MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 16 maj 2025

fredag 16 maj 2025


Fredsforskaren: USA:s kollaps inleddes redan på 90-talet

publicerad 9 mars 2025
– av Redaktionen
Frida Stranne pekar på att "kriget mot terrorismen" kostat amerikanska skattebetalare "ofattbara summor".

Fredsforskaren Frida Stranne argumenterar för att USA:s kollaps som supermakt påbörjades redan i början på 1990-talet.

Hon skriver att amerikanska makthavare under denna period ”lät idén om global dominans bli den drivande utrikespolitiska strategin” – men att utvecklingen hade kunnat brytas om Europas ledare agerat självständigt istället för att fortsätta låta sina länder vara ”lydstater till USA”.

Stranne som är docent i Freds- och utvecklingsforskning samt lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, menar att imperiers uppgång och fall på många sätt är fascinerande – men att det också är ”förbluffande” att se hur svårt det tycks vara att dra lärdom av historien, förstå varför tidigare stormakter gått under och agera utifrån den kunskapen.

Hon pekar på att USA:s försvagning som stat och sammanbrott som supermakt inleddes redan för 35 år sedan i samband med att man på allvar lanserade strategin att dominera hela världen genom militär makt och intervention.

I mina historiska analyser av USA:s utrikespolitik har jag identifierat att USA inledde början till sin egen försvagning (sammanbrott som supermakt) redan 1991 när man valde att placera baser i Saudiarabien i samband med Gulfkriget, och därefter lät idén om global dominans – bli den drivande utrikespolitiska strategin, bland annat med hjälp av att försöka omstöpa Mellanöstern med militära medel”, skriver hon i en analys på Facebook.

”Försvagar imperiets konkurrenskraft”

Hon pekar på att detta enligt flera bedömare ofta är en mycket dålig strategi eftersom ”de militära och territoriella åtagandena växer snabbare än deras ekonomiska resurser kan bära upp dem”.

Detta leder till en obalans mellan maktens ambitioner och de ekonomiska möjligheterna att upprätthålla dem, vilket i sin tur försvagar imperiets konkurrenskraft gentemot uppstigande rivaler”.

Baserna i Saudiarabien följdes av sanktioner och anfallskrig – exempelvis ”kriget mot terrorismen”, som kom att kosta amerikanska skattebetalare tusentals miljarder dollar – något som skedde på bekostnad av satsningar och projekt hemma i USA som aldrig blev verklighet.

Med baserna i SA och en rad andra beslut under 1990-talet (inte minst en hårresande sanktionspolitik i Irak) lade man grunden till det som senare blev kriget mot terrorismen. Något som kommit att kosta amerikanska skattebetalare ofattbara summor”, fortsätter hon.

Neokonservatismen tar över

När de neokonservativa ideologerna sedan inledningen av 2000-talet fått dominera hela den utrikespolitiska analysen i Washington DC och utvecklades till en allmän norm bland säkerhetseliten, blev sammanbrottet för USA enligt min mening oundvikligt. Kanske framför allt för att detta ’tänk’ letade sig in i det Demokratiska partiet som genommilitariserades och inte formulerade några alternativ till ’dominansanspråket’”, förklarar hon vidare och beskriver Barack Obama som ”en chimär som sade en sak men gjorde en helt annan”.

När USA illegalt invaderade Irak för att störta Saddam Hussein och det styrande Baathpartiet motsatte sig många politiker i Europa initialt kriget – och det genomfördes också omfattande protester. Men detta varade inte länge eftersom samma ideologi som dominerar i USA också hunnit få stort inflytande över Europa.

Det dog snabbt ut som en konsekvens av att neokonservativa ideologer lyckades påverka hela Europa genom påverkan i våra politiska finrum (i kombination med att amerikanska NSA avlyssnade våra europeiska ledare)”.

Ett undergivet Europa

Stranne hänvisar till bedömare som menar att även den politiska polariseringen, den ekonomiska ojämlikheten och snabbt ökande budgetunderskott de senaste två decennierna också bidragit till att USA:s globala dominans blivit alltmer ohållbar och att många också försökt varna för vad detta kan få för konsekvenser för omvärlden.

Kombinationen av ständigt utökade maktambitioner globalt, brist på diplomatiska ansträngningar, en naiv tro på militära medel och den akuta utvecklingen på hemmaplan som Demokraterna faktiskt har stor skuld till – har varit en katastrof. Men det hade gått att bryta om Europa inte varit så undergivna utan förstått att en annan väg varit att föredra”, slår hon fast.

Hon menar att europeiska ledare ”helt ogenererat” låtit sina länder fortsätta vara ”lydstater till USA” istället för att agera självständigt, följa internationell rätt eller respektera länder i det globala syd.

Man har lyssnat till exakt de experter som nu står överallt i våra medier och ska försöka hitta ett sätt att förklara Trump utan någon som helst systemkritisk analys”, avslutar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill göra Gaza till amerikansk ”frihetszon”

publicerad Igår 16:51
– av Redaktionen
Många palestinier är mycket negativt inställda till idén att Israels viktigaste allierade tar kontroll över deras hem.

Donald Trump har återigen föreslagit att USA tar kontroll över Gazaremsan och omvandlar hela området till en ”frihetszon”.

Vad detta i praktiken skulle innebära för befolkningen är dock högst oklart, och palestinska aktivister betonar att man inte har något intresse av att hamna under amerikansk överhöghet.

Under ett besök i Doha, Qatar, upprepade Donald Trump sin vision om att USA ska ”ta över” Gazaremsan och skapa en så kallad frihetszon.

Uttalandet kommer mitt i en regional turné och följer på tidigare hårt kritiserade förslag om att förvandla Gaza till ”Mellanösterns Riviera”, genom att flytta den palestinska befolkningen till grannländerna och ersätta dem med ”människor från hela världen”.

– Vi arbetar mycket hårt för Gaza, som har varit ett område präglat av död och förstörelse, förkunnade presidenten och fortsatte:

– Jag skulle vara stolt över att USA skulle få det, ta det och göra det till en frihetszon.

Israels viktigaste allierad

Vad exakt en ”frihetszon” innebär förtydligade han inte och inte heller tidigare har Trump gett detaljer om hur en omflyttning eller återuppbyggnad av Gaza skulle genomföras.

Qatar och Egypten, som medlar i kriget mellan Israel och Hamas, har sett fredsförhandlingarna stranda de senaste månaderna – detta då en storskalig folkfördrivning av palestinierna inte bara förkastas av palestinierna själva – utan också av många arabstater.

Trumps förslag väcker frågor om huruvida Gazas befolkning har intresse av att byta den israeliska ockupationen mot amerikansk kontroll. Sedan krigets utbrott har över 40 000 palestinier dödats och större delen av infrastrukturen förstörts, enligt FN. Många fler har skadats eller är försvunna under rasmassorna, och allt fler röster beskriver situationen som ett pågående folkmord.

Många palestinska aktivister och utomstående bedömare pekar på att USA stödjer och har möjliggjort Israels invasion, bombningar och krigsförbrytelser och att det ur ett palestinskt perspektiv knappast är önskvärt om Israels närmaste allierade, USA, tar kontroll över området.

Andra betonar att den palestinska befolkningen vill ha, och har rätt till, självständighet och självbestämmande och möjlighet att styra över sitt eget territorium – utan att behöva underkasta sig varken Israel eller USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s undanhållande av Pfizer-sms om covidvaccinavtal olagligt – fälls i domstol

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad Igår 14:31
– av Redaktionen
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla hade hemliga sms-konversationer 2021.

EU-kommissionen fälls av EU-domstolen för att ha undanhållit sms mellan Ursula von der Leyen och Pfizers vd i samband med miljarduppköpen av covidvaccin. Domstolen slår fast att kommissionen bröt mot öppenhetslagstiftningen när man vägrade lämna ut meddelandena.

Nu måste kommissionen delge konversationerna eller ge en mer trovärdig förklaring till varför man inte kan lämna ut dem.

Det var under våren 2021 som det framkom att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och Pfizers vd, Albert Bourla, haft privata sms-konversationer i samband med det omfattande covidvaccinavtalet som slöts mellan EU och läkemedelsbolaget. Avtalet gällde 1,8 miljarder covidvaccindoser, men få detaljer kring hur detta tillkom har blivit publicerade för allmänheten. Bland annat vet man fortfarande inte prislappen för de respektive doserna.

När en journalist från New York Times begärde ut sms-konversationerna mellan von der Leyen och Bourla, meddelade man att dessa hade raderats. Året efter granskade EU:s revisionsrätt ärendet och ifrågasatte varför EU-kommissionen inte lämnar ut vare sig sms-meddelandena eller andra detaljer i skrift kring avtalet. Vidare ska kommissionen ha valt att inte delge några som helst detaljer i skrift angående avtalet, något man varit transparent med tidigare, något som självfallet också ifrågasattes av revisionsrätten.

EU:s revisionsrätt har ingen auktoritet att kräva mer information kring sms-konversationerna, men New York Times valde under 2023 att lämna in en stämningsansökan i saken och under veckan togs ärendet upp i EU-domstolen. Domstolen skulle granska huruvida EU-kommissionen brutit mot gällande lagstiftning när man inte lämnade ut konversationerna.

Domstolen: ”Måste lämna trovärdiga förklaringar”

I domstolens beslut konstateras att EU-kommissionen faktiskt har brutit mot lagen när man vägrat delge sms-konversationerna mellan ordföranden och vd:n, rapporterar New York Times. Enligt EU:s öppenhetslagstiftning borde konversationerna ha delgetts tidningen.

EU-kommissionen påstod att man ansett att konversationerna inte varit viktiga och därför raderat dem och att man inte heller kan återfinna dem. Man förklarade dock aldrig hur omfattande sökningen efter dem varit, något som domstolen menar inte räcker.

Kommissionen kan inte bara konstatera att den inte har de begärda handlingarna, utan måste lämna trovärdiga förklaringar som gör det möjligt för allmänheten och domstolen att förstå varför dessa handlingar inte kan hittas”, konstaterade domstolen.

Det är oklart huruvida sms:en faktiskt är raderade, men domstolen beslutar att EU-kommissionen nu antingen måste delge konversationerna, eller åtminstone ge en mer detaljerad och trovärdig förklaring till varför de inte kan lämnas ut. I ett uttalande sade EU-kommissionen att man skulle ”anta ett nytt beslut med en mer detaljerad förklaring”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 11:01
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.