Sveriges klimatutsläpp är betydligt högre än vad som redovisas för FN om man räknar in import av varor och internationella flygresor. Detta enligt en rapport från forskningscentrumet Mistra Urban Futures.
– För Sverige har det avgörande betydelse om man använder det geografiska perspektivet, som används i den internationella klimatstatistiken, eller konsumtionsperspektivet, säger Jörgen Larsson från Chalmers, rapportens huvudförfattare.
Med det geografiska perspektivet har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 20 procent mellan 1993 och 2010, men med konsumtionsperspektivet har våra utsläpp i stället ökat med cirka 15 procent under samma period.
Import med i beräkningen
Det beror i hög grad på att vi högre grad konsumerar importerade varor – något som allt fler aktörer nu menar borde tas med i beräkningarna, något som Mistra Urban Futures nu har gjort.
Men för att vi ska uppnå scenariot för 2050 där släpper ut max två ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är en förutsättning för an vi ska nå tvågradersmålet, behövs inga enorma omställningar.
– Dels handlar det förstås om en omfattande teknikutveckling. Till exempel har vi räknat med an man uppnår målet med en helt fossilfri vägtrafik till år 2050. Dels behövs det också livsstilsförändringar. Den situation vi har i dag innebär att vår ökande konsumtion hela tiden äter upp de förbättringar som sker genom teknikutveckling och effektiviseringar, säger Jörgen Larsson.
Inte så stora förändringar
Det räcker inte med teknikförbättringar och ny teknik — det måste till starkare styrmedel, vilket kräver politisk vilja och mod, menar Jörgen Larsson. Chalmers skriver att de genomsnittliga livsstilsförändringar som forskarna har räknat med för att utsläppen ska bli max två ton bland annat är:
-
- Halverad konsumtion av nöt- och griskött (vilket sammanfaller med livsmedelsverkets rekommendationer ur ett hälsoperspektiv)
- Flygresande som på 2000 års nivå
- Ökad tjänstekonsumtion med 200 procent (på bekostnad av varukonsumtion)
- En arbetstidsförkortning till 30 arbetstimmar per vecka
Inte sämre livskvalitet
Det är enligt en ny rapport inte så att de som lever ett liv som innebär mindre utsläpp har en lägre livskvalitet än den som orsakar större utsläpp genom exempelvis flyg, köttkonsumtion, bilkörning eller boendestorlek. Snarare är det umgänge med familj och vänner, och vår hälsa och arbete som bestämmer hur vi mår, enligt rapporten.
De övriga två scenarion som Mistra Urban Futures har tagit fram gäller ett scenario där man fortsätter med ”business as usual”. Detta skulle leda till betydligt högre utsläpp än i dag. Det tredje scenariot gäller om man fortsätter med dagens klimatpolitiska inriktning. Då skulle utsläppen år 2050 vara lägre än nu, men ändå dubbelt så höga som de behöver vara för att tvågradersmålet ska kunna uppnås, skriver Chalmers.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.
