppgifter utvecklas som ett GDPR-kompatibelt alternativ – med en förhoppning om att locka europeiska företag med konkurrenskraftiga priser.

Satsningen på StackIT ses som en del av en bredare europeisk rörelse för att minska beroendet av amerikanska teknikjättar.

Amazon och Microsoft härskar

Amazon och Microsoft dominerar i dagsläget utbudet av molntjänster med enorma resurser, medan Schwarz Groups investeringar fortfarande ligger på en klart lägre nivå.

Europeiska aktörer kontrollerar idag endast omkring 15 procent av den regionala molnmarknaden, enligt Synergy Research Group, samtidigt som Amazon, Microsoft och Google kontrollerar omkring 70 procent.

Lidls unika position som Europas största återförsäljare är dock något som bolaget hoppas kunna utgöra en plattform för att påverka marknaden.

Om StackIT kan kombinera Lidls räckvidd med EU-initiativ och verktyg, samt locka företag som söker GDPR-säkrade och kostnadseffektiva lösningar, kan molnsatsningen bli en katalysator för mer digital frihet inom Europa.

Utmaningen är fortfarande enorm, men även en symbolisk framgång skulle skicka en kraftfull signal om att Europa menar allvar med sin teknologiska självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

publicerad 12 april 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Italien förbjuder mobiltelefoner i skolor

Digitaliseringen

publicerad 19 juli 2024
– av Jan Sundstedt
Barn med mobiltelefoner - skolan
Italien går i bräschen mot skolvärldens skenande digitalisering och förbjuder nu mobiler i grundskolan (arkivbild).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Italien planerar att förbjuda användningen av mobiltelefoner i skolor från och med nästa läsår – även för utbildningsändamål. Beslutet, som meddelades av utbildningsminister Giuseppe Valditara i förra veckan, kommer att gälla från grundskolan upp till högstadiet.

Som en del av de nya åtgärderna tillkännagav Giusppe Valditara en återgång till den pappersbaserade dagboken eller läxboken. Eleverna kommer från och med september att skriva ner sina uppgifter med penna, rapporterar bland annat wantedinrome.

Föräldrar kan fortfarande kontrollera sina barns läxor i det digitala registret, men Valditara betonade att ”Vi måste få våra barn att vänja sig vid att skriva igen, att ha en relation med pennan och med papper”.

Förbudet omfattar inte användning av surfplattor eller datorer, ”som måste användas under lärarens vägledning”, förklarade Valditara. Han uttryckte och förtydligade även sina personliga tvivel om att mobiltelefoner skulle kunna bidra till god undervisning fram till högstadiet (scuola media).

Jag tror inte att bra undervisning kan bedrivas med en mobiltelefon fram till högstadiet, sade Valditara vid en utbildningskonferens i Rom. Han beskrev inskränkningen av telefoner som ”ett viktigt steg framåt” för att återställa auktoriteten hos lärare och bekämpa mobbning och våld.

(”Två skrivelser med viktiga nyheter undertecknades idag:
– mobiltelefonanvändning är förbjuden i skolan – även i undervisningssyfte – till och med åttonde klass;
– pappersdagboken för elever är tillbaka, medan föräldrar kommer att fortsätta att använda det elektroniska registret.”)

”Positivt steg”

Initiativet har fått stöd av Antonio Affinita, chef för den italienska föräldrarörelsen Moige, som beskrev det som ett ”positivt steg mot det felaktiga användandet av teknik, särskilt inom skolans värld”.

Man välkomnar åtgärden och argumenterade för att: ”barn idag förlorar förmågan att skriva, vilket är ett sätt att arbeta och tänka som genererar en viktig utveckling av barnets intellektuella områden”.

Debatten om mobiltelefoner i skolan har pågått i nästan 20 år i Italien. Redan 2007 införde landet ett förbud mot användning av telefoner under lektioner, under riktlinjer utfärdade av dåvarande minister Giuseppe Fioroni, som beskrev telefoner som ett ”distraherande element” och en ”allvarlig brist på respekt för läraren”.

Kort efter att han tillträdde i slutet av 2022 bekräftade utbildningsminister Valditara förbudet mot användning av mobiltelefoner i klassrummet, och tillät endast deras användning för utbildnings- och träningsändamål. Det nya beslutet kan ses som ytterligare ett steg i kampen mot digitaliseringen i skolvärlden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.