De hemliga dokument som Henrik Landerholm (M) glömde på en kursgård handlade om ett möte med USA om Sveriges Nato-ansökan. Säpo riktar nu skarp kritik mot regeringens senfärdiga agerande.
De säkerhetsklassade handlingarna, som fortfarande är spårlöst försvunna, gällde ett samtal mellan dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och USA:s tidigare säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.
Mötet ifråga, som ägde rum under en avgörande fas av Nato-processen, fokuserade på strategier för att övertyga Turkiet att ge klartecken till Sveriges medlemskap. Dokumenten innehöll känsliga uppgifter från både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen och var märkta med ”H” – högsta graden av sekretess.
Enligt Bonnierägda Dagens Nyheters granskning har Säpo i efterhand slagit fast att Regeringskansliets säkerhetsavdelning inte agerade omedelbart när dokumentens försvinnande upptäcktes. I motsats till vad som tidigare sagts dröjde det fyra dagar innan åtgärder sattes in.
Under den tiden hade handlingarna legat i ett olåst skåp på en kursgård i minst två nätter.
Dokumenten hittades av en städerska med koppling till våldsbejakande extremism. Städerskan tog enligt uppgifter senare emot 15 000 kronor från en rysk medborgare. Om pengarna har samband med dokumenten är ännu oklart.
Nekar till brott
Bakgrunden till affären är känd sedan tidigare: våren 2023 lämnade Landerholm kvar dokumenten i ett skåp i ett omklädningsrum. Något som ledde till åtal för vårdslöshet med hemlig uppgift och till att han avgick som säkerhetsrådgivare.
Åklagaren menar att röjandet kunnat orsaka allvarlig skada för rikets säkerhet. Under utredningen upptäckte Säpo att ett centralt email om händelsen hade raderats, något som tekniker dock har lyckats återskapa.
Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att handlingarna aldrig hamnat i obehörigas händer. Hans advokat Johan Eriksson har tidigare framhållit att Landerholm även ifrågasätter om det han anklagas för överhuvudtaget är kriminaliserat.
– Jag har enligt min egen uppfattning inte varken insett eller borde inse att någon av uppgifterna var säkerhetsskyddsklassificerade, har Landerholm sagt i förhör.
Statsminister Ulf Kristersson avvisar anklagelser om mörkläggning och hänvisar till den kommande rättegången, som inleds den 18 augusti.
Oppositionen kräver dock fortsatt insyn och tydligare svar om hur regeringen hanterar skyddsvärda uppgifter.
Fakta: Vårdslöshet med hemlig uppgift samt åtalet mot Henrik Landerholm
- Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
- Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger.
- Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
- Säkerhetspolisen kritiserar Regeringskansliets hantering, bland annat för att larm och åtgärder dröjde fyra dagar.
- Ett mejl om incidenten raderades men kunde återställas av Säpos tekniker.
- Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att dokumenten aldrig hamnat i obehörigas händer.
- Rättegången inleds den 18 augusti 2025.
