Annons:
Annons:

Nu är Sverige fritt från burhöns

Publicerad 2 juli 2025 – av Markus Andersson
Så sent som 1988 var det bara fem procent av värphönsen som inte hölls inlåsta i burar.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Enligt Djurens Rätt är Sverige nu helt fritt från burhöns – trots att något lagstadgat förbud fortfarande inte har införts.

Det framgår av statistik som djurrättsorganisationen tagit fram från länsstyrelserna och äggbranschen. Man beskriver det som ett genombrott efter över 50 års arbete mot burhållning och tar själva åt sig en stor del av äran för utvecklingen.

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Sverige är enligt organisationen det första landet i världen som har avskaffat burhållning av hönor utan ett uttryckligt lagförbud.

Annons:

"Påverkansarbete gör skillnad"

Motståndet mot burhållning började redan på 1970-talet. År 1988 beslutade riksdagen att förbjuda burar, men när övergångsperioden på tio år löpte ut fanns burhållningen kvar – och lagen ändrades. Enligt Djurens Rätt ledde detta till att deras eget arbete intensifierades.

Organisationen lyfter bland annat fram rapporter som Hönan eller ägget (2009) och Släpp burarna (2022), liksom återkommande informationskampanjer och företagsdialoger. Ett viktigt steg var också initiativet "Djurvänlig kommun", där samtliga svenska kommuner enligt Djurens Rätt till slut valde bort burägg i offentliga upphandlingar.

Sedan 2008 har över 85 företag i Sverige – bland dem livsmedelskedjor, hotell och restauranger – tagit avstånd från burhållning efter samtal med organisationen. Detta har enligt Djurens Rätt varit avgörande för utvecklingen. Totalt uppskattar man att minst 17 miljoner hönor har undgått ett liv i bur sedan dess.

– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.

"Sverige måste ta nästa steg"

Parallellt har Djurens Rätt engagerat sig i EU:s arbete med att fasa ut burhållning. Organisationen har samlat in över 50 000 namnunderskrifter till det europeiska medborgarinitiativet End the Cage Age. Ett lagförslag väntades 2023 men har skjutits upp till 2026.

Även om burarna är borta i praktiken i Sverige, menar Djurens Rätt att arbetet inte är färdigt.

– Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, uppmanar Benny Andersson.

Trots att burarna nu är tomma menar många kritiker att svenska höns fortfarande lever under undermåliga förhållanden – exempelvis i trånga stallar med tusentals individer, där tillgång till utevistelse ofta saknas helt.

Vägen till ett burfritt Sverige

  • 1988 – En ny djurskyddslag lovar att burhållning ska förbjudas. Samtidigt hålls 95 procent av Sveriges värphöns i oinredda burar.
  • 1997–2005 – Det utlovade burförbudet dras tillbaka. Endast oinredda burar förbjuds. Ägg börjar märkas för att konsumenter ska kunna välja bort burägg.
  • 2008 – Djurens Rätt lanserar sin första stora företagskampanj mot burägg. Hemköp blir först med att ta avstånd. Vid tiden hålls 40 procent av hönorna i burar.
  • 2013–2017 – Flera stora livsmedelskedjor, däribland Coop, Willys, Lidl, Netto och City Gross, slutar sälja burägg. Andelen burhöns sjunker snabbt.
  • 2017 – Djurens Rätt utvidgar arbetet till att omfatta även egna märkesvaror i butikskedjornas sortiment. Andelen hönor i bur minskar under perioden till 13 procent.
  • 2019 – Efter dialog med Djurens Rätt antar de tre största grossisterna policys mot burägg. Kampanjen Släpp burarna lanseras. Andelen hönor i bur sjunker till 8 procent.
  • 2020–2021 – EU-kommissionen lovar att införa ett förbud mot burhållning, efter medborgarinitiativet End the Cage Age, där Djurens Rätt varit en drivande part.
  • 2021 – Efter 13 års kampanj säger ICA nej till burägg. 95 procent av Sveriges kommuner har samtidigt valt bort burägg i offentliga upphandlingar. Endast 3,5 procent av hönorna hålls nu i bur.
  • 2024–2025 – Grossisten Martin & Servera slutför sin utfasning av burägg. Totalt har över 85 företag antagit policys efter dialog med Djurens Rätt. Mindre än 1 procent av hönorna hålls i bur.
  • 2025 – Djurens Rätt får officiell bekräftelse: Alla burar i Sverige är nu tomma.

 

Källa: Djurens Rätt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Frysvaror för hundratusentals kronor slängs efter hackerattack

Publicerad Igår 15:30 – av Jan Sundstedt
ICA Kvantum i Sjöbo uppger att frysvaror för hundratusentals kronor har förstörts. OBS: Arkivbild från ICA Kvantum i Kiruna.

Kylar och frysar i flera ICA- och Coop-butiker har ställts på upp till 50 plusgrader under natten till måndagen. I Sjöbo slänger butiken frysvaror för hundratusentals kronor.

ICA Kvantum i Sjöbo meddelar att man tömmer frysarna på förstörda livsmedel efter vad butiken på Facebook beskriver som en hackning av kylar och frysar.

Butikschefen Rickard Nilsson uppger att någon tagit kontroll över frysarnas temperaturinställningar.

– Så de har höjt temperaturerna i frysskåpen till plus 50 grader. Frysvarorna är förstörda. Det är mat för flera hundratusen kronor.

Annons:

ICA Kvantum i Tomelilla, ICA Nära i Böda och ICA Nära Sankt Olof har meddelat på Facebook att de också drabbats.

Även butiker i Hammenhög och Brösarp uppges ha drabbats, enligt skattefinansierade SVT.

Flera kedjor drabbade

Också Coop har problem i sex butiker i mellersta Sverige.

— Vi har just fått information om att sex butiker i mellersta Sverige har upplevt problem med sina kylar och frysar, säger presschefen Carlos Cancino till TT.

Hur många butiker som totalt drabbats och hur temperaturen kunde höjas är ännu oklart. Ingen gärningsman har pekats ut.

Franska butikskedjorna Intermarché, Coopérative U och Leclerc utsattes den 12 oktober för en liknande attack, där temperaturen i frysarna skruvades upp mot 50 plusgrader.

På ICA Kvantum i Sjöbo är stämningen uppgiven.

— Det är bittert, det är för jävligt, det är tragiskt. Man undrar ju vad de får för vinning av detta, säger Rickard Nilsson.

ICA:s presstjänst beskriver händelsen däremot annorlunda än butikerna.

I ett mejl skriver bolaget att "ett begränsat antal butiker har drabbats av en incident under natten som påverkat butikernas kyl- och fryssystem". ICA uppger att man stöttar butikerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD uppges stoppa pengarna till Riks – mitt i striden om svenskheten

Uppdaterad 31 oktober 2026, Publicerad 31 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två politiker i separata intervjumiljöer, åtskilda av en sned vit skiljelinje.
Riks fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste förlängda räkenskapsår. Nu uppges stödet stoppas, medan Mattias Karlsson avvisar att pengarna ska flyttas till Oikos.

Sverigedemokraterna ska stoppa stödet till mediekanalen Riks redan vid årsskiftet, i stället för att trappa ned det fram till 2028, uppger Fria Tider. Bakom förslaget står enligt tidningen vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson. Beskedet kommer mitt i en öppen strid inom partiet om vad svenskhet är, där Riks-kretsen ställt sig mot partitoppens syn på en kulturell svenskhet.

Vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson ska båda ha ställt sig bakom förslaget. Den tidigare planen var att trappa ned finansieringen successivt fram till 2028. Pengarna ska enligt uppgifterna i stället gå till den SD-nära tankesmedjan Oikos, som planerar en satsning på videoproduktion från nya studiolokaler vid Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm.

Karlsson medger i ett svar på X att partiet ska banta utgifter. Han svarar inte på om Riks är en av posterna, men avvisar att pengar ska flyttas till Oikos.

"Partiet måste se över alla sina utgifter eftersom intäkterna minskat kraftigt i och med valresultatet, men varken jag eller någon annan har förespråkat att flytta pengar från Riks till Oikos", skriver han.

Annons:

Striden om svenskheten

Konflikten gäller principprogrammets skrivningar om så kallad öppen svenskhet. Kring Jimmie Åkesson, Vinge, Karlsson och Julia Kronlid finns en falang som ser svenskarna som en kulturell och social gemenskap snarare än en etnisk folkgrupp. Kretsen kring Riks vill att partiet tydligare ska bejaka sin nationalistiska särart och motsätta sig det de ser som ett etniskt byte av majoritetsbefolkningen.

Dragkampen om partiets nationalism är inte ny. Den 8 oktober gick Oikos-medarbetaren Carl Eos till försvar för Vinge i Bulletin under rubriken "Begrav etno-nationalismen en gång för alla". "Nationell gemenskap kräver inte biologiska band", skrev han.

Riks-skribenten Mira Klang svarade samma dag med frågan när svensk nationalism blev en integrationskampanj. "Att erkänna de etniska svenskarnas betydelse för den svenska nationens fortlevnad är ren självbevarelsedrift", skrev hon.

På fredagen gav även den tidigare moderate riksdagsledamoten Hanif Bali sig in i debatten med ett angrepp på Karlssons idé om en kulturell svenskhet. "Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt", skrev Bali på X.

Halva omsättningen från partiet

Ett stopp skulle slå hårt mot Riks. Kanalens bolag Rplay fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste räkenskapsår, som förlängdes till 16 månader och sträckte sig från september 2024 till december 2025, rapporterar Dagens Opinion. Det motsvarade ungefär hälften av omsättningen på 16,2 miljoner kronor.

Utan externa bidrag låg intäkterna på 6,8 miljoner kronor. Rörelseresultatet föll samtidigt till 257 000 kronor.

Själv avfärdar Karlsson hela uppgiften om att stödet flyttas.

"Ni hade fel om i princip allt i er förra artikel och ni har fel nu igen. Skaffa er bättre källor. Det är direkt pinsamt faktiskt", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre söker återvandringsbidrag trots höjningen

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Johan Forssell vid en presskonferens till vänster och Migrationsverkets logotyp på en glasentré till höger.
Ansökningarna om återvandringsbidrag minskar, men migrationsminister Johan Forssell vill inte se över fler ändringar. Arkivbilder.

Intresset för återvandringsbidraget sjunker trots höjningen till 350 000 kronor. Drygt 200 har fått ja hittills i år, och i september kom bara 24 nya ansökningar.

Sedan höjningen den 1 januari har 786 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Av dem är 635 avgjorda, visar myndighetens månadsstatistik till och med september.

Bonnierägda DN skriver att drygt 200 ansökningar har beviljats. Samtidigt har 350 fått avslag och drygt 70 avskrivits.

Utfallet ligger långt under myndighetens egen förväntan. Migrationsverket har bedömt att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Till och med september motsvarar antalet beviljade ungefär en tredjedel av den nivån.

Annons:

Rusning i januari, sedan nedgång

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen. Samnytt uppger att 276 ansökningar kom in i januari och 160 i februari. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 är årets lägsta siffra.

Året innan, när bidraget var 10 000 kronor, sökte 133 personer. En enda fick pengarna.

Beviljat är inte utbetalt

Ett beviljat bidrag är inte detsamma som 350 000 kronor på kontot. Pengarna betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra vid ankomsten till det nya landet och den sista ungefär 15 månader efter ankomsten, enligt Migrationsverkets presstjänst.

Samma sajt återger myndighetens redovisning till regeringen. Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna om bidraget kostade under samma tid omkring 9,1 miljoner kronor.

Fel tillstånd och skulder

Det vanligaste skälet till avslag är fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 fall. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Många stoppas också av skulder. Skulder hos Kronofogden fällde 42 sökande och CSN-lån 34.

Syrien är destinationen i 465 av ansökningarna. Därefter följer Irak med 37, Demokratiska republiken Kongo med 35 och Afghanistan med 25.

Forssell vill inte ändra något

Migrationsminister Johan Forssell anser att det har framgått vem bidraget är till för. "Vårt intryck är att det varit tydligt vem bidraget riktar sig till, men givet höjningen har också intresset ökat", skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget finns inte heller. "Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar", skriver Forssell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

C-ledaren prövas som statsminister – väntas falla

Valet 2026

Publicerad 29 oktober 2026 – av Redaktionen
Splitmontage med Andreas Norlén vid en pressträff till vänster och Elisabeth Thand Ringqvist i grön Centerpartiet-jacka vid e
Andreas Norlén vill öka trycket i regeringsbildningen genom att låta Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister. Arkivbilder från en pressträff respektive ett kampanjsamtal.

Talman Andreas Norlén låter Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister på tisdag – trots att stöd saknas. Faller hon går sonderingsuppdraget till Ulf Kristersson.

På torsdagens pressträff meddelade Norlén att Thand Ringqvists sonderingsuppdrag avslutas med en statsministeromröstning där hon är kandidat. Beskedet kom tre dagar efter att hon själv sagt att förutsättningar saknas för en mittenregering.

— Riksdagen röstar om förslaget tisdagen 3 november klockan 13.00, säger Andreas Norlén.

Enligt Norlén innebär omröstningen att riksdagen prövar ett regeringsalternativ med C, S, KD, MP och L. Thand Ringqvist skriver i en kommentar till skattefinansierade statskanalen SVT att hon accepterat att prövas, men att det även finns andra vägar framåt. KD-ledaren Ebba Busch meddelar på X att hennes parti röstar nej, och Liberalernas ledare Simona Mohamsson skriver att Sverige "tar kostnaden för den här lekstugan".

Annons:

Norlén vill sedan valet koppla ihop sonderingar och omröstningar, en lärdom från den utdragna regeringsbildningen 2018. Målet är att hålla tempot uppe och öka trycket på partierna.

Två försök kvar om Thand Ringqvist faller

För att en kandidat ska falla krävs minst 175 nej av riksdagens 349 ledamöter. Avstår tillräckligt många räcker det alltså att kandidaten inte har en majoritet emot sig.

Talmannen får lägga fram fyra förslag. Röstas samtliga ned hålls extraval inom tre månader. Magdalena Andersson (S) föll den 15 oktober med 248 nej mot 99 ja, och bara S röstade för henne.

Faller Thand Ringqvist har talmannen två försök kvar. Kristersson får i så fall en vecka på sig, från den 3 till den 10 november.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.