Annons:
Annons:

Antalet lejon ökar i Indien

Uppdaterad 23 maj 2025, Publicerad 23 maj 2025 – av Jan Sundstedt
asiatiskt lejon Indien
En asiatisk lejonunge i väntan på mat.

Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år.

Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent.

Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda.

Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel.

Annons:

– Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden.

Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror.

Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen.

Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar.

– Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen.

Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse.

Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

FAKTA: Gir National Park

  • Plats: Belägen i delstaten Gujarat, västra Indien
  • Grundad: 1965 (som nationalpark; reservatet grundades tidigare, 1913)
  • Yta: Cirka 1 412 kvadratkilometer (inklusive nationalpark och angränsande viltreservat)
  • Syfte: Bevara den sista vilda populationen av asiatiskt lejon (Panthera leo persica)
  • Ekosystem: Torr lövskog, savann och buskskog med inslag av halvöken
  • Djurarter: Förutom asiatiska lejon finns leoparder, fläckiga hyenor, indiska krokodiler (muggerkrokodiler), axishjortar (chital), sambarhjortar, samt över 300 fågelarter
  • Hot: Skogsbränder, torka, genetisk inavel, sjukdomar och mänsklig påverkan såsom habitatförlust och konflikter med människor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kycklinggård på Öland polisanmäld efter dolda filmer

Publicerad Idag 07:35 – av Jan Sundstedt
En person i ett kycklingstall håller en kyckling nedåt med vingarna utsträckta.
Länsstyrelsen har polisanmält misstänkt djurplågeri efter att ha sett filmerna från anläggningen, som levererar till Guldfågeln.

Dolda kameror på en kycklinganläggning på Öland har filmat hur fåglar kastas, sparkas och kläms i lådor, uppger Djurrättsalliansen. Länsstyrelsen i Kalmar län har polisanmält misstänkt djurplågeri efter att ha sett filmerna.

Filmerna, som Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet publicerar i programmet 200 sekunder, har spelats in av Djurrättsalliansen. Anläggningen levererar kycklingar till Guldfågelns slakterier.

Länsstyrelsen meddelade under torsdagen att en polisanmälan gjorts.

— Vi har en skyldighet att göra en polisanmälan när det finns misstanke om djurplågeri, säger kommunikatören Snucke Fågelström till SVT Nyheter Småland.

Annons:

— Jag har fått tagit del av filmmaterial och det är fullt av saker som vi inte står bakom. Detta visste jag inte, säger uppfödaren i Aftonbladets 200 sekunder.

Guldfågelns vd Peter Andersson beskriver bilderna som oacceptabla och säger att företaget kontaktat uppfödaren för att gå igenom bristerna.

— Allmänheten måste få insyn i vad kycklingarna utsätts för och hur industrin fungerar, säger Djurrättsalliansens talesperson Malin Gustafsson i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordkaparen riskerar att dö ut – nu minskar beståndet igen

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En nordkapare sticker upp sitt mörka huvud med ljusa hudpartier ur havet.
Det akut hotade beståndet av nordkapare uppskattades till 382 individer 2025. Arkivbild.

Den akut hotade nordkaparen minskade till omkring 382 individer 2025, ned 1,8 procent från den reviderade skattningen på 389 för 2024. Nedgången kommer efter flera års långsam ökning.

Skattningen tas fram av forskare vid New England Aquarium och amerikanska havsmyndigheten NOAA och presenteras av North Atlantic Right Whale Consortium, enligt akvariets pressmeddelande. Felmarginalen är 11 valar. Antalet reproduktiva honor ligger kvar på 73, och beståndet ligger 20 procent under toppen på 483 år 2011.

Kalvningssäsongen 2025–2026 är en annan sak. Då föddes 24 kalvar, flest sedan 2009. Hoten består ändå: hittills i år har två döda valar upptäckts och åtta fall av människoorsakade skador registrerats, sju intrasslingar i fiskeredskap och en fartygskollision. Hanen Division hittades död utanför North Carolina i januari efter en allvarlig intrassling som spårades till kanadensiskt snökrabbsredskap.

I USA har representanthuset samtidigt antagit ett lagförslag som skjuter upp vissa skyddsregler.

Annons:

— Valarna har inte råd att vänta längre på ett tillräckligt skydd, säger Heather Pettis, som leder akvariets forskningsprogram om nordkapare och är ordförande i konsortiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Höga PFAS-halter kvar i svenska uttrar

Publicerad 17 november 2026 – av Markus Andersson

Svenska uttrar bär fortfarande på höga halter av PFAS, de långlivade miljögifter som bland annat finns i brandskum och textilier. Flera av ämnena har sjunkit, men andra fortsätter att öka, och uttrarnas samlade giftbörda ligger kvar.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har analyserat levrar från 447 uttrar som hittats döda i Sverige mellan 1970 och 2020. Studien, publicerad i Environmental Pollution, speglar alltså utvecklingen fram till 2020, inte dagens nivåer.

Bilden är kluven. PFOS, som fanns i störst mängd, ökade fram till slutet av 1990-talet och har sjunkit sedan dess, liksom flera andra av de 15 ämnen som mättes.

PFOA och PFNA har däremot ökat under hela perioden. Eftersom ämnena är olika farliga vägde forskarna halterna efter giftighet, och räknat så har uttrarnas totala belastning inte gått ned.

Annons:

Varningen är inte ny. Redan i januari 2023 visade en rapport från museet, om miljögifter och läkemedel i 187 uttrar insamlade 1977–2020, att PFAS-halterna inte minskat sedan ökningen avtagit.

Okänd källa i Jämtland

Var uttern har levt avgör vilka gifter den bär. PFOS var uppmätt i högre halter i det tätbefolkade södra Sverige, där tätorter och industri ofta pekas ut som källor. PFNA var i stället förhöjt i glesbygden i nordväst.

— PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa, säger Suzanne Faxneld, huvudförfattare och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att ämnet följer med luften och nederbörden långt från utsläppen och på så vis når även avlägsna vatten.

Övervakningen står utan pengar

Uttern finns i hela landet och samlar som toppredator på sig höga halter av miljögifter. Därför är den enligt Faxneld en utmärkt mätare av hur gifterna sprids, men arbetet kan inte fortsätta som förut.

— Tyvärr saknas just nu fortsatta finansiella medel för övervakning av utter, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lägre halter av PFAS i Englands floder – men finns kvar i miljön

Publicerad 13 november 2026 – av Markus Andersson
Themsen i förgrunden med Westminsterbron, Westminsterpalatset och Big Ben i London.
Halterna av PFOS och PFOA har minskat i engelska floder, men ämnena bryts ned mycket långsamt. Arkivbild från Themsen i London.

Halterna av evighetskemikalierna PFOS och PFOA har fallit tydligt i Englands floder. Lägre halter betyder ändå inte att ämnena har försvunnit ur miljön.

Myndigheten Environment Agency publicerade på torsdagen den 12 november en rapport över PFAS, så kallade evighetskemikalier. Mellan 2016 och 2025 minskade PFOS i engelska floder med cirka 30 procent och PFOA med 29 procent. PFOS-halten i sötvattensfisk föll med cirka 49 procent.

Myndigheten bedömer att restriktioner och riktade åtgärder från regeringen har bidragit till nedgången. PFOS är sedan 2010 i det närmaste förbjudet i Storbritannien, PFOA sedan 2020.

David Megson, forskare i miljökriminalteknik vid Manchester Metropolitan University, kommenterar resultatet i myndighetens pressmeddelande.

Annons:

— Det är fantastiskt att se hur långt vi har kommit de senaste tio åren, och rapporten visar vilka stora framsteg som gjorts, säger han.

Lägre halter betyder dock inte att ämnena har förstörts. Rapporten medger att den sammanlagda mängden i miljön sannolikt är oförändrad, uppger BBC. Eftersom PFAS bryts ned extremt långsamt har ämnena spätts ut och spolats mot havet.

Tusentals ämnen återstår

PFOS och PFOA är bara två av omkring 15 000 PFAS-ämnen. Cirka 200 av dem används ofta. Myndigheten skriver att giftigheten hos många av dem är oklar, och att rapporten stärker argumentet för att reglera hela gruppen i stället för ett ämne i taget.

Kemiindustrin har länge motsatt sig det. Branschen hävdar att det saknas eller finns begränsade belägg för att övriga PFAS är giftiga, och att vissa har livsviktiga användningar, till exempel i medicinsk utrustning.

Environment Agency testar nu regelbundet för ytterligare 60 PFAS för att kartlägga föroreningarna i landet. Regeringen har dessutom meddelat att den ska börja mäta halter i människors kroppar.

Ett av få sätt att förstöra PFAS för gott är förbränning vid mycket hög temperatur, och det finns i dag två lämpliga anläggningar i landet.

— Det finns mycket kvar att göra, och rapporten är en viktig grund för utredningar som ska få förorenarna att betala för de skador de har orsakat, säger Megson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.